Eyvind Johnson : Att läsa, att resa, att skriva

I Personligt dokument skildrar Eyvind Johnson hur han som 19-åring bröt upp från hembygden i Norrbotten: "Och så reste jag på hösten ner till Stockholm. Det liknade flykt och var ...

Av: Björn Gustavsson | 02 oktober, 2010
Litteraturens porträtt

Suvi Sárá Aina Ann. En sann berättelse om exotisering av människor från andra…

”Suvi Sárá Aina Ann” var den första lappkvinna 1) som exporterades till olika europeiska länder för att ställas ut som exotisk sevärdhet i museer och djurparker. Hon kom år 1580 på ...

Av: Nina Michael | 19 februari, 2014
Kulturreportage

Bede Griffiths liv och lära

If you love someone, you become one with him or her, and they become one with you, but you do not cease to be yourself. If that happened, it would ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | 25 februari, 2013
Övriga porträtt

Veckan från hyllan, Veckan 42 2012

Veckan har inte saknat komiska och dramatiska poänger. Ibland var det svårt att veta vilket var vilket. Som en Saudiarabien genomförde en kampanj mot bröstcancer – utan kvinnor. Istället med ...

Av: Gregor Flakierski | 13 oktober, 2012
Veckans titt i hyllan

Bildens sång



Alla färger syns tydligt, för idag röd bok och sol - varmt mot huden och solskyddsfaktor bör läggas på. Ta hand om fotsulor och andra ytor, och om mjuka-mjuka rösten icke att förglömma.
Det vill säga: Röd bok nu och mycket viktigt. Som en ny start, eventuellt.
Eventuellt bara svart penna på vitt papper och en mycket bra situation. Då svart på vitt blir till rött kanske äntligen tillslut, och ett - två - tre och kanske är det den kartan man ska följa? (Hud).




Människa måste välja att antingen vara icke-natur eller vara natur och låta löven falla överallt. Kanske som pollen eller bara som tunga - tunga kläder som man måste ha om det är för kallt. Annars får man leta efter solstrålarna (de varma). Alternativt kan man trycka sig hårt mot strukturen (i stenväggen) för den har ackumulerat värme så länge att det finns hur mycket som helst. Ju mer värme desto mindre hes och trumma lätt och höga C blir KLOCKRENT som så sig bör. Fint och följsamt för 'man får se till att dela med sig' säger lilla Frö och cirkulerar runt hålet i väggen, ett - två. Ett - två - tre kanske sen, för det finns nog en karta om man tittar tillräckligt länge. Kan se långt ut till andra sidan där allt är lika fast som förut men mer fuktigt nu, kanske som mellan tårna fast inget mögel.

Liksom fort-fort springa runt på ytan, i cirkel eller i labyrint spelar ingen roll, för det är aktiveringen av kroppen som betyder.

Kanske bli hes, lite obehagligt, men inte lika obehagligt som kalla barfota-fötter på stengolv. Fotsulor nöts ut (kanske skrapsår och blod) och då skynda sig, snabbt hitta rytmen (balansen) och flyga en decimeter ovanför marken (men inte mer).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ta hjälp av huvud och annan odefinierbar del av kroppen kanske som man kan använda bara för att den rör sig lite lättare.

För att: intuition och intimition och bli hes och obehagligt eller inte; lilla Frö hade gillat det med någon på andra sidan. I huvudet eller den där andra odefinierbara delen av kroppen, spelar ingen roll. Spelar ingen roll eftersom någon på andra sidan ändå måste vara oromantisk (av naturen) och därmed - enligt biologisk logik - man.

Av naturen sprungen (man) och naturen är oromantisk eftersom den inte ställer några frågor.

Människa måste välja att antingen vara icke-natur eller vara natur och låta löven falla överallt. Kanske som pollen eller bara som tunga - tunga kläder som man måste ha om det är för kallt. Annars får man leta efter solstrålarna (de varma). Alternativt kan man trycka sig hårt mot strukturen (i stenväggen) för den har ackumulerat värme så länge att det finns hur mycket som helst. Ju mer värme desto mindre hes och trumma lätt och höga C blir KLOCKRENT som så sig bör. Fint och följsamt för 'man får se till att dela med sig' säger lilla Frö och cirkulerar runt hålet i väggen, ett - två. Ett - två - tre kanske sen, för det finns nog en karta om man tittar tillräckligt länge. Kan se långt ut till andra sidan där allt är lika fast som förut men mer fuktigt nu, kanske som mellan tårna fast inget mögel.

'Mögel är för gamla människor'. Så det så, och det är sant; lilla Frö har sällan fel.

'Tam - ta - tam' säger hon och cirkulerar runt hålet. Ett - två, ett - två och nynna med i rätt melodi och rytm, rytm som svänger så länge man följer den med kroppen och inte försöker finna den i labyrinten. För labyrinter har raka linjer men sträcker sig typ överallt (í alla väderstreck) och lilla Frö står stilla då (kanske tyst) för att inte skada fotsulorna. (Eller den inre logiken - mycket ömtålig).

Av nödvändighet tyst, men å andra sidan om stå stilla (kanske stum) risk att växa fast och ackumulera fukt (börjar mellan tårna och sprider sig) och det kan bli svamp och klia-klia och salva måste införskaffas.

Om stilla i fukt för länge kan det ju bli mögel.

'Jag vill inte det' säger lilla Frö och cirkulerar runt hålet, ett - två, ett - två, och sjunga med i rätt melodi.

För man måste hålla tonartskretsen intakt. Följa intuition-intimition men inte som en tavla på väggen - med ram - utan som en krater att cirkulera runt med fingrar och naglar, men den här gången direkt på huden.

Så länge inte smärta vill säga, för det är väldigt dåligt med smärta i strupe och i hals då de ska användas till viktiga saker som att göra kugghjul. Mekaniskt, men inte ha för bråttom. När hål (öppningar) ska cirkuleras måste det vara lugn och försiktighet, inte tappa takten, bara largo-känsla på och de enda undersökningar som får pågå är de om intuition - intimition som i labyrinten (fast med händerna stadigt placerade på ytan, lyssna på strukturen):

Är den blond?
Den är blond.
Är den gråspräcklig?
Den är ett konglomerat.

Alla färger syns tydligt, för idag röd bok och sol - varmt mot huden och solskyddsfaktor bör läggas på. (Detta måste upprepas som någon form av refräng):

-Ta hand om fotsulor och andra ytor, och om mjuka-mjuka rösten icke att förglömma.

Icke att förglömma (angående melodin): Man måste vara böjlig som cirkeln. Inte följa linjerna i raka strukturer som en tavla på stenväggen, utan koordinera med kratern och cirkulera runt med fingrar och naglar.

Söka sången i rynkorna (hud), tills man är igenom och kan kika på insidan.

 

 

 

Ida Thunström, text och bild

Ur arkivet

view_module reorder

En aldrig skriven litteraturhistoria

Om poeten och teaterkritikern Erik Lindorm (1880-1941) är i ihågkommen i dag är det troligen främst för den fina dikten "En död arbetarhustru". Men Erik Lindorm gav sig in i ...

Av: Bertil Falk | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2009

Foto: Johan Werkmäster

Hamburg – en stad i förvandling

De flesta svenskar på bilsemester i Europa passerar Hamburg i rasande fart under sin färd längs Autobahn mot sydligare nejder. Men denna Tysklands största hamn- och industristad – tillika landets ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 31 maj, 2016

Städning eller Abdullahs och mitt öde

En dag fick jag ett kort meddelande. Jag blev anvisad ett arbete. Jag betraktade kuvertet, poststämpelns datum. Hur länge hade brevet varit på väg? Jag visste inte när jag skulle ...

Av: Peter Terrin | Utopiska geografier | 17 augusti, 2009

Krigsslutet, 1945.

De som kom tillbaka

Intellektuella återvände idealfyllda till Tyskland efter freden 1945. Nu skulle något nytt skapas. Men idealen krossades och alltför många gav sig av igen. Exilen blev permanent.

Av: Gustaf Redemo | Essäer om politiken | 17 september, 2015

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 7

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 21 maj, 2017

Om Skönheten

I en tid då skönhetens motiv och uttryck är stadda i ständig förändring är det lätt att känna ett sting av saknad vid minnet av den tid då Logos regerade ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 03 september, 2013

Skvättet 4

   

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 21 oktober, 2013

Veckan från Krisen

Det är kris i världsekonomin. Börserna faller, kreditbetyg sänks, räntan likaså. Den vanligast förekommande benämningen är ”skuldkris”, och det största problemet är ”underskott”. Precis som att det var något man upptäckte ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 14 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.