Krönika 6 från Maspalomas

I dag är det söndag – igen. I fredags var det en extra söndag, Spaniens nationaldag. Grannarna till höger, storfamiljen, kom över med ett stort fat grillat. Fantastiskt gott, men ...

Av: Christer B Johansson | 21 oktober, 2012
Gästkrönikör

Lugn bara... Om jagidentiteter i Kristina Lugns verk

Den klaustrofobiska normaliteten som vi alla avkrävs och stundtals kvävs i kanske ändå med nödvändighet och milt tvång kan sägas äga rollen av avstampskliché och stabil utgångsfaktor och referenspunkt i ...

Av: Benny Holmberg | 22 september, 2010
Litteraturens porträtt

Omslaget  Universal records

Doug Sahm: The Last Great Texas Roller

Från briljans till katastrof och tillbaka nästan hela vägen igen. Peter Sjöblom minns en kluven musikhjälte.

Av: Peter Sjöblom | 24 mars, 2015
Musikens porträtt

Den sköna och den obscena Rut Hillarp

Under läsande och funderande kring det intressanta ämnet hbtq inom skönlitteraturen kom jag som av en händelse över författarnamnet Rut Hillarp (1914-2003). Hon var en var våra mest kända kvinnliga ...

Av: Mats Myrstener | 16 april, 2013
Litteraturens porträtt

Tillblivelseakter - möte, uppbrott och samtidighet i Joan Mirós måleri



TEMA KONST

 Image ”In the work of art, paths are laid out for the beholder’s eye, which gropes like a grazing beast […]. The pictorial work springs from movement, it is itself fixated movement, and it is grasped in movement (eye muscles).”
    – Paul Klee, notebooks. Vol. 1, The thinking eye (New York, 1992), s. 78 
I Joan Mirós biomorfiskt färgade surrealism framstår tillblivelsen som en essentiell ingrediens. Med rörelsen som utgångspunkt, i ett möte mellan två former, tar Jonas Lindahl fasta på en aspekt av tillblivelsen i Mirós måleri, dess förutsättningar och konsekvenser.

Med avstamp i föreningen mellan den betraktande rörelsen (ögonens) och den fixerade rörelsen (de stigar måleriet leder betraktaren utefter), ska vi här i en ”inlevelsedimension”, en kort, subjektiv vandring genom bilden, bege oss ut i Joan Mirós flytande landskap.

Med förkärlek för bildens mest elementära beståndsdelar tycks Miròs måleri, där det beger sig, bejakande sätta mötet som en förutsättning för formens och elementets tillblivelse. Från detta perspektiv ska vi närma oss ett enskilt tillfälle där vi i ett möte, stigens korsning, tar fasta på tillblivelsens plötsliga språng.

Inlevelsedimension: Joan Miró. Utsnitt från Komposition, 1933.

I övergången mellan målningens två heltäckande färgfält bildas en luddig horisontlinje. Vi har en bakgrund. Ett horisontellt brungult färgfält och ett vertikalt blågrått. Ett djup i bildrummet. I detta rum befinner sig en mängd element som sedan bildar former. Vi har i första hand linjer och färgade ytor. Jag vill uppehålla mig en stund vid mötet mellan en form grundad i linjen och en form grundad på ytan. Mötet mellan en svart rektangel och en form utstakad av linjen, heldragen men ändå på väg. Den verkar söka sig bort från sin egen förankrande punkt. Slappt trevande till att börja med. Sedan mötet och en ny riktning, än slappare. Nedåt.

Mellan linjen, ytan och bakgrunden tycks här spännande saker ske. Överallt i bilden korsar formerna varandra. Vid dessa möten tycks ingen av de inblandade lämnas orörda. När en form möter en annan blir konsekvensen något nytt. Om vi försöker vandra genom bilden framstår alla dessa möten som uppbrott, som plötsliga förändringar att förhålla sig till. En tillfällig förvirring då alla förutfattade meningar måste omvärderas.

Så till den svarta rektangulära ytan och mötet med dess genomkorsande vän. I mötet, uppbrottet, förvandlas formernas definierande element. Inom ramen för mötet, likt ett utsnitt i de båda formerna, vilar rektangeln, tidigare definierad av yta nu på linjen. Och formen definierad av linje, nu på ytan. Ytan framstår rymd, rummet mellan linjerna framstår som yta. Mot bakgrund av den svarta rektangeln tar denna nya yta bakgrunden i besittning, gör den till sin egen, lösgör och förvandlar den till ett bärande element i sin egen framtoning. I denna plötsliga omvandling tilldelas den också en egen tyngd. Under mötets gång tar tyngden ut sin rätt och riktningen rättar sig därefter. Jag följer med. Nu med insikten att elementen här inte längre är antingen eller, utan både och.

Bakgrunden vaggar fram och tillbaka mellan uppbrotten.

Här har vi närmat oss ett tillfälle då tillblivelsen införlivas med en plötslighet. I mötet, uppbrottet tycks den engagerade formen vars rörelse tidigare tagit sig ett kvantitativt uttryck, vändas, som i en tillblivelsens nyck, till ett kvalitativt. Från linje till yta. Yta till rymd. Övergången är plötslig och spontaniteten tycks överraska bildens mest grundläggande strukturer.

Här består förändringen, dess rörelse inte av ett successivt förändringsförlopp, utan ett plötsligt uppbrott i formens framfart, och en tillblivelse av intensiv, snarare än extensiv karaktär gör sig gällande – formens plötsliga förtätning.

På bekostnad av ett homogent bildrum, där varje element och beståndsdel fixeras till position och funktion, låter måleriet här, vid varje infall och möjlighet den plötsliga och spontana tillblivelseakten äga rum. I mötet och uppbrottet betraktar vi en tillblivelseakt som spränger bildrummets homogenitet.

Mot oss väller då ett flytande bildrum som i mötets plötslighet inte säger nej.

Och i vilka hamnar vi hamnar? Utmed högra kanten, i höjd med horisontlinjen, finner vi målningens kanske mest komplexa, mest förtätade figur.

 Jonas Lindahl 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Danskarna möblerar om på operan i Köpenhamn

Först så möblerade man om från det gamla till det nya operahuset, sedan möblerar man om i operorna också. Den första ommöbleringen var ett genidrag, det nya operahuset tål både ...

Av: Ulf Stenberg | Reportage om scenkonst | 29 november, 2010

Regnträdets land

Samanea Saman är ett ståtligt träd, med en väldig krona som en utbredd paraply och med kraftiga luftrötter. På svenska heter det regnträd men växer inte vilt på så nordliga ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 19 februari, 2014

Grekland och den folkliga europeiska samhörigheten

Greklandskrisen sätter fokus på hur EU-folk kan involveras att stödja Greklands folk genom att köpa deras varor och att turista i Grekland. Grekerna ska känna att övriga EU-folk vill hjälpa ...

Av: Lilian O. Montmar | Gästkrönikör | 05 maj, 2012

Om verdienes opprinnelse, opprettholdelse, spredning og utvikling

Innledning I denne artikkelen tar jeg opp følgende anliggender: (a)Hvor kommer menneskene verdier og verdiforestillinger fra, det vil si hva er deres kilde, opphav eller opprinnelse? (b) Hvordan opprettholdes verdier og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 31 december, 2012

Med fansen som uppdragsgivare

  Med fansen som uppdragsgivare Einstürzende Neubauten har spelat in tio album under de senaste två åren. Musikbranschen må vara i kris, men den moderna tyska musikens främsta institution efter Kraftwerk ...

Av: Mattias Huss | Musikens porträtt | 05 november, 2007

Tintins skapare Georges Remi "Hergé" blir 100 år

Tintins skapare Georges Remi "Hergé"  blir 100 år I år skulle Tintins skapare Georges Remi, mera känd som Hergé, ha fyllt 100 år. Sjöhistoriska museet i Stockholm firar med utställningen "Tintin ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2007

In memoriam Rautavaara

In memoriam Rautavaara Stefan Hammarén skriver ett memorandum över Tapio "Tapsa" Rautavaara, finsk sångare, skådespelare och idrottsman.

Av: Stefan Hammarén | Musikens porträtt | 09 november, 2006

In the Rififi of time – the birth of Swedish progg music

The sixties and seventies shaped my musical world and me. It was in the decades when politics and progressive music came together. In Sweden a number of new bands emerged ...

Av: Mats Myrstener | Essäer om musik | 06 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.