Fortolkningskunstens betydning for utforskningen av mennesker

Fortolkningskunsten er både verktøy og medium for forståelse av oss selv og vårt liv i verden. Anvendelsen av verktøyet skjer med henblikk på samhandling mellom mennesker, som også er mulig ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Bild: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 1

Tarja Salmi-Jacobsons reportage i två delar om Draculas födelseort Sighisoara.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 11 januari, 2016
Resereportage

Björn Gustavsson

Björn Gustavsson är i farten igen

Kulturhösten i Stockholm: här några av höjdpunkterna (det vill säga mina höjdpunkter: inga objektiva höjdpunkter…). Det kommer att handla om alltifrån konst till opera och film.

Av: Björn Gustavsson | 29 december, 2015
Björn Gustavsson

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

Tillblivelseakter - möte, uppbrott och samtidighet i Joan Mirós måleri



TEMA KONST

 Image ”In the work of art, paths are laid out for the beholder’s eye, which gropes like a grazing beast […]. The pictorial work springs from movement, it is itself fixated movement, and it is grasped in movement (eye muscles).”
    – Paul Klee, notebooks. Vol. 1, The thinking eye (New York, 1992), s. 78 
I Joan Mirós biomorfiskt färgade surrealism framstår tillblivelsen som en essentiell ingrediens. Med rörelsen som utgångspunkt, i ett möte mellan två former, tar Jonas Lindahl fasta på en aspekt av tillblivelsen i Mirós måleri, dess förutsättningar och konsekvenser.

Med avstamp i föreningen mellan den betraktande rörelsen (ögonens) och den fixerade rörelsen (de stigar måleriet leder betraktaren utefter), ska vi här i en ”inlevelsedimension”, en kort, subjektiv vandring genom bilden, bege oss ut i Joan Mirós flytande landskap.

Med förkärlek för bildens mest elementära beståndsdelar tycks Miròs måleri, där det beger sig, bejakande sätta mötet som en förutsättning för formens och elementets tillblivelse. Från detta perspektiv ska vi närma oss ett enskilt tillfälle där vi i ett möte, stigens korsning, tar fasta på tillblivelsens plötsliga språng.

Inlevelsedimension: Joan Miró. Utsnitt från Komposition, 1933.

I övergången mellan målningens två heltäckande färgfält bildas en luddig horisontlinje. Vi har en bakgrund. Ett horisontellt brungult färgfält och ett vertikalt blågrått. Ett djup i bildrummet. I detta rum befinner sig en mängd element som sedan bildar former. Vi har i första hand linjer och färgade ytor. Jag vill uppehålla mig en stund vid mötet mellan en form grundad i linjen och en form grundad på ytan. Mötet mellan en svart rektangel och en form utstakad av linjen, heldragen men ändå på väg. Den verkar söka sig bort från sin egen förankrande punkt. Slappt trevande till att börja med. Sedan mötet och en ny riktning, än slappare. Nedåt.

Mellan linjen, ytan och bakgrunden tycks här spännande saker ske. Överallt i bilden korsar formerna varandra. Vid dessa möten tycks ingen av de inblandade lämnas orörda. När en form möter en annan blir konsekvensen något nytt. Om vi försöker vandra genom bilden framstår alla dessa möten som uppbrott, som plötsliga förändringar att förhålla sig till. En tillfällig förvirring då alla förutfattade meningar måste omvärderas.

Så till den svarta rektangulära ytan och mötet med dess genomkorsande vän. I mötet, uppbrottet, förvandlas formernas definierande element. Inom ramen för mötet, likt ett utsnitt i de båda formerna, vilar rektangeln, tidigare definierad av yta nu på linjen. Och formen definierad av linje, nu på ytan. Ytan framstår rymd, rummet mellan linjerna framstår som yta. Mot bakgrund av den svarta rektangeln tar denna nya yta bakgrunden i besittning, gör den till sin egen, lösgör och förvandlar den till ett bärande element i sin egen framtoning. I denna plötsliga omvandling tilldelas den också en egen tyngd. Under mötets gång tar tyngden ut sin rätt och riktningen rättar sig därefter. Jag följer med. Nu med insikten att elementen här inte längre är antingen eller, utan både och.

Bakgrunden vaggar fram och tillbaka mellan uppbrotten.

Här har vi närmat oss ett tillfälle då tillblivelsen införlivas med en plötslighet. I mötet, uppbrottet tycks den engagerade formen vars rörelse tidigare tagit sig ett kvantitativt uttryck, vändas, som i en tillblivelsens nyck, till ett kvalitativt. Från linje till yta. Yta till rymd. Övergången är plötslig och spontaniteten tycks överraska bildens mest grundläggande strukturer.

Här består förändringen, dess rörelse inte av ett successivt förändringsförlopp, utan ett plötsligt uppbrott i formens framfart, och en tillblivelse av intensiv, snarare än extensiv karaktär gör sig gällande – formens plötsliga förtätning.

På bekostnad av ett homogent bildrum, där varje element och beståndsdel fixeras till position och funktion, låter måleriet här, vid varje infall och möjlighet den plötsliga och spontana tillblivelseakten äga rum. I mötet och uppbrottet betraktar vi en tillblivelseakt som spränger bildrummets homogenitet.

Mot oss väller då ett flytande bildrum som i mötets plötslighet inte säger nej.

Och i vilka hamnar vi hamnar? Utmed högra kanten, i höjd med horisontlinjen, finner vi målningens kanske mest komplexa, mest förtätade figur.

 Jonas Lindahl 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Filip Jers, foto Lars Löfvendahl

En virtuos på harmonika

Det har regnat priser över Filip Jers, nu senast Jazzkatten, där han fick pris som årets musiker och för inte så länge sedan pris för Årets album i folkmusik vid ...

Av: Bo Bjelvehammar | Musikens porträtt | 30 oktober, 2016

Refleksjoner om identiteten til eksisterende entiteter

Eksisterende entiteter har en spatio-temporal akse som forutsetning og betingelse for deres tilstedværen i verden, samtidig som hver eneste eksisterende entitet har å bli lokalisert langsetter en slik spatio-temporal akse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 april, 2010

Carsten Palmer Schale

Carsten Schale - 16 dikter (till TD)

Carsten Palmer Schale är främst dr. i sociologi och forskare och författare i filosofi, men har under de senaste 25 åren sysslat alltmer med skönlitteratur (där han också har universitetsutbildning) ...

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 14 september, 2015

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Litteraturens resa in i det underbara. Intervju med Dante Maffìa

Dante Maffìa är en italiensk författare från Kalabrien i Syditalien. Han har skrivit många böcker: romaner, diktsamlingar, essäer. Böckerna publiceras på italienska men i bland även på kalabresiska, ett vackert ...

Av: Iacopo Vannicelli | Litteraturens porträtt | 06 december, 2013

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 13 januari, 2016

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Ringen i örat

Hundings “hydda” med Hunding själv på plats. Foto: Bayreuther Festspiel Ringen i örat - med Wagner i Bayreuth. Kapten Wagner – jo, han heter faktiskt så – slussar mig ner genom molnbankarna till ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.