Lenz mannen som blev en romangestalt

Jakob Michael Reinhold Lenz. Jakob Michael Reinhold Lenz (1752-1792) var prästson och studerade själv teologi. Han var en känd personlighet och skrev flera verk i Sturm-und-Drang-andan. Under sin studietid ...

Av: Gustaf Redemo | 12 september, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Om utforskningen av våre liv

Våre personlige prosjekt og forbindtligheter er rotfestet i fortellerkategorien. Å være menneske er å ha et liv å leve og et liv å føre; og veien inn til hva det er ...

Av: Thor Olav Olsen | 26 maj, 2009
Agora - filosofiska essäer

Matematikern som knäckte Enigma

I takt med att Alan Turings postuma berömmelse vuxit har det kommit en flod av böcker, pjäser och filmer om mannen som knäckte tyskarna Enigma-kod, nu senast The Imitation Game ...

Av: Ivo Holmqvist | 19 januari, 2015
Media, porträtt

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Om morgonen slickar Korridoren sina sår efter nattens omväxlande övningar och inväntar det återställande lugnet åter erbjudande en tingens estetik och ett nästan dammigt lugn med korridorgolvets blanka yta som ...

Av: Benny Holmberg | 10 juli, 2011
Kulturreportage

 Paul Cezannes målning Mordet (1868)

Falskspelare och mördare i konsten



Han ser så fridfull ut där han ligger i badkaret. Den högra handen har halkat ner på golvet och han håller fortfarande gåspennan i ett fast grepp. I den andra handen håller han ett fullskrivet papper. Jag får alltid känslan av att Jacques-Louis Davids berömda målning av Marats död (1793) visar ett självmord.


Inom samtidsfotografiet har Cindy Sherman arbetat mycket med arrangerade brottsplatser där hon använder sig själv som modell. Hennes bilder försöker efterlikna kriminalfotografier i Weegees anda. Men till skillnad från Weegees bilder så arbetar Sherman med en samtida kontext. Hon använder sig själv som modell för att diskutera identitet och kön.
Paul Jacques Aimé Baudrys målning Mordet på Marat (1858)

Paul Jacques Aimé Baudrys målning Mordet på Marat (1858)

Annons:

Marat ligger så fridfullt i sitt blodfyllda badkar och kniven är knappt synlig i bildens nederkant. Att jag tänker på självmord beror förmodligen också på att David har utelämnat den viktigaste personen i målningen, nämligen gärningsmannen.

I Paul Jacques Aimé Baudrys målning från 1858 ser vi gärningsmannen. Det är Charlotte Corday, som närde ett stort hat mot Marat och såg honom som en landsförrädare. Under förespegling att hon hade viktig information att förmedla fick hon tillträde till Marat. På grund av en hudsjukdom tillbringade Marat mycket tid i ett badkar, och när Corday stötte en kniv rakt i hjärtat på Marat så låg han fortfarande i badet. Efteråt lär hon ha sagt: "Dådet är utfört - monstret har dött." På Baudrys målning står Corday intryck vid fönstret. Hon ser inte ut som någon förhärdad brottsling utan verkar rädd, som om hon plötsligt insett vad hon gjort. I badkaret vrider sig Marat av smärta med kniven djupt inborrad i bröstet. Han griper krampaktigt tag i badkarskanten. Rummet är i oordning, stolen bredvid badkaret har vält och det ligger papper på golvet. Baudry har målat en mer realistisk bild av mordet än Davids romantiserade bild.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Även Edvard Munch har skildrat Marats död, i en målning från 1907. Munchs motiv har en erotisk inramning. Marat ligger naken på sängen, i en position som påminner om en korsfäst Kristus. Sängkläderna är blodiga. Bredvid sängen står en ung naken kvinna (Charlotte Corday). Stelt står hon och tittar rakt på betraktaren. Munch har varken tagit med badkaret, kniven, pennorna eller pappret, utan det är egentligen bara titeln på tavlan som berättar vad brottscenen föreställer. Att det skulle ha funnits någon sexuell relation mellan Marat och Corday finns det inga belägg för utan Munch har gjort sin egen tolkning av mordet.

Konsten är fylld av skildringar av brott, våld och mord. Ta bara de bibliska berättelserna, de är ju en katalog över allehanda brott och straff som fungerat som inspiration för konstnärer genom århundraden. Redan i första Moseboken kan man läsa om världens första mord: "Och Kain talade med sin broder Abel; och när de voro ute på marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom." Brodersmordet finns skildrat i åtskilliga målningar genom konsthistorien, av konstnärer som Titian, Tintoretto och Rubens. För det mesta är det fråga om våldsamma och dramatiska scener. De muskulösa bröderna, iklädda endast höftskynken, är involverade i en våldsam kamp. Abel brukar ligga i underläge medan Kain svingar en klubba eller ett käkben mot sin bror för att utdela det dödande slaget.

Det finns även kvinnliga mördare i bibeln, som berättelsen om Judith och Holofernes. Den mest kända skildringen av motivet målade Aremisia Gentileschi runt år 1620. Bilden visar hur den judiska hjältinnan Judith tillsammans med sin tjänarinna har smugit sig in i den assyriska generalen Holofernes tält. Holofernes har blivit lurad att supa sig full och har somnat. Tillsammans med sin tjänarinna skär Judith huvudet av generalen med en kniv så blodet sprutar över de vita lakanen. Även Caravaggio har gjort en blodig målning av mordet, men Caravaggio har också ägnat sig åt att skildra mindre blodiga brott, men inte desto mindre bedrägliga.

På tavlan Falskspelarna från 1594 ser vi två unga män som spelar kort. Den ena har dock några extra kort undangömda bakom ryggen och ägnar sig alltså åt falskspel. Det verkar inte vara några pengar involverade i spelet, men kanske ära. Dolken vid falskspelarens midja säger att det kan hetta till om fusket avslöjas. Många konstnärer inspirerades av Caravaggios arbete med ljus och skugga, det som brukar kallas klärobskyr. I konsthistorien hittar man också en hel del kortspelare och bland dem smyger sig även några fuskare in leken.

Ofta är det fråga om män som spelar kort eller tärning i mindre anständiga miljöer med vin och kvinnor, som i den holländska konstnären Wouter Crabeths målningar. I till exempel målningen Korthajarna ser vi två män och två kvinnor som sitter runt ett bord och spelar kort om pengar. Kvinnorna verkar tillhöra det lättfotade släktet eftersom de sitter med blottade bröst, och männen tillhör de mer skumma typerna. Mannen med ryggen mot betraktaren har några extra kort instuckna i bältet bakom ryggen, och värjan hänger redo att användas i bältet.

En samtida konstnär som definitivt har inspirerats av Caravaggio är den norska konstnären Odd Nedrum. I målningen Mordet på Andreas Baader från 1978 känner man igen Carvaggios ljusmåleri och även kompositionen är inspirerad av Caravaggios målning Petrus korsfästelse (1601). Andreas Baader var en av ledarna för terrororganisationen Röda armé-fraktionen och mördades i sin cell i Stammheimfängelset. I den våldsamma scenen ser vi hur två män håller fast Baader medan en tredje i trenchcoat och hatt avrättar honom med ett nackskott. Ett motiv lika blodigt som det om Judith och Holofernes.

Mord hör till de mest grymma och våldsamma brotten i mänsklighetens historia och är också ett av de vanligaste brotten som avbildats i konsthistorien. Hur mordet beskrivs beror på vem som beskriver det och syftet. Ta bara mordet på Marat. Det kan vara romantiskt som hos David, mer realistiskt som hos Baudry, eller symboliskt som hos Munch. I verkligheten är mord ofta en rå och brutal handling. Paul Cezannes målning Mordet (1868) upplever jag precis så brutalt och rått. Den visar hur två grovt tecknade figurer håller fast en tredje mot marken. Mannen höjer kniven för att utdela det dödande hugget. Himlen är svart och orolig. Miljön är mörkt, kall och ogästvänlig, precis som brottet. Kompositionen är uppbyggd av en pyramidform, där offret bildar basen och de två gärningsmännen sidorna. Horisonten består av en brant vertikal som skapar ett orosmoment i målningen. Här finns ingen ära, mod eller historiska vingslag, utan bara ett brutalt mord utfört i avskildhet en stormig natt.

Konsten har definitivt sin andel av "bad boys". Eric Fischls målning med just namnet Bad Boy (1982) visar hur en av dem tar sina första steg på brottets bana. På tavlan ser vi en kvinna som ligger naken på sängen. Genom persiennerna faller ett ljus som skapar ett skuggverk i tradition från Caravaggios klärobskyr måleri. I förgrunden står en pojke och tittar på den nakna kvinnans kön som är blottat. Man kan vid första anblicken tro att det är för att han stirrar på den nakna kvinnan som Fischl kallar honom en bad boy, men istället är det precis som i Caravaggios falskspelare det som sker bakom hans rygg som är det viktigaste. Pojken stoppar nämligen ner sin hand i kvinnans handväska för att vittja hennes plånbok och stjäla hennes pengar.

Under 1900-talet har fotografi och video tagit över mycket av måleriets roll när det gäller att skildra brott och våld i samhället. På 1920-30 talet uppstod ett dokumentärt fotografi där pionjärer som den amerikanske fotografen Weegee skildrade brott, våld och mord i realistiska fotografier tagna direkt på gatan. Han följde polisen hack i häl för att fånga och rapportera om rykande färska brottsplatser och gangsteruppgörelser. Weegee var föregångare till vår tids kriminalfotografi och även vår tids sensationsjournalistik som aldrig verkar lyckas mätta vårt behov efter katastrofer och brott.

Inom samtidsfotografiet har Cindy Sherman arbetat mycket med arrangerade brottsplatser där hon använder sig själv som modell. Hennes bilder försöker efterlikna kriminalfotografier i Weegees anda. Men till skillnad från Weegees bilder så arbetar Sherman med en samtida kontext. Hon använder sig själv som modell för att diskutera identitet och kön. Inspirationen till fotografierna är ofta hämtade från gamla skräckfilmer eller thrillers där det kvinnliga offret utmålas i stereotypa karaktärsskildringar. För även om man inte ser förövaren på bilderna kan man utgå från att det är en man som begått brottet och kvinnan som är offret.

I fotografen Melanie Pullens fotoserie High Fashion CrimeScenes möts mode och död. Hennes fotografier visar unga kvinnor som mördats på folktomma platser, som i tunnelbanan, i en bil, eller dumpats i skogen. Bilderna är arrangerade som modefotografier, med ljus, makeup och snygga kläder. Om Cindy Sherman använder brottet som en symbolisk inramning för att diskutera könsroller och identitet använder Pullen brottet för att lyfta fram estetiska aspekter och modevärldens syn på kvinnor i sina fotografier. Det är sällan som brottet i samtidskonsten bara skildrar en realistisk eller dokumentär bild av kriminalitet utan dyker ofta upp i en kontext där den lyfter fram en aktuell frågeställning i samhället.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Meditasjon over idéen om kultur

Mennesket selv er det rette studiet av menneske(Arnold Gehlen, 1904-1976). Naturvitenskapelige teorier om mennesker er adekvate for studier av innsekter(maur), men de er svært lite egnet til å kaste lys ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 13 april, 2011

Önskas: Fler driftiga tomtenissor

Det blir en konstig jul i Sverige. Glittret och shoppinghysterin får en ovanligt fadd smak när gatorna svämmar över av människor med sorgsna ögon, tandlösa munnar och utsträckta pappersmuggar. Och de ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 24 december, 2014

Den uthamrade bilden Om Louise Bogan

Engelskans ”lyric” har betydligt snävare innebörd än det svenska ordet och motsvarar snarast vad vi kallar centrallyrik, men med starkare associationer till sång och sångbarhet. I den meningen framhålls numera ...

Av: Jimmie Svensson | Kulturreportage | 25 december, 2014

Let the stars call you

Let the stars call you where I am overwhelmed inside whispering the soul closer singing spirits flying in and out through me and you

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 20 juli, 2009

Pentti Saarikoski

Saarikoski på Tjörn

Hos den sene Pentti Saarikoski finns den politiska besvikelsen, faran att före detta kommunister en dag ingår i samma bisarra kuriosakabinett som nazister; han som ändå en tid i Island ...

Av: Gunnar Lundin | Litteraturens porträtt | 17 juni, 2017

Brev från Österäng

   Fan ska vara journalistlärare! har jag tänkt efter den senaste veckans massmediala tankediktatur: Hända! Nu! Drama! Känna! Vi! – den formel som får tid och tanke att upphöra. ”den ...

Av: Bengt Nerman | Gästkrönikör | 04 augusti, 2011

Hyperbol

General Erich Ludendorff skådar ut över traktens åkrar och skogar och städer: − Nu sänker sig natten över Europa. − Godnatt, lilla gumman! säger mamma. − Godnatt, mamma! Lolita kryper ner i ...

Av: Martin Tistedt | Utopiska geografier | 03 mars, 2008

Andlighet och psykisk hälsa

Författaren Kerstin Stina Carlsson (1934-2003) berättar i sin självbiografi Transcendens eller psykos? om en sökares öde och beskriver hur hon genom svåra andliga kriser slutligen når fram till hälsa och ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 23 mars, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.