Cezar Florin Huştiu. Dikter

 Jag heter Cezar Florin Huştiu och kommer från Rumänien; är bosatt i Sverige sedan 2007; jag har bland annat varit verksam som tolk. Jar varit publicerad i antologin Ord på pränt ...

Av: Cezar Florin Huştiu | 20 Maj, 2013
Utopiska geografier

Marilyn, det förevigade barnet, en hummingbird

”Marilyn lever!” jublade texten i Liljevalchs utställningskatalog år 2002. Det var 40 år efter Marilyns död. Nu har det gått 50 år sedan den platinablonda Hollywoodstjärnan hittades livlös i sitt ...

Av: Nicole E. Wallenrodhe | 04 augusti, 2012
Essäer om film

Walking on Manchester

I Manchester regnar det alltid och vinden blåser oavbrutet, men britterna kallar det vänligt för “bris”. Det är en mörk och kaotisk stad, där det gamla olyckligt tränger sig med ...

Av: Nadia Scapoli | 23 januari, 2014
Resereportage

Bild: Hebriana Alainentalo

17 dikter av Carsten Palmer Schale

Splittrande självpresentation

Av: Carster Palmer Schale | 13 juni, 2016
Utopiska geografier

Eilif Peterssen "Paa utkikk" (1889). Foto: Mathias Jansson

Ryggtavlor i konsten



Den tyska romantikern Casper David Friedrich har ovanan att låta sina figurer vända betraktaren ryggen. Det mest kända exemplet hittar man i målningen Två män betraktar månen från 1820. Målningen finns i flera versionen och i en äldre version från 1835 är det en man och kvinna som står under ett träd och betraktar månen.


I Salvador Dalis målning Flicka vid fönster från 1925 lutar sig en flicka mot fönsterkarmen och ser drömmande ut genom det öppna fönstret på det glittrande vattnet utanför. C.D. Friedrich målning Kvinna vid fönster från 1822 är väldigt lik Dalis målning och man kan ana en inspirationskälla. Dalis målning är realistiskt målad och gjord innan hans surrealistiska period. Vill man hitta en surrealistisk kvinnorygg från samma tid så kan man istället titta på Man Rays fotografi Ingres Violin från 1924.
Salvador Dali "Flicka vid fönster" (1925)

Salvador Dali "Flicka vid fönster" (1925)

Annons:

Oavsett kön så vänder människorna betraktaren ryggen och så fortsätter det i målning efter målning: Vandraren över dimhavet (1818) ensam man står på berg och tittar ut över dimhavet med ryggen mot betraktaren, Månsken över havet (1822) man och två kvinnor sitter på en klippa och tittar ut över havet med ryggen mot betraktaren, Två män vid havet (1817) två herrar med ryggen mot betraktaren. Det är svårt att inte hitta en tavla av C.D. Friedrich där människorna inte vänder oss ryggen om man undantar rena porträttmålningar.

Det är nu inte för att vara oförskämd som människorna i Friedrichs tavlor vänder oss ryggen utan det vänder sig bort från civilisationen mot naturen. De står i enskildhet, inneslutna i sina egna tankar, i en kontemplativ pose och beundrar naturens storslagenhet. Det är helt enkelt i linje med de romantiska konstnärernas syn på människan och naturen. I den norska nationalromantiken kan man hitta många fler exempel. Slindebirken från 1839 räknas som ett av Thomas Fearnleys viktigaste verk och påminner mycket om C.D. Friedrichs målning Två män betraktar månen. I Fearnleys version är det skymning och på en kulle står en gigantisk björk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Björken fanns på gården Indre Slinde i Sogn i Norge och var 19 meter hög och 5 meter i omkrets. Den växte dramatiskt på en gravhög från 400-talet tills den blåste ner under en storm 1874. Under björken avtecknar sig på målningen två små ryggsilhuetter som betraktar vattnet och bergen framför dem. I Fearnleys målning Landskap med vandringsman (1830) gäller samma sak. En liten vandrare bredvid två stora träd som betraktar det storslagna landskapet framför honom. Den lilla människan med ryggen mot civilisationen som betraktar den storslagna naturen är ett återkommande motiv inom nationalromantiken.

Är det inte bergen man betraktar så är det istället havet. Den norska konstnären Eilif Peterssen har i målning Paa utkikk (1889) målat fem män som stirrar ut över havet. En man i gul rock sitter på en bänk vid strandkanten medan de andra fyra ligger ner i sanden och ser ut över havet medan vågorna sakta rullar in mot stranden. Vad det håller utkik efter kan man undra? Kanske ett skepp som ska avteckna sig mot horisonten? Det verkar i alla fall väldigt avslappnat och idylliskt.

För det mesta är det män som står ute i naturen och tittar bort mot horisonten. Kvinnorna står eller sitter istället inomhus framför ett fönster med ryggen mot betraktaren. De verkar längta ut till ljuset eller så sitter de och drömmer sig bort med en bok. I Salvador Dalis målning Flicka vid fönster från 1925 lutar sig en flicka mot fönsterkarmen och ser drömmande ut genom det öppna fönstret på det glittrande vattnet utanför. C.D. Friedrich målning Kvinna vid fönster från 1822 är väldigt lik Dalis målning och man kan ana en inspirationskälla. Dalis målning är realistiskt målad och gjord innan hans surrealistiska period. Vill man hitta en surrealistisk kvinnorygg från samma tid så kan man istället titta på Man Rays fotografi Ingres Violin från 1924.

Fotografiet visar en naken kvinna som sitter med ryggen mot åskådaren. På nedre delen av ryggen finns på varje sida ett f-hål, det vill säga de resonanshål som finns på en violin vid sidan av strängarna. Kvinnans rygg och hals påminner bakifrån om formen av en violin. Titeln Ingres violin anspelar också på den franska 1700-tals målaren Jean Auguste Dominique Ingres tavla The Valpinçon Bather som också visar en naken kvinna med ryggen mot betraktaren. Man Ray har helt enkelt gjort en surrealistisk parodi på Ingres motiv.

Kvinnor vid fönster har en lång tradition i konsthistorien. Den holländska 1600-tals konstnären Johannes Vermeer placerad ofta sina kvinnor vid ett fönster, dock inte med ryggen mot betraktaren, utan i profil. Den danska konstnären Vilhelm Hammershøi, vars motiv ibland påminner om Vermeer, har gjort en del målningar med kvinnor som står vid fönstret med ryggen mot betraktaren. I En gammal kvinna vid fönstret från (1885) ser vi i Hammershøis karaktäristiska gråskala hur en äldre kvinna i svart klänning och vit hätta står och ser ut genom fönstret. Händerna är knäppta som om hon oroligt väntar på något. I Hammershøi bilder kan man tolka in en mer psykologisk aspekt när det gäller den bortvända kvinnan än andra ljusare motiv som mer speglar en längtan ut till ljuset eller en drömmande blick in en bok. I Hammershøis kvinnoporträtt kan vi se en inneslutenhet, en ensamhet och alienation som på många sätt kommit att bli en del av den moderna människan psykologi.

Samma psykologiska uttryck kan man också hitta i samtida fotokonst. Fotografen Nygårds Karin Bengtsson och Susanna Hesselberg är två exempel på detta. I Nygårds Karin Bengtsson iscensatta fotografier finner vi många kvinnor och en del män som vänder sig bort från betraktaren. De sitter vid ett fönster, vid en bäck eller står i dörröppningen. Precis som i Hammershøis bilder är det ganska kyliga och distanserade interiörer men den svart-vita färgskalan lättas upp med röda och gröna kontraster i fotografierna. Det finns en känsla av något främmande och alienerade hos personerna på bilderna. Som om de inte riktigt trivs i sin tillvaro och vänder sig bort från gemenskapen in i sig själva.

Även Susanna Hesselberg återkommer till den bortvända människan i många av sina fotografier. En kvinna i vit klänning kan stå vid vattenbrynet med ryggen mot oss, hon kan sitta i profil och titta ut genom ett fönste, eller stå naken i det höga gräset bortvänd från åskådaren. Personen i fotografiet blir en solitär som placerats ut i rummet men som inte riktigt verkar höra hemma där.

Det finns i konsten många som vänder oss ryggen. Anledningen varierar under olika epoker. Det kan bero på civilisationsflykt in i en romantisk naturidyll till en mer psykologisk inåtvändhet och alienation från samhället, till att bara få vara i fred med sina egna tankar och drömmar. Det är ju också med ryggen vänd mot omgivningen som vi betraktar konsten. Vi ställer oss framför konstverket med ryggen mot våra medmänniskor för att avskärma omvärlden när vi går in i konstverkets bildvärld. Så konstens ryggtavlor blir på ett plan en bild av oss själva som betraktare.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En moralisk historia

Mandy Rice-Davies har avlidit sjuttio år gammal efter att länge ha kämpat mot cancern, meddelar BBC. Om omständigheterna hade varit annorlunda, påstår någon som kände henne, hade hon kunnat bli ...

Av: Ivo Holmqvist | Övriga porträtt | 29 december, 2014

Det är läsaren som ger poeten ett ansikte

Eugenio De Signoribus är en av Italiens främsta poeter. Han föddes i Marche, en region i Italien i vilken än Giacomo Leopardi föddes. Han har givit ut flera diktsamlingar: Case ...

Av: guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 21 december, 2009

Urkult 2011 med fantastisk musik och eldshow

Någonstans mellan Bräcke och Ragunda dånar ett tåg fram. Nåja, dånar, är kanske att ta i – det gamla veterantåget körs i bekväma 90 kilometer i timmen, och det tar ...

Av: Mikael Audell, Sunna Nordgren | Allmänna reportage | 09 augusti, 2011

Mimesis ett (icke)begrepp hos Heidegger?

Martin Heideggers filosofiska tänkande är en destruktion av den västerländska filosofins egen historia, ett tänkande som vänder sig tillbaka mot filosofins ursprung och på nytt ställer sig inför de frågor ...

Av: Henrik Örnlind | Agora - filosofiska essäer | 21 juli, 2013

Årskrönika av Crister Enander

Det blir bara ytligare. Det blir mindre betydande. Halten sjunker i snabb takt och det som kan kallas för bestående förvandlas alltmer till något mossigt och absurt antikvariskt. Men var ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 24 december, 2011

Franz Kafka. Foto: Wikipedia

Tre dikter av Franz Kafka

Erik Carlquist föreslår tre dikter av Franz Kafka tagna från brev han skrev.

Av: Erik Carlquist | Gästkrönikör | 11 augusti, 2015

Tino Sehgal - immaterialitetens konst

Tino Sehgal, Louise Höjer, Richard Julin. Foto: Jesper Nordström Tino Sehgal ställer ut konstruerade situationer som skiljer sig från performances genom att de inte får dokumenteras på något sätt - varken med ...

Av: Charlotte Norlin | Konstens porträtt | 18 mars, 2008

Gustav Klimt del 2 Världen i kvinnlig skepnad

Franz Joseph I av Österrike-Ungern gav arkitekterna Gottfried Semper och Carl von Hasenauer i uppdrag att bygga och gestalta Burgtheater, men herrarna hade olika ingångar till och syn på det ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om konst | 31 mars, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.