E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 1

Edgar Lawrence Doctorow född 6 januari 1931 i The Bronx i New York, död 21 juli 2015, var en amerikansk författare som slog igenom 1975 med romanen "Ragtime". Tidningen Kulturens Ivo Holmqvist porträtterar honom med en artikel i två avsnitt.

Av: Ivo Holmqvist | 26 juli, 2015
Litteraturens porträtt

Musée de Montmartre. maison du Bel Air. Foto: Wikipedia

”Jag har bestämt mig för att vara lycklig, ty det är bra…

Alla konstälskare och konstnärssjälar i alla åldrar har just nu en rad möjligheter att förhöja livskänslan genom att bege sig till Paris. Eva-Karin Josefson skisserar för oss en kort historik ...

Av: Eva-Karin Josefson | 05 september, 2015
Essäer om konst

Anna Frank

Vem, för vad, och hur länge, bör darra?

Webbplatsen COLD CASE DIARY, “www.coldcasediary.com” vill komma fram till svaret på den för en del människor obekväma frågan ”What led to the arrest of Anne Frank and the others hiding in ...

Av: Vladimir Oravsky | 05 november, 2017
Reportage om politik & samhälle

Kan Spel vara Konst?

Spel är ett fenomen som borde tas på större allvar inom kulturvärlden. Trots sin unga ålder har spelvärlden verkligen blommat upp och blivit ett av de största fenomen vi har ...

Av: Max Johansson | 28 augusti, 2014
Essäer om konst

 “In Bed: The Kiss” av Henri de Toulouse-Lautrec från 1893.

Bädda ner dig i konstens säng



När den brittiska konstnären Tracey Emin 1999 ställde ut sin säng på Tate Gallery så väckte det en hel del reaktioner. Det var inte i första hand för att hon ställt ut en obäddad säng och kallade det ett konstverk utan det var snarare alla spår av hennes liv som besökaren kunde se i sängen. De fanns fläckar från olika kroppsvätskor på lakanen.




Det finns många sängar i konsthistorien vilket inte är så konstigt. Sängen intar en central plats i våra liv. Förutom att vi sover bort en stor del av vårt liv i sängen (26 år i genomsnitt) så är det i sängen många av oss har blivit till, det är också här vi föds, älskar, bråkar, sörjer, skrattar, lider och slutligen dör. En stor del av livet utspelar sig i sängen och man skulle kunna berätta en människas livsöde bara med hjälp av konstverk med sängar.
Stillbild ur videon Famous av Kanye West.

Stillbild ur videon Famous av Kanye West.

Annons:

Bredvid sängen låg det kondomer, cigarettpaket, toapapper, spritflaskor och använda underkläder. Tracey Emin förklarade att sängen var resultatet av en olycklig och avslutad kärleksrelation och att hon hade tillbringat flera dagar djupt deprimerade i sängen och det var denna erfarenhet som besökarna kunde ta del av. Sängen blev som en dagbok över några dagar av hennes liv.

Tracey Emin är nu inte först med att göra sin privata säng till konst. Robert Rauschenberg anses har varit den första konstnären som ställt ut sin säng. Det vara 1955 som han skapade Bed, som snarare är en bädd än en säng, eftersom verket bara består av konstnärens kudde och filt som han hängt upp på väggen som en duk, och sedan målat på. Men precis som i Emins fall kan man se det som ett intimt självporträtt av konstnären.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det finns många sängar i konsthistorien vilket inte är så konstigt. Sängen intar en central plats i våra liv. Förutom att vi sover bort en stor del av vårt liv i sängen (26 år i genomsnitt) så är det i sängen många av oss har blivit till, det är också här vi föds, älskar, bråkar, sörjer, skrattar, lider och slutligen dör. En stor del av livet utspelar sig i sängen och man skulle kunna berätta en människas livsöde bara med hjälp av konstverk med sängar.

Berättelsen skulle börja med In Bed: The Kissav Henri de Toulouse-Lautrec från 1893 där två unga nakna människor ligger nerbäddade mellan täckena och romantiskt kysser varandra. Det leder oss sedan vidare till Berthe Morisot impressionistiska målning The Cradlefrån 1872. I målningen sitter modern och vakar över sin lilla baby som sover sött i en vagga draperad i tunt vitt flor. Bägge målningarna är ljusa och lätta, fyllda med glädje och liv, men sängen kan också förknippas med smärta, sjukdom, sorg och ångest.

Henry Füselis oljemålning Mardrömmen från 1781 är ett exempel på hur skräckfylld en natt i en säng kan vara. På målningen ser vi en ung kvinna i vit klänning som ligger utslagen på sängen medan en egendomlig figur sitter på hennes bröst som en mara ur den nordiska mytologin. Bakom ett draperi sticker ett hemskt hästhuvud fram ur mörkret. Kanske är det den berömda nattmärren, som en ordlek med engelskans mare som i nightmare?

Konstnären Frida Kahlo, som råkade ut för en allvarlig bussolycka i sin ungdom blev tvungen att under långa perioder vistas på sjukhus och i sin egen säng. I flera målningar har hon gestaltat smärtan och sorgen över olyckan och konsekvenserna det fick för hennes liv. I målningen Henry Ford Hospital (The Flying Bed)(1932) ser vi hur hon ligger naken och blodig efter ett missfall i en sjukhussäng. Från hennes kropp går det ut trådar till bilder av livmodern, foster och ett bäcken, symboler för hennes oförmåga att få ett barn.  

En annan konstnär som skildrat sjukbädden är den danska konstnären Michael Ancher. I målningen By a sickbed (1879) blir färgerna plötsligt mörkare och skuggorna längre. I sängen ligger en gammal sjuk kvinna och bredvid henne sitter hennes barnbarn och läser ur Bibeln. Livets timglas är på upphällning och rinner snart ut i det okända mörkret, precis som vår berättelse. I Edvard Munchs målning The Death Bedfrån 1895 möter vi det definitiva slutet i människans livsöde. I denna mörka expressiva målning ser vi hur ett par människor har samlats bredvid sängen där en ung flicka ligger död. Sängen är ljus med vita lakan medan människorna är mörka och insvepta i sorgens skuggor.

Sängen kan också få symbolisera samhället och samtida fenomen. I Mona Hatoums verk  Dormiente (2008) ser vi en säng som är gjord av ett rivjärn. Det är en kall stålbädd med vassa piggar, som ett medeltida tortyrredskap står den mitt i rummet. Sängen ska ju vara en trygg plats, men här blir den något fientligt och plågsamt. Man kan se Hatoums säng som en symbol för flykt och fångenskap och som en kommentar på situationen i omvärlden.

En annan säng som fått stor uppmärksamhet och som samtidigt kommenterar vår samtid är sängen som man hittar i videon till popartisten Kanye West sång Famous. Videon visar en stor säng där ett antal män och kvinnor ligger och sover. Det som gjorde videon så uppmärksammad var att det var många kända personer som låg nakna och sov i sängen som George W. Bush, Donald Trump, Rihanna, Chris Brown och Bill Cosby med flera. Det var förstås inte de riktiga personerna i videon utan vaxdockor som skulle symbolisera kända personer i USA.

Kanske inte lika känt är att hela videon bygger på en målning av den amerikanska konstnären Vincent Desiderio. Desiderios stora oljemålning Sleep visar ett 20-tal människor i olika positioner som ligger nakna och sover i en stor säng bredvid varandra. Målningen är väldigt detaljrik och realistiskt och kan vid första blicken tas för ett fotografi. I sängen och i sömnen skapas en samexistens där människor av olika kön, ålder och hudfärg kan vara tillsammans. Man kan också se Desiderios målning som en uppvisning i konstnärens skicklighet att måla kroppar i olika ställningar och hud med olika texturer när det gäller ålder och nyanser.

Vincent Desiderio har även gjort andra målningar om sömn. I Sleeping familykänner nog de flesta småbarnsföräldrar igen sig. Mitt i sängen ligger det lilla barnet och sover gott och tryggt medan föräldrarna är förvisade lång ut på kanterna. Det är idyllisk bild, och som kontrast kan man lyfta fram Desiderios målning Elegyfrån 1995. Här kikar vi in ovanifrån i en liten sliten lägenhet. Det finns en enkel toalett och en säng där fadern ligger och halvslumrar med ryggen mot sin son som ligger naken på rygg i sängen och ser på betraktaren. Barnet har en andningskanyl som är kopplad till en syrgastub. Vi förstår att sonen är svårt sjuk och att han under långa perioder, precis som Frida Kahlo, tvingas, stanna i sängen på grund av sin sjukdom.

Att sängen, sömnen eller sömnlösheten har en central roll i livet och konsten visar de många samlingsutställningar som gjorts kring ämnet de senaste åren. Vi kan nämna Sleepless. Beds in History and Contemporary Art(2015) som var en utställning som arrangerades på 21er Haus i Wien och som handlade om sängens historiska och ikonografiska betydelse i visuella medel. Från att John Lennon och Yoko Ono stannade i sin säng som en protest mot kriget till Lucinda Devlins fotografier från amerikanska dödskammare där vi hittar sängar som används för att spänna fast fångarna innan de får den sista dödliga injektionen.

Nyligen avslutades på Bonniers Konsthall i Stockholm också en utställning med temat Insomniasom kretsade kring sömnlöshet som kulturellt symptom. För det är kanske sömnlösheten som är vår tids stora fråga och framtida motiv i konsten. Natten är full av stressade människor som ligger vakna och vrider och vänder på sig medan tankarna jagar förbi. På så sätt kan sängen spegla vår samtid och vad som händer i vår omvärld. Sover vi rofyllt och tryggt i sängen eller jagas vi av mardrömmar och ligger klarvakna med bultande hjärta och tänker på morgondagens utmaningar.   

 

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Vad är en ikon?

  ”Du skall inte göra dig något beläte eller någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen eller det som är nere på jorden eller av det som ...

Av: Thomas Notini | Essäer om konst | 06 december, 2012

2 sprites fixt av Hebriana Alainentalo

Kärlek utan löftesland.

Kärleken är i kris. Kärleksrelationen, som helst ska vara en trygg hamn bortom världens kaotiska oroligheter, har själv börjat vackla och erbjuder inte längre den trygghet som många säger sig ...

Av: Jeremiah Karlsson | Essäer om litteratur & böcker | 30 april, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

Stillbild ur filmen

Godfried Schalcken och spöktavlan som aldrig fanns

Den holländske 1600-talskonstnären Godfried Schalcken har inte blivit ihågkommen i första hand för sitt konstnärskap, utan snarare som en karaktär i en gotisk novell. Novellen blev en film och sanningshalten ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 11 mars, 2015

”Johan på snippen han spelte klaver!” Bishop Hill, svenskhet på prärien III

När vi sitter på halmbalar mitt i den vackra parken i svenskbygdens Bishop Hill på prärien i Illinois USA och deltar i det traditionella firandet av Jordbruksdagarna och tillsammans med ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Albert Herranz – Dikter

Albert Herranz (Stockholm, 1970). Jag har bott hela mitt liv på en medelhavsö och detta har präglat mitt skrivande. Min värld är liten, en människas mått, så liten att du ...

Av: Albert Herranz | Utopiska geografier | 26 mars, 2012

Den förhatliga kulturrelativisten

Lena Andersson skriver i DN 4e november om hur framställningen av historiska epoker (i det här fallet 1700-talet) i tv-serien Anno 1790 är symptomatiskt för en alltmer dominerande historisering, kontextualisering ...

Av: Anna Remmets | Gästkrönikör | 08 november, 2011

Språket bortom orden. Tankar kring en monografi om Arvo Pärt

Det hör inte till vanligheterna att någon som inte är musiker eller musikvetare till professionen skriver en monografi om en tonsättare. Men det har emellanåt inträffat, och då handlar det ...

Av: Thomas Notini | Musikens porträtt | 12 juni, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.