Brudparet

Kunde Indiens tredje Premiärminister ha hetat Feroze Gandhi?

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund ...

Av: Annakarin Svedberg | 17 september, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Panpsykism - en annan världsbild

David Skrbina, född och uppvuxen i Detroit och universitetslektor i filosofi vid University of Michigan i Dearborn gav 2005 ut en bok på över 300 välfyllda sidor, Panpsychism in the ...

Av: Erland Lagerroth | 25 februari, 2011
Essäer

1989, Kommunismens nedgång

Jag minns 1989 års politiska händelser som ganska omtumlande - särskilt som jag till viss del fick uppleva dem på ort och ställe. I början av 1989 styrdes många länder av ...

Av: Björn Gustavsson | 21 september, 2009
Reportage om politik & samhälle

Ett liv i vår tid

”Som liten i Ravlund prästgård” är titeln på Elof Stoltz idylliska minnen om hur det var att växa upp på Österlen inte långt från Kivik. Numera är kyrkogården i Ravlunda ...

Av: Ivo Holmqvist | 27 september, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Stillbild ur filmen Sunspring skriven av en AI

Artificiell intelligens skapar framtidens kultur



Artificiell intelligens (AI) beskrivs ofta i Science Fiction i dystopiska ordalag. Det är en HAL i Kubricks 2001 A Space Odysseus, ett ondskefullt Skynet i Terminator-filmerna eller en Matrix som förslavar hela mänskligheten och använder oss som batterier för att få energi. För när AI:n har nått sin fulla potential ser den människan som ett hot och startar ett krig för att förgöra oss.

 


Fördelen med den här formen av AI är att den kan på kort tid gå igenom en stor mängd data och hitta nya mönster och samband som människan tidigare inte uppfattat eller missat. Det är kanske inte första hand inom konsthistorien som man kommer att använda den här typen av AI utan till exempel inom medicin för att hitta nya botemedel eller inom kommunikation för att hitta snabbare transportvägar.
The Next Rembrandt, konstverk skapat av AI

The Next Rembrandt, konstverk skapat av AI

Annons:

Science Fiction författaren Isaac Asimov försökte i sina robotnoveller kringgå detta problem genom att införa robotikens tre lagar som säger att en robot inte får skada en människa. I filmen I, Robot visar det sig att AI:n snart inser att människan är ett hot mot sig själv och därför skapar den en ny lag som åsidosätter de tre tidiga lagarna. Syftet ät att rädda mänskligheten från sig själv genom att ta bort hennes möjlighet till fri vilja.

Google som tillhör ett av de företag som idag ligger i framkant när det gäller att utveckla olika former av AI har funderat på att bygga in sin egen form av robotikens tre lagar i framtida AI-system. De tänker sig en "kill switch" som ska göra att människan oavsett vad som händer ska kunna ta kontrollen över systemet. För oss som har plöjt ett antal dystopiska SF-filmer vet att det sällan brukar fungera. Utan människorna blir istället tvungna att lura systemet med ett virus eller en välplacerad bomb för att ta tillbaka kontrollen och förhindrar människosläktets undergång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vi vet också att AI:n i många fall överlever i någon form och inväntar nästa möjlighet att ta över världen.

Utvecklingen inom AI har de senaste åren tagit stora kliv framåt, även om vi är långt från en självständig intelligens som det varnas för i framtida dystopier. Men vad är det som säger att AI:n kommer att vara destruktiv och ondsint? Den kanske helt enkelt kommer att ignorera oss människor och istället helt ägna sig åt de högre konsterna som att måla tavlor eller skriva poesi.

Det senaste året har det dykt upp en rad exempel på hur AI kan vara kreativ och skapa konst. Kanske är framtidens litteratur, film och musik skapad av en AI och inte av en människa?
I Philip K. Dick dystopiska Science Fiction-roman ställs frågan: "Do Androids Dream of Electric Sheep?" Idag använder alla stora sociala nätverk som Google, Twitter och Facebook sig av neurala nätverk, som är program uppbyggda för att efterlikna hjärnans strukturer.

Dessa program används för att automatisk identifiera foton, översätta språk eller förstå röstkommandon. Drömmer dessa neurala nätverk också? Googles AI projekt Deep Dream generator är ett sätt att undersöka hur dessa drömmar skulle kunna se ut. På hemsidan deepdreamgenerator.com kan du ladda upp en bild som sedan ett AI-program analyserar genom att leta efter mönster och figurer som den lärt sig känna igen sedan tidigare. Men istället för att känna igen ansikten skapar den nya bilder på ett associativt sätt. Den uppladdade bilden förvrängs av programmet till drömlika konstiga bilder som ett surrealistiskt konstverk av Salvador Dali eller som psykedeliska syner hos en drogpåverkad Hunter S. Thompson i filmen Fear and Loathing in Las Vegas.

Djupinlärning kan också användas för att träna en AI för att bli en ny Rembrandt. The Next Rembrandt är ett projekt där man har försett en AI med 346 tavlor av Rembrandt som programmet har fått analysera i detalj. Utifrån informationen som samlas in skapas en helt ny tavla av Rembrandt. AI:n kom fram till att motivet skulle bestå av en vit man i medelåldern, med skägg och mörka kläder, hatt och krage, som står vänd åt höger. Tavlan skrevs sedan ut med en 3D-skrivare och vid en första blick ser det ut som en tavla av Rembrandt.

Konstverket skulle förmodligen inte klara en detaljstudie av en expert, än så länge ska kanske tilläggas. Liknande program skulle sedan kunna användas för att härma eller efterlikna alla stora konstnärernas stilar och utifrån ett vanligt foto förvandla det till en målning av Munch, Picasso eller Turner. En nytagen selfies skulle kunna skrivas ut med en 3D-skrivare som om det hade varit ett porträtt målad av van Gogh eller Rembrandt.

Förmågan att analysera stora mängder data, hitta likheter och dra slutsatser kan också användas för att finna nya samband och förstå konsthistorien på ett nytt sätt. Dataexperten Babak Saleh och hans team tränade en AI genom att mata den med 80000 konstverk från Wikiart.org. Programmet lärde sig snart att känna igen olika stilar och konstnärer i konsthistorien. Sedan lät man programmet gör en analys av 1700 konstverk av 66 olika konstnärer från 1500-talet till idag och för att se vilka som hade påverkat och inspirerat varandra. Resultatet presenterades sedan i en artikel med titeln "Toward Automated Discovery Of Artistic Influence". Det visade sig bland annat att Vincent van Goghs Old Vineyard With Peasant Woman (1890) och Joan Miros The Farm (1922) hade stora likheter i bland annat komposition.

Fördelen med den här formen av AI är att den kan på kort tid gå igenom en stor mängd data och hitta nya mönster och samband som människan tidigare inte uppfattat eller missat. Det är kanske inte första hand inom konsthistorien som man kommer att använda den här typen av AI utan till exempel inom medicin för att hitta nya botemedel eller inom kommunikation för att hitta snabbare transportvägar.

Vad händer då om man låter en AI se hundratals SF-filmer och sedan göra sitt eget manus? Jo man får filmen Sunspring som är en kort men märklig film som finns upplagd på Youtube. Regissören Oscar Sharp fick 48 timmar på sig att omvandla manuset till en film.

Filmen handlar om tre personer två män och en kvinna som för en osammanhängande dialog i ett kontorslandskap. Jag har sett stora Hollywood filmer som har varit mindre intressanta så med tanke på att det är AI:ns första försök som manusförfattare så får man anse att resultatet är ovanligt bra.

När det gäller en AI:s förmåga att skapa musik är dock inte lyssnarna lika fascinerade av resultatet. Även här är det Google som skapat en AI som släppt sin första singel med titeln Magenta. Det rör sig om en halv minut med en ganska enformig slinga men även här får man ha lite tålamod. Det är ett projekt under utveckling och vem vet vilken musik som programmet kommer att producera inom några år när algoritmen förfinats och den fått lära sig mer om musik. Den artificiella intelligensen är ännu i sin linda men just nu pågår stora framsteg. Att vi inom 20-30 år har kreativa artificiella intelligenser som hjälper oss att skapa konst och underhållning är inte omöjligt.

Det första man tänker på är att en AI skulle kunna fortsätta med att skapa liknande verk av redan etablerade koncept. Det är inte omöjligt att en AI skulle kunna skriva Harlequin-romaner när den lärt sig mallen eller nästa episod av Big Bang Theory eller ännu en poplåt till ett känt pojkband. Att skapa nya unika konstverk, som går utanför mallen och som ingen någonsin gjort hittills ligger nog längre fram i tiden.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Komplexitet som inte låter sig styras

Melanie Mitchell är professor i datorvetenskap i Portland, Oregon, och ”external professor” vid Santa Fé-institutet i New Mexico. Vid det senare utsågs hon att ge en föresläsningsserie, som hon kallade ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 03 augusti, 2012

Forsoningen

Forord Når en krig er over, er det forsoningen som står for tur. I slike sammenhenger, der det er med henvisning til krig blir forsoningen forstått som ‘forlik’, ‘pakt’, ‘avtale’, det ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Ivan Tokin, två berättelser

Ivan Tokin (42) bor och arbetar i Belgrad, Serbien och hoppas trots allt på bättre tider. Han skriver kolumner i City Magazine (http://www.citymagazine.rs/) och är, enligt vad han själv säger ...

Av: Ivan Tokin | Kulturreportage | 29 december, 2013

Ladogas ishästar

Myten om Ladogas ishästar lever

Under krigstiden i Finland användes över 70 000 hästar av armén. Hästarna var nödvändiga för transporter av utrustning som proviant, ammunition, vapen. Hästarna drog tunga kanoner. Man uppskattar att 15 ...

Av: Rolf Karlman | Kulturreportage | 29 oktober, 2016

Fri vilje. Del I

Innledning Livet har mange aspekt, der ett av disse er av overordentlig stor betydning, nemlig viljen vår. Det betyr at én av viljens sentrale funksjoner er å holde styr på affekt ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 24 februari, 2014

Klassängslighetens dialektik

Nu talar vi kulturellt kapital. Klass. Klyftor. Vi är medelklassen. Vi är osäkra, men vi vet hur man är fel eller rätt. Vi är den osäkra medelvägen. Vi skäms. Vi ...

Av: Nina Ahlzén | Kulturreportage | 13 december, 2012

Mannens råstyrka och visuella skönhet

Jag hade svårt att hitta till Bergsjön, helt ärligt, fastän jag är en infödd Göteborgare, så har jag aldrig någonsin satt min fot i denna stadsdel, söndermärkt av fördomar och ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 23 Maj, 2009

Ett kort meddelande till mina muslimska vänner

Hösten 1900 fick vår förste svenske socialistiske agitator, August Palm, ta emot en inbjudan att besöka Amerika för en föredragsturné. Resan beskrev han i boken Ögonblicksbilder från en tripp till ...

Av: Mohamed Omar | Gästkrönikör | 19 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts