Frankrike och dess kulturpolitik

  Tre ord kan enligt min mening beskriva den franska kulturpolitiken: - Excellence- Elegance- Echanges Enligt de officiella dokument som styr det franska kultur- och kommunikationsministeriet (Ministère de la Culture et de la ...

Av: Mikael Jönsson | 16 februari, 2011
Essäer

Rapport från bortglömda stugbyn – i kronologisk oordning

1. Tropisk sommar i bortglömda stugbyn. Lek och siesta i havet om dagarna, J:s grillade delikatesser till kvällen. Långt från almanackor och infrastrukturer, men nära till näktergal och kelsjuka vildkatter. 2. Det innebär ...

Av: Stefan Whilde | 01 augusti, 2014
Stefan Whilde

Behöver vi en ny genesis?

Är det Vetenskapen eller Dikten som ska ge oss vår nya världsuppfattning? Behöver vi en ny genesis? Bibelns Genesis känner vi till. Ormen frestar Eva, som plockar en frukt från ...

Av: Percival | 28 december, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | 28 januari, 2016
Övriga porträtt

Robert Smithson's "Spiral Jetty" (1970) sedd från Rozel Point. Källa Wikipedia.

Virveln i konsten



Mitt på golvet i galleriet snurrar vattenvirveln hypnotiserande runt, runt, runt, som en Maelström hotar den att dra ner besökaren i djupet. Konstnären Anish Kapoors installation Descension (2014) är visserligen inte lika stor och skrämmande som den Maelström som författaren Edgar Allan Poe beskriver i novellen A Descent into the Maelström från 1841, men den ändå fascinerande och skrämmande på samma gång.

 


Det är inte bara i naturen som virvelkonsten dyker upp utan man kan även hitta den på en vanlig husfasad. I hörnet av Ågatan och Norra Fogdelyckegatan i Karlshamn finns en stor blå virvel på väggen med en diameter på fyra meter. Det ser ut som om virveln är på väg att sluka hela fastigheten. Det offentliga konstverket heter Virveln och är skapat av konstnären Kristoffer Zetterstrand.
Kristoffer Zetterstrand ”Virveln” på Försäkringskassan i Karlshamn (2015)<br />

Kristoffer Zetterstrand ”Virveln” på Försäkringskassan i Karlshamn (2015)

Annons:

I Poes novell berättar en norsk fiskare från Lofoten hur han och hans bröder under en fisketur överraskas av en fruktansvärd orkan och sedan hamnar i en jättestor vattenvirvel ute på havet. De dras ner i virveln och hans bröder omkommer men den tredje brodern lyckas överleva genom att klänga sig fast vid en tunna. Under den fruktansvärda upplevelsen får han plötsligt en uppenbarelse och ser hur vacker och fantastisk detta naturens underverk är trots sina dödliga krafter. Han överlever men under en dag har han åldrats kraftigt, håret har blivit vitt och han är ett nervvrak.

Poes novell var inspirerad av Moskstraumen som är ett fenomen som uppstår utanför Lofoten i samband med kraftig ebb och flod. Ute på det öppna havet kan det skapas stora vattenvirvlar som kan vara en fara för båtar. Redan Olaus Magnus varnade på sin Carta Marina från 1539 för både sjöodjur och vattenvirvlar i havet utanför Norges kust så det verkar vara ett gammalt och känt naturfenomen. I Skottland i närheten av ön Jura finns Corryvreckan där det också uppstår en naturlig Maelström när den starka Atlantströmmen passerar ett smalt sund mellan två öar med speciell bottentopografi.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är inte bara på havet som spiralformen kan dyka upp. Utan det är en form som funnits sedan tidernas begynnelse och som ständigt dyker upp i naturen. Från det kosmiska perspektivet med spiralgalaxer till snäckskalen på stranden, ormbunkens skott (och många andra växter som växer i spiraler) till fraktalernas mikrokosmiska spiralkompositioner. I många fall är dessa naturliga spiraler uppbyggda kring det gyllene snittet, en matematisk princip som också återkommer i kompositionen av många kända konstverk. Det är kanske inte så konstigt att människan sedan urminnes tider har fascinerats av virveln och spiralen.

Det är en uråldrig symbol och en vanligt förekommande geometrisk figur som återfinns på förhistoriska grottmålningar och i naturfolkens bildvärld. På Brú na Bóinne i Irland som innehåller lämningar från människor som bodde på platsen för runt 6000 år sedan kan man hitta stenblock vid gravingångar fyllda med spiraler. Spiralerna återkommer också på stenar från Malta, Portugal och Amerika.

I samtidskonsten dyker också spiralen upp i olika sammanhang. Den mest kända är den amerikanska konstnären Robert Smithson landskapsverk Spiral Jetty. Verket består av en stor spiral som sträcker sig ut från stranden i Great Salt Lake i Utah. Den består av stora stenar och byggdes i april 1970. Det är också ett verk som påverkas av tidvattnet, då högt vattenstånd får konstverket att försvinna under vattenytan och det är först när det blir lågvatten som den dyker upp igen.

En annan landskapskonstnär är Richard Long som liksom Smithson arbetat med stenar och spiraler i landskapet. I Sahara byggde Long 1988 upp en virvelvinds spiral av stenar som han hittade i landskapet men generellt är Long mer intresserad av att bygga cirklar i naturen. Cirkeln är till skillnad från spiralen sluten och ogenomtränglig medan en spiral är öppen och kan symbolisk tolkas som att den samlar in och fångar upp sin omgivning eller sprider ut den beroende på i vilken riktning man rör sig i spiralen.

Den brittiska skulptören Andy Goldsworthy har också skapat spiraler av stenar, men i mindre formatet. 1985 gjorde han ett konstverk av brutna stenar repad av andra stenar vid den skotska gränsen. Verket består av en spiral av runda små stenar som har delats i mitten och där ovansidan har repats med hjälp av en annan sten. Stenarna bildar en spiral medan mittlinjen i de delade stenarna bildar en annan spiral. Goldsworthy har gjort flera olika konstverk ute i naturen av löv, stenar, grenar, med spiralliknande former. Det är som om han återupprepar former som man kan hitta i växtriket men använder andra naturliga material för att bygga upp dem.

Det är inte bara i naturen som virvelkonsten dyker upp utan man kan även hitta den på en vanlig husfasad. I hörnet av Ågatan och Norra Fogdelyckegatan i Karlshamn finns en stor blå virvel på väggen med en diameter på fyra meter. Det ser ut som om virveln är på väg att sluka hela fastigheten. Det offentliga konstverket heter Virveln och är skapat av konstnären Kristoffer Zetterstrand.

Det invigdes 2016 och består av drygt 14000 kakelplattor från Italien. Zetterstrand har tidigare skapat mosaiker på offentliga byggnader som skolor och på nya Karolinska i Solna. Hans stil leder tankarna till den tidiga datakonsten med den kantiga och pixliga grafiken som de fyrkantiga kakelplattorna efterliknar. Man får nog hålla med berättaren i Poes novell att Zetterstrands Maelström trots sin skrämmande uppenbarelse är både vacker och fascinerande. Det är som virveln i sin enkla struktur återspeglar en inneboende upplevelse av skönhet som finns nedärvd i vår spiralformade DNA.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

S:t Knuts Torg, Malmö. Värpinge, Lund. (Till Kristin L)

Jag önskar att jag kunde inleda den här dikten med en rad så fylld till brädden med ljus att den antänds redan från början och börjar brinna från pol till pol, ingenting skall ...

Av: Kristian Lundberg | Utopiska geografier | 16 augusti, 2010

Fra moral til metafysikk

Innledning Artikkelen min er om bevegelsen fra moral til metafysikk. All moral har et metafysisk grunnlag. I vår tid er en svært skeptisk overfor alt som har å gjøre med fundament ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 september, 2013

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Tankar kring begreppen Identitet och identifikation

Känner du till lösenordet till ditt eget inre? (Stanislav Jercy Lec) Att finna sin inre kärna, sin sanna identitet, är enligt min favoritpsykolog den mångsidiga psykoanalytikern Carl G. Jung ett livsmål och ...

Av: Nina Michael | Essäer | 15 augusti, 2013

I begynnelsen var processen. Om olika slags vetenskap

Robert E. Ulanowicz är professor i något så ovanligt som teoretisk ekologi vid University of Marylands biologiska laboratorium vid Chesapeakeviken. Han tog sin doktorsgrad som kemisk ingenjör vid John Hopkins-universitetet ...

Av: Erland Lagerroth | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2009

Marie Ndiaye

Marie Ndiaye – en av vår samtids främsta författare.

Efter det att jag läste alla Chimamanda Ngozi Adichies och Zadie Smiths romaner snubblade jag över Marie Ndiaye. Alla tre är fantastiska författare, men jag tror nog ändå att jag ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 20 november, 2017

Jakten efter det absoluta Om Fredrik Böök

Kristianstad hyllar inte minnet av sin en gång framgångsrike son. Det är som om Fredrik Böök aldrig har funnits. Aldrig fötts här, aldrig gått i skolan, aldrig varit en hängiven ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 20 juli, 2010

Drottningen i Paris. Om Marie Godebska

Med stigande häpnad bekantade sig besökare på Musée d’Orsay i Paris för en tid sedan med en epok i Frankrikes musikliv, som sällan belysts på ett så inträngande sätt som ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 20 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.