Alma Tadema.  A summer offering.

Fragment – ambivalens – poesis

Det jag har förlorat gäller de värden som måste vara synliga och närvarande i världen. Därför är inte längre mystiken någon utväg för mig. Min världs frånvaro är en förströelse ...

Av: Göran af Gröning | 28 december, 2016
Agora - filosofiska essäer

Zenta Mauriņa (1930). Foto: Okänd/Wikipedia

Zenta Maurina

Slog upp första sidan i ännu en bok om Dostojevskijs liv, denna gång skriven av en kvinna som helt gått mig förbi; nämligen översättaren, filologen och författaren Zenta Maurina. Sorgligt ...

Av: Göran af Gröning | 01 Maj, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Helhetstänkandets suveränitet – en slutsats utifrån människans väg genom historien

Det finns en bok av Jean Gebser som överträffar det mesta. Originalet heter Ursprung und Gegenwart och är från 1949/1953/1973. Översättningen till engelska från 1984 av Noel Barstad m fl ...

Av: Erland Lagerroth | 21 december, 2013
Övriga porträtt

Ord som blöder

En essä om Agneta Klingspor

Av: Crister Enander | 28 januari, 2017
Litteraturens porträtt

 Bild: Charlotte Johannesson, ”Magritte Apple” (from the Digital Theatre series), 1981-1985

Med hålkort i väven



Vävkonst och datakonst har mer gemensamt än man kan tro. På Malmö konsthall visas fram till den 14 januari 2018 en utställning där den skånska konstnären Charlotte Johannesson medverkar. Johannesson var utbildade som väverska och arbetade med textilkonstnär innan hon i slutet av 1970-talet upptäckte att man kunde använda datorer för att skapa konst. Idag räknas hon som en av pionjärerna inom svensk datakonst. 
Den tidiga datakonsten och då framför allt kvinnornas betydelse har på de senaste åren börjat lyftas fram ur historiens skuggor. Victoria and Albert Museum i London har de senaste åren börjat samla på tidig datakonst skapad av kvinnor. I sina samlingar har man bland annat verk av Vera Molnar som i slutet av 1960-talet använde sig av en IBM 370 och en plotter för att skapa bilder eller Katherine Nash, som i slutet av 1960-talet samarbetade med dataingenjörer på Minnesotas universitet, för att skapa datakonst.

Under 1800-talet började man mekanisera vävindustrin och fransmannen Joseph-Marie Jacquard uppfann en vävstol som använde sig av hålkort som bestämde vävens mönster. Dessa hålkort blev längre fram en föregångare till hur datorer programmerades. Under 1800-talet började man också experimentera med mekaniska räknemaskiner. Den brittiska matematikern Charles Babbage uppfann en räknemaskin som anses vara föregångare till dagens dator och Ada Lovelace skapade en algoritm till maskinen och anses därför vara historiens första dataprogrammerare. Idéer från textilindustrin och matematiken skulle så småningom sammanstråla och skapa förutsättningarna för dagens datoriserade samhälle.

 

I Charlotte Johannesson konst möts dessa två världar, den textila och den digitala. Tillsammans med sin man Sture Johannesson drev hon Digitala Teatern under 1980-talet i Malmö. Det var här Charlotte började utveckla idéen om att överföra textila kompositioner till en digital bildvärld. Hennes konstnärliga utveckling sammanfaller också med datorns intåg i hemmen. Tidigare hade konstnärer varit beroende av ingenjörer och dyrbar datatid för att skapa konst på datorer, men i och med hemdatorn, som Apple II, kunde konstnärerna själva köpa den utrustning de behövde och ha den i sin ateljé. Det finns flera andra skärningspunkter i Charlottes konstnärskap mellan datorer och vävning. Johannesson arbetade till exempel med en förenklad form av Jaquardvävning där mönstret designas med hjälp av ett hålkort. Apple II hade en datorskärm som bestod av 239 pixlar horisontalt och 191 pixlar vertikalt, vilket visade sig motsvara vävstolens format, vilket förenklar övergången från textila till digitala motiv.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den tidiga datakonsten och då framför allt kvinnornas betydelse har på de senaste åren börjat lyftas fram ur historiens skuggor. Victoria and Albert Museum i London har de senaste åren börjat samla på tidig datakonst skapad av kvinnor. I sina samlingar har man bland annat verk av Vera Molnar som i slutet av 1960-talet använde sig av en IBM 370 och en plotter för att skapa bilder eller Katherine Nash, som i slutet av 1960-talet samarbetade med dataingenjörer på Minnesotas universitet, för att skapa datakonst.  

 

Den tidiga datakonsten i Sverige har dock länge varit undanskuffad i konstens periferi och då synnerligen de kvinnliga pionjärerna. Vi är ganska glada att lyfta fram hur duktiga vi är inom dataspelindustrin och andra tekniska innovationer, men tyvärr inte lika duktiga på att lyfta fram våra digitala konstnärer och deras pionjärarbeten. Förhoppningsvis kommer utställningen med Charlotte Johannesson att förändra detta i längden. Att Charlotte även medverkade i den Nordiska paviljongen under Venedigbiennalen 2017 bidrar förstås också till ett ökat internationellt intresse för den tidiga svenska datakonsten.

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Benjamin 12

Håkan Eklund OM BENJAMIN Benjamin är en serie skapad och ritad av kulturella mångsysslaren Håkan Eklund. Det handlar om en-rutingar och serien används ofta av skaparen för att belysa dumma företeelser i allas ...

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 05 november, 2011

Bild: Hebriana Alainentalo

Samisk kultur och multikonstnären Áillohas

Carsten Palmer Schale ger oss en orientering kring samernas kultur med avstamp i Rolf Kjellströms klassiska böcker i ämnet.

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om konst | 24 juli, 2015

Evig är den konst som alltid talar till oss själva. Intervju med Fabio…

Gitarristen Magnus Andersson och jag träffade den italienske tonsättaren Fabio Vacchi under hans vistelse i Stockholm i samband med spelningen av hans Quintetto Notturno Concertante på konserthuset. Eventet skedde i ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 15 juni, 2014

Alexander Roslin. Familjen Jenning

”Och köparen blir nöjd”

Ivo Holmqvist om två äventyrliga 1700-talsporträttmålare och en samtida: Alexander Roslin, Jean-Etienne Liotard och Nelson Shanks.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om konst | 21 september, 2015

Koreansk shamanism som ett alternativt läkande

Jag har valt att skriva om koreansk shamanism för att Korea är ett land som är en stor del av mig själv men som jag trots det vet så lite ...

Av: Linda Johansson | Essäer om religionen | 26 juli, 2013

Emmakrönika XXVIII Ett e-postkort II fr. H;fors

Sköna kärleksomutliga Emma emottog märkligt nog emot mig för en kort visit, allt till mig var jag då, förvånansvärt vänlig var hon, nästan sitt gamla jag, och visade lite runt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 01 oktober, 2009

Och Gud skapade Lili von Wallenstein

Lili von Wallenstein är en av de mest intressanta författarinnorna som jag har läst den senaste tiden. Hennes nya bok Och Gud skapade kvinnan har beskrivits som "en postfeministisk Jägarna ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 07 juli, 2011

Namdar Nasser

En tydlig röst i världen

Namdar Nasser, är den Göteborgsbaserade författaren som sett diktaturer gå under och uppstå. Han har tvingats bära vapen men vägrat och flytt. Detta förde honom från Iran, till Turkiet. Efter ...

Av: Ivar Fors | Litteraturens porträtt | 15 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.