Italiensk nynaturalism kantad av spiritualitet. Intervju med Gianluca De Serio

 Den italienska filmen har, trots de enorma svårigheter som landet brottas med, under den senaste tiden fått ett slags renässans. Det lutar mest åt en ny genre och nya stilgrepp ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 26 oktober, 2012
Filmens porträtt

Gamla staden i Riga Foto CC BY-SA 3.0

Ryssarna i Baltikum

Riga är Lettlands vackra huvudstad vid floden Dünas(Daugava) mynning i Östersjön. 2014 var staden med all rätt Europas kulturhuvudstad. Otaliga sevärdheter lockar. Riga var också en viktig industristad under ...

Av: Rolf Karlman | 21 augusti, 2016
Reportage om politik & samhälle

Kiarostamis paradox

Tidigt i den iranske regissören Abbas Kiarostamis kortfilm "Two Solutions for one Problem" ("Dow Rahehal Baraye yek Massaleh", 1975) möts vi av en berättarröst; en röst som i kombination med ...

Av: Amir Bashir Ghotaslou | 25 februari, 2009
Filmens porträtt

Strindberg på Rådmansgatan. Bild: Vattkoppa/Wiki

För att finna frid och ro

Hans-Evert Renérius skriver om Strindbergs liv med utgångspunkt i Göran Söderströms berömda biografi.

Av: Hans-Evert Renérius | 15 april, 2015
Litteraturens porträtt

Stillbild ur filmen Sunspring skriven av en AI

Artificiell intelligens skapar framtidens kultur



Artificiell intelligens (AI) beskrivs ofta i Science Fiction i dystopiska ordalag. Det är en HAL i Kubricks 2001 A Space Odysseus, ett ondskefullt Skynet i Terminator-filmerna eller en Matrix som förslavar hela mänskligheten och använder oss som batterier för att få energi. För när AI:n har nått sin fulla potential ser den människan som ett hot och startar ett krig för att förgöra oss.

 


Fördelen med den här formen av AI är att den kan på kort tid gå igenom en stor mängd data och hitta nya mönster och samband som människan tidigare inte uppfattat eller missat. Det är kanske inte första hand inom konsthistorien som man kommer att använda den här typen av AI utan till exempel inom medicin för att hitta nya botemedel eller inom kommunikation för att hitta snabbare transportvägar.
The Next Rembrandt, konstverk skapat av AI

The Next Rembrandt, konstverk skapat av AI

Annons:

Science Fiction författaren Isaac Asimov försökte i sina robotnoveller kringgå detta problem genom att införa robotikens tre lagar som säger att en robot inte får skada en människa. I filmen I, Robot visar det sig att AI:n snart inser att människan är ett hot mot sig själv och därför skapar den en ny lag som åsidosätter de tre tidiga lagarna. Syftet ät att rädda mänskligheten från sig själv genom att ta bort hennes möjlighet till fri vilja.

Google som tillhör ett av de företag som idag ligger i framkant när det gäller att utveckla olika former av AI har funderat på att bygga in sin egen form av robotikens tre lagar i framtida AI-system. De tänker sig en "kill switch" som ska göra att människan oavsett vad som händer ska kunna ta kontrollen över systemet. För oss som har plöjt ett antal dystopiska SF-filmer vet att det sällan brukar fungera. Utan människorna blir istället tvungna att lura systemet med ett virus eller en välplacerad bomb för att ta tillbaka kontrollen och förhindrar människosläktets undergång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vi vet också att AI:n i många fall överlever i någon form och inväntar nästa möjlighet att ta över världen.

Utvecklingen inom AI har de senaste åren tagit stora kliv framåt, även om vi är långt från en självständig intelligens som det varnas för i framtida dystopier. Men vad är det som säger att AI:n kommer att vara destruktiv och ondsint? Den kanske helt enkelt kommer att ignorera oss människor och istället helt ägna sig åt de högre konsterna som att måla tavlor eller skriva poesi.

Det senaste året har det dykt upp en rad exempel på hur AI kan vara kreativ och skapa konst. Kanske är framtidens litteratur, film och musik skapad av en AI och inte av en människa?
I Philip K. Dick dystopiska Science Fiction-roman ställs frågan: "Do Androids Dream of Electric Sheep?" Idag använder alla stora sociala nätverk som Google, Twitter och Facebook sig av neurala nätverk, som är program uppbyggda för att efterlikna hjärnans strukturer.

Dessa program används för att automatisk identifiera foton, översätta språk eller förstå röstkommandon. Drömmer dessa neurala nätverk också? Googles AI projekt Deep Dream generator är ett sätt att undersöka hur dessa drömmar skulle kunna se ut. På hemsidan deepdreamgenerator.com kan du ladda upp en bild som sedan ett AI-program analyserar genom att leta efter mönster och figurer som den lärt sig känna igen sedan tidigare. Men istället för att känna igen ansikten skapar den nya bilder på ett associativt sätt. Den uppladdade bilden förvrängs av programmet till drömlika konstiga bilder som ett surrealistiskt konstverk av Salvador Dali eller som psykedeliska syner hos en drogpåverkad Hunter S. Thompson i filmen Fear and Loathing in Las Vegas.

Djupinlärning kan också användas för att träna en AI för att bli en ny Rembrandt. The Next Rembrandt är ett projekt där man har försett en AI med 346 tavlor av Rembrandt som programmet har fått analysera i detalj. Utifrån informationen som samlas in skapas en helt ny tavla av Rembrandt. AI:n kom fram till att motivet skulle bestå av en vit man i medelåldern, med skägg och mörka kläder, hatt och krage, som står vänd åt höger. Tavlan skrevs sedan ut med en 3D-skrivare och vid en första blick ser det ut som en tavla av Rembrandt.

Konstverket skulle förmodligen inte klara en detaljstudie av en expert, än så länge ska kanske tilläggas. Liknande program skulle sedan kunna användas för att härma eller efterlikna alla stora konstnärernas stilar och utifrån ett vanligt foto förvandla det till en målning av Munch, Picasso eller Turner. En nytagen selfies skulle kunna skrivas ut med en 3D-skrivare som om det hade varit ett porträtt målad av van Gogh eller Rembrandt.

Förmågan att analysera stora mängder data, hitta likheter och dra slutsatser kan också användas för att finna nya samband och förstå konsthistorien på ett nytt sätt. Dataexperten Babak Saleh och hans team tränade en AI genom att mata den med 80000 konstverk från Wikiart.org. Programmet lärde sig snart att känna igen olika stilar och konstnärer i konsthistorien. Sedan lät man programmet gör en analys av 1700 konstverk av 66 olika konstnärer från 1500-talet till idag och för att se vilka som hade påverkat och inspirerat varandra. Resultatet presenterades sedan i en artikel med titeln "Toward Automated Discovery Of Artistic Influence". Det visade sig bland annat att Vincent van Goghs Old Vineyard With Peasant Woman (1890) och Joan Miros The Farm (1922) hade stora likheter i bland annat komposition.

Fördelen med den här formen av AI är att den kan på kort tid gå igenom en stor mängd data och hitta nya mönster och samband som människan tidigare inte uppfattat eller missat. Det är kanske inte första hand inom konsthistorien som man kommer att använda den här typen av AI utan till exempel inom medicin för att hitta nya botemedel eller inom kommunikation för att hitta snabbare transportvägar.

Vad händer då om man låter en AI se hundratals SF-filmer och sedan göra sitt eget manus? Jo man får filmen Sunspring som är en kort men märklig film som finns upplagd på Youtube. Regissören Oscar Sharp fick 48 timmar på sig att omvandla manuset till en film.

Filmen handlar om tre personer två män och en kvinna som för en osammanhängande dialog i ett kontorslandskap. Jag har sett stora Hollywood filmer som har varit mindre intressanta så med tanke på att det är AI:ns första försök som manusförfattare så får man anse att resultatet är ovanligt bra.

När det gäller en AI:s förmåga att skapa musik är dock inte lyssnarna lika fascinerade av resultatet. Även här är det Google som skapat en AI som släppt sin första singel med titeln Magenta. Det rör sig om en halv minut med en ganska enformig slinga men även här får man ha lite tålamod. Det är ett projekt under utveckling och vem vet vilken musik som programmet kommer att producera inom några år när algoritmen förfinats och den fått lära sig mer om musik. Den artificiella intelligensen är ännu i sin linda men just nu pågår stora framsteg. Att vi inom 20-30 år har kreativa artificiella intelligenser som hjälper oss att skapa konst och underhållning är inte omöjligt.

Det första man tänker på är att en AI skulle kunna fortsätta med att skapa liknande verk av redan etablerade koncept. Det är inte omöjligt att en AI skulle kunna skriva Harlequin-romaner när den lärt sig mallen eller nästa episod av Big Bang Theory eller ännu en poplåt till ett känt pojkband. Att skapa nya unika konstverk, som går utanför mallen och som ingen någonsin gjort hittills ligger nog längre fram i tiden.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

”Man bara sätter igång och gör vad som ska göras...” – ett samtal…

”Man bara sätter igång och gör vad som ska göras...” – ett samtal med Wes Lang Våren 2007 deltog den amerikanske konstnären Wes Lang i en samlingsutställning på Galleri Loyal i Stockholm ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 04 juli, 2007

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar.

Del 2Författaren satte sig till rätta vid det lilla bordet på scenen. All nervositet hade nu lagt sig. Han plockade lite med sina anteckningar. Någon hade hävdat att det var ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 13 januari, 2011

26. Ines

Ur intimitetsboken.   Nummer: 1. Datum: 12/10 1938 Datum för händelsen: 24/5 1938 Plats: Skeppargatan, Stockholm. Person: Karin B Händelse: Jag var hemma hos Karin med anledning av hennes fredsarbete. Jag skulle eventuellt genomföra en fredskonferens och ville ...

Av: Ines | Lund har allt utom vatten | 08 juni, 2012

Sofi Oksanen Foto CC BY 3.0 Wikipedia

Sofi Oksanen: Estland och kvinnokroppen

Sofi Oksanen har jämförts med både Quentin Tarantino och Leo Tolstoj. Tarantinos namn är inte tillfälligt, Pulp fiction ligger inte långt undan. Alltsedan debuten ”Stalinin lehmät” 2003 (Stalins kossor 2007) ...

Av: Enel Melberg | Essäer om litteratur & böcker | 08 mars, 2017

Vridning – Motstånd – Stoft

Denna essä är ett försök till att avhandla historiens dialog med den nutida tyska musiken genom att belysa Beethovens inverkan på tre tyska tonsättare och deras respektive tankemodeller och verk ...

Av: Stefan Thorsson | Essäer om musik | 02 december, 2012

Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | Konstens porträtt | 24 mars, 2008

Eric von Post - diktare i islams tecken

Genom den ljusport ditt molnsvärd öppnat, Muhammed, steg jag jublande inför Allah och hans härlighet. - Ur Ramazan Den store humanisten Eric von Post (1899-1990) tillhör den glesa skara svenska toppdiplomater ...

Av: Ashk Dahlén | Essäer om litteratur & böcker | 10 januari, 2011

Plast och heroin – en lyrisk betraktelse av konstnärligt samarbete hos Basquiat och…

Att ställa sig inför konstnärernas samarbeten var som att låta språk möta text. Jag låter Basquiat representera språk i relation till Warhol som text. Det är som att båda deras ...

Av: Freke Räihä | Essäer om konst | 09 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.