Den osynliga stammens medlemmar

"Avliva dem. Upphöj dem till konstnärer. Åsikterna korsas som klingor." När jag ser den korta dokumentärfilmen Bildberättelse från Bronx från 1974 blir jag både förvånad och bestört av se att ...

Av: Anna Nyman | 11 maj, 2009
Essäer om samhället

Avskildhetens musik – George Harrison under 1970-talet

George Harrison blev snabbt känd som ”den tyste” i Beatles, men han skulle lika gärna kunna kallas ”den tystade” i bandet. Även om John Lennon och Paul McCartney inledningsvis i ...

Av: Peter Sjöblom | 03 februari, 2014
Essäer om musik

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | 24 september, 2014
Musikens porträtt

Ny Tid

Skörden av dagens postutdelning bestod av ett God Jul-vykort, som kom lite för tidigt om den ska glädja mig julen 2017, eftersom 2016-års julutgåva är inte bara passerad utan även ...

Av: Vladimir Oravsky | 03 februari, 2017
Gästkrönikör

Richard Kriesche ur verket Genspur från 2001. Foto: Mathias Jansson

Richard Kriesche österrikisk New Media Art pionjär



Richard Kriesche tillhör en av pionjärerna inom New Media Art i Österrike. Han har varit verksam sedan 1960-talet och deltagit på flera av Venedig biennalerna och på Documenta i Kassel. År 2013 lyckade Universalmuseum Joanneum förvärva runt 60 stycken av hans konstverk från 1960-talet till idag tillsammans med skisser och arkivmaterial. I utställningen ”Media block” presenteras samlingen för första gången för allmänheten på Neue Galerie i Graz.

 


Det är inte bara ny teknik som intresserar Kriesche utan han har även gjort en del socialpolitiska konstverk och verk i dialog med åskådaren. 1971 genomförde Kriesche på ett galleri London en performance med namnet Artspectrum – the polaroid space.
Richard Kriesche ur W.Y.S.I.W.Y.G. Satellitfesten från 1989.Foto: Mathias Jansson

Richard Kriesche ur W.Y.S.I.W.Y.G. Satellitfesten från 1989.Foto: Mathias Jansson

Annons:

Det första man möter i utställningen är verk som kronologiskt är långt ifrån varandra men som innehållsmässigt bygger på samma princip. I början av 1960-talet intresserade sig Kriesche för sifferkoder, proportioner och färger i olika abstrakta bilder i sitt konstnärskap. I det nyare verket Genspur från 2001 har han fortsatt med samma färger men med andra koder och undersöker fragment av två av sina egna gener som heter F2 och F5.

Dessa gener har att göra med blodets möjlighet att koagulera. När man översätter en gensekvens så använder man bokstäverna A, C, T och G. Kriesche har i en serie tavlor använt sig av bokstäverna och färgkoder för att skapa en form av självporträtt med hjälp av sina genfragment. En tavla består av genens bokstavskombination med svarta bokstäver, i nästa tavla har varje bokstav fått en egen färg (blå, röd, gul och svart), sedan ersätts bokstäverna av fyrkantiga färgfält, därefter sorteras färgerna så man får fyra olika färgfält på samma tavla, färgfälten mixas slutligen så vi får en tavla med en ljusrosa färg.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Intresset för ny teknik har i många fall varit drivkraften för Kriesche konstnärskap. Redan 1986 gjorde han verket Robotics – ein weltmodell till Venedig Biennalen. I installationen använder han sig av två små industrirobotar. Medan den ena roboten utför en rörelse är den andra stilla och tittar på. Robot 1:s rörelsemönster avslutas med att den slår till en brytare som startar Robot 2 som nu utför sina rörelser medan den andra roboten är stilla och tittar på. Hela proceduren upprepas i evighet med att den ena roboten gör sina rörelser och avslutar med att starta den andra roboten innan den själv stannar. För Kriesche handlar verket om att gestalta arbete kontra nöje och konstruktion kontra dekonstruktion.

Kriesche har många gånger varit tidigt ute med att utnyttja nya tekniska möjligheter. I verket W.Y.S.I.W.Y.G. Satellitfesten från 1989 samlade han innevånarna i den österrikiska byn Gröbming till en fest ute på ett fält. Längs kanterna på en stor vit duk på 400m2 dukade man upp bord med mat. Den vita fyrkanten var en anspelning på den ryska konstnären Kasimir Malevitchs målning Vit fyrkant på vit bakgrund från 1915 men det var också den minsta föremål som den franska satelliten, som fotade festen, kunde registrera från rymden.

Idag är vi vana att använda karttjänster som Google Map med möjlighet att zooma ner på detaljnivå i landskapet men 1989 var tillgången till satellitbilder begränsad och upplösningen ganska dålig. I utställningen ser man först ett flygfoto med den vita kvadraten som sedan zoomas ut, där nästa bild bara är en otydlig pixlad bild med stora kvadrater. Det är först den sista bilden i serien som påminner om en satellitbild tagen från hög höjd.

Kriesche hör också till en av de få konstnärer som skapat konst som visats i rymden. 1991 genomförde han en TV-sänding till den ryska rymdstationen MIR med en bild av sin hand. Bilden mottogs av den österrikiske kosmonauten Franz Viehböck och eftersom MIR vid tillfället låg I omloppsbana över Graz kunde Viehböck skicka ett radiomeddelande som svar på Kriesche sändning.

Det är inte bara ny teknik som intresserar Kriesche utan han har även gjort en del socialpolitiska konstverk och verk i dialog med åskådaren. 1971 genomförde Kriesche på ett galleri London en performance med namnet Artspectrum – the polaroid space.

På väggen i galleriet fanns en fyrkant markerad med svart tejp. Inne i fyrkanten fanns en stol och ett bord monterade på väggen där konstnären satt. På gallerigolvet fanns också en fyrkant markerad och när en besökare gick in markeringen så tog konstnären ett foto med sin polaroidkamera. Fotot sattes sedan upp på väggen och blev en del av konstverket. På så sätt blev besökarna betraktade av konstnären och en del av konstverket istället, för som är mer vanligt, att besökarna bara betrakta konsten.

Bland de många poloraidbilderna på väggen upptäcker man John Lennon och Yoko Ono som besökte galleriet och också blev en del av verket. Verket är sin tur bevarat genom att det finns en scen i John Lennons film Imagine när han och Yoko Ono besöker galleriet och blir fotograferade av Kriesche.

Media block är en väldigt spännande utställning som fångar upp mycket av den tidiga mediakonstens utryck och idéer. Den ger en bra historisk bakgrund och den är dessutom ganska roande. Ta bara det rebelliska verket Waterloo bridge från 1971 när Kriesche kopierade en skylt som myndigheterna i London satt upp vid bron som förbjuder människor att rita eller måla på bron. Kriesche gjorde 33 kopior av skylten som han sedan satte upp runt omkring originalet. Eller när han arbetar med att sammanfoga olika verkligheter i Tvilling från 1977.

Två tvillingar filmas när de befinner sig i olika rum med exakt samma interiör när de synkroniserat läser ur Walter Benjamins bok "Art in the age of mechanical reproduction". I varje rum finns också TV-monitor som visar den andra tvillingens framförande. Man kan tro att det rör sig om kopior när det egentligen är två original som visas på TV.

Utställningen "Media block" visas på Neue Galerie Graz, t.o.m den 2/10 2016.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Rymden och litteraturen

Vad är att läsa? Att läsa är att genomgå ett blivande, att lösas upp i molekyler, för en stund förlora sig jag, och bli ett annat/något annat. Att få texten att ...

Av: Mats O. Svensson | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2013

Uppsala stadsteaters festival TUPP leder till reflektion

För en tid sedan satt jag i främre bänkrad på en föreläsning med rubriken ”Kan teater vara politisk?” Det var naturligtvis en retorisk fråga. I två timmar talades det om ...

Av: Robin Bernhardtz | Reportage om scenkonst | 28 april, 2012

Emmakrönika XXI, Helsinki in my mind

Hej Skriver ensam härifrån republikens hufvudstad, på ett övernattningsställe här sent å småtimmarna, behöver kanské ändå inte vara rädd för zombierna, höghuset är grannhuset till ett astronomiskt kyrktorn bredvid ett kyrkoherdecentralämbete ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 13 juli, 2009

Foto: Johan Werkmäster

Hamburg – en stad i förvandling

De flesta svenskar på bilsemester i Europa passerar Hamburg i rasande fart under sin färd längs Autobahn mot sydligare nejder. Men denna Tysklands största hamn- och industristad – tillika landets ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 31 maj, 2016

Med Oliver Parland i huvudroll

Men snart på utfärd och picknick med min psykiater från Trädstockholm som gjorde hembesök, där borta trevligt råkade vi ut för de tvenne enda dårar som fanns kvar på det ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 29 april, 2012

Thomas Mann och Albert Einstein i Princeton, 1938. Public Domain Wikipedia

Lekande tankar om läsning

I stilla vecka, efter dåden i Bryssel – innan människooffrets golgatavandring, död och uppståndelse – så fortsätter tidens obegripliga gång, i våra kroppars celler, i ruinernas sten, i mörkret och ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 29 mars, 2016

Några hjältar inom bokbranschen

  Några hjältar inom bokbranschen Nikanor Teratologen porträtterar de tre bokförlagen Murbräckan, Leopard och Historiska Media och deras utgivning under 2007. Det blir enligt min mening allt tydligare att det i Sverige ...

Av: Nikanor Teratologen | Kulturreportage | 25 september, 2007

Hans Evert René. Stänk från Donsö

Stänk från Donsö   1.   de långsamt växande magnoliorna drar in över morgonen för att väcka dem som sover   ändå: snabba mopeder bötfälls ovillkorligen vid Yngves livs   det är någon som styr i västanvinden: den lägger an mot kustens ...

Av: Hans Evert René | Utopiska geografier | 26 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.