Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | 10 augusti, 2010
Kulturreportage

Strindberg, Rousseau och drömmen om kvinnan

Förhållandet mellan August Strindberg och hans "oförgätlige vän Rousseau" har av kritiken oftast behandlas utifrån de politiska och filosofiska tankar om samhället som präglade den svenske författaren. Men vad ...

Av: Fredrik Nordin | 29 juni, 2011
Litteraturens porträtt

De stora frågorna som moderniteten ställer förblir fortfarande obesvarade

Intervju med Claudio Magris I Sverige är Claudio Magris en av de mest lästa italienska författarna. Naturligtvis finns det andra författare, som Camilleri, Fo och Saviano, men vi känner dem mest ...

Av: Guido Zeccola | 22 november, 2010
Litteraturens porträtt

Familjen Facebook – framsidan och baksidan

Det fanns något som hette Facebook, berättade man. Det var ett slags mötesplats på Internet. Jag som författare borde gå med, sa man. Knyta kontakter, nå ut, hålla mig a ...

Av: Stefan Whilde | 31 augusti, 2013
Stefan Whilde

Mario Santamaria, "Concealment AlgorithmMario Santamaria  "Concealment Algorithms" (2015), Exhibitio

Svart kvadrat på skärm och duk



Modernismens vurm för det abstrakta tar sig nya kreativa uttryck på tvåtusentalet. Interaktiva hemsidor och 3-dimensionella kompositioner tar åter upp gamla herrar som Mondrian, Albers och Malevitj. Rektangeln och kvadraten är minst lika levande som förut, och mening och innehåll ökar i och med vår nya teknik.

Varje paragraf, bild eller tabell förvandlas till ett kvadratiskt eller rektangulärt färgfält och hemsidan blir på så sätt en abstrakt målning bestående av geometriska former. Programmet visar upp de ”dolda” proportionerna som finns på sidan mellan de olika delarna i designen.

Rafaël Rozendaal "Abstract Browsing Weavings, Pinterest", 260 x 144 cm,

Den ryska konstnären Kazimir Malevitj skapade 1915 konsthistoriens mest berömda svarta fyrkant. Tavlan som kort och gott heter Svart kvadrat består av en svart kvadrat med måtten 79.5 x 79.5 cm. Man kan fråga sig varför Malevitj valde måttet 79.5 x 79.5 cm på sin kvadrat? Råkade det bara vara måttet på en duk som fanns tillgänglig i hans ateljé när han fick inspiration att måla den tavla som kom att definiera konststilen Suprematism eller har måtten en hemlighetsfull innebörd byggd på gammal talmystik och matematiska beräkningar? Vi vet att Malevitj var influerad av den ryska mystikern och matematikern Peter D. Ouspensky som bland annat skrev boken Den fjärde dimensionen (1909).    

Sällan en slump

Inom konsten är det sällan någon slump att en tavla eller en komposition använder sig av vissa mått, tal eller proportioner. Matematiska teorier ligger till grund för mycket av konsten i konsthistorien. Leonardo da Vincis teckning av den Den vitruvianske mannen (1492) visar en man med utsträckta armar och ben som är inskriven i en kvadrat och en cirkel. Teckningen är ett exempel på den romerska arkitekten Vitruvius teorier, som utgick från människokroppens proportioner, som han själv använde när han skapade sin arkitektur. Vitruvius idéer inspirerade konstnärer som da Vinci under renässansen och har haft stor betydelse även längre fram. Gyllene snittet är en annan klassisk formel som flitigt har använts sedan antiken inom konsten. Den beskriver, för att citera Wikipedia: ”det förhållande som erhålls när en sträcka delas i en längre del a och en kortare del b så att hela sträckan a + b förhåller sig till a som a förhåller sig till b.” Kort och gott så är det ett förhållande som man i konst och arkitektur har använt sig av eftersom det verkar skapa intrycket av fullkomlig harmoni i bilden eller i byggnaden.    

Samtidens gyllene snitt  

Idag styrs vår bildvärld av andra viktiga proportioner som 4:3 och 16:9. Det är de proportioner som många av våra TV-apparater och datorskärmar har. Rafaël Rozendaal som ser internet som sin målarduk har i installationen Popular Screen Sizes ställt ut ett antal speglar med mått från några av de mest populära storlekarna på skärmar. På väggen hittar man därför speglar från 60″ ner till 3.5″. Det vill säga skärmformat som representerar allt från den stora platt-TVn på väggen till den lilla mobilskärmen i byxfickan. Rozendaals verk handlar inte bara om proportioner utan även om reflektioner. I många av sina installationer använder han sig av speglar där han låter ljus i olika färger reflektera och måla på spegeldukarna. I Popular Screen Sizes är det snarare betraktaren som reflekteras. Speglarna fångar vårt narcissistiska samhälle där vi dagligen stirrar på skärmar i olika storlekar för att få bekräftelse.    

Ny version av Albers kvadrater  

Eftersom internet är Rozendaals målarduk så finns många av hans konstverk endast som hemsidor. I www.homagetothe.com hittar vi en animerad sekvens med tre kvadrater, i tre nyanser av grått, som försvinner in i varandra. Verket är en interaktiv version av Josef Albers kända målning Homage to the Square (1962) som i sin tur kan ses som en snegling på Malevitjs berömda svarta kvadrat. Albers gjorde hundratals variationer på Homage to the Square. Han började redan 1949 med serien och tavlorna brukar bestå av 3-4 kvadrater i olika storlekar och med olika färger. Man kan hitta ett gemensamt intresse hos de bägge konstnärerna. Bägge undersöker proportioner i geometriska former, från Albers målade kvadrater till Rozendaals installation med speglar i olika skärmstorlekar.    

”Dolda” proportioner  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När vi surfar runt på nätet möts vi av en strid ström av text och bilder, men vi tänker sällan på hur denna upplevelse är uppbyggd rent visuellt. Det som vi brukar kalla design, layout eller komposition beroende på om vi rör oss inom webb-, tidnings- eller konstvärlden. Rozendaal som ser skärmen som en målarduk har i verket Abstract Browsing skapat ett plugin, ett tilläggsprogram till webläsaren Chrome som gör att du kan surfa och omvandla sidorna till abstrakta målningar. Varje paragraf, bild eller tabell förvandlas till ett kvadratiskt eller rektangulärt färgfält och hemsidan blir på så sätt en abstrakt målning bestående av geometriska former. Programmet visar upp de ”dolda” proportionerna som finns på sidan mellan de olika delarna i designen. Rozendaal har även valt ut några populära hemsidor som Yahoo, Pinterest och LA Times och sedan överfört den digitala målningen till stora vävda tygstycken i storleken 260 x 144 cm.    

Algoritmer  

För att skapa den abstrakta surfupplevelsen förlitar sig Rozendaal på matematiska algoritmer som automatiskt kan känna igen olika former och delar av en hemsida. Samma teknik kan användas av företag, myndigheter och diktaturer för att maskera eller censurera delar av texter eller bilder för användarna. Den spanska konstnären Mario Santamaria har i verket Concealment Algorithms (2015) använt sig av en sådan algoritm för att maskera PDF-filer. Precis som i Rozendaals program maskerar programmet olika delar av texten och bilderna i PDF:en. Skillnaden är att här används bara svarta färgfält. Resultatet blir ett collage av svarta kvadrater och rektanglar som inte är helt olikt målningar av Malevitj. Även här blir proportionerna mellan de olika formerna en viktig del av konstverket.    

En 3-dimensionell Mondrian  

Esther Stocker är en annan konstnär som utgår från kvadrater, rektanglar och rutnät i sina abstrakta verk. I sina installationer brukar hon bygga upp rum fyllda med svarta former skapade med hjälp av tejp och ramar. Rummen är från början vita, som en målarduk, men på väggar, golv och tak placerar hon sedan ut sina former, antingen som svarta rektanglar eller som svarta ramar runt en vit yta. Man skulle kunna beskriva en del av Stockers installationer som kompositioner i Piet Mondrians anda fast 3-dimensionella. Många av Mondrians kompositioner använder sig av enkla geometriska former som rektanglar, och Mondrian var inspirerad av matematik och det gyllene snittet när han skapade neoplastiska konstverk som Composition in Red, Yellow, and Blue (1926). Även i Stockers fall handlar det om förhållanden och proportioner mellan de olika formerna och hur man kan variera och använda enkla geometriska former på olika sätt.    

Fler svarta kvadrater  

Allan McCollums installation 288 Plaster Surrogates (1982-89) är ett annat exempel på hur svarta kvadrater används i konsten. På väggarna hänger gipsplattor som ser ut som tavlor med ram och en vit passepartout, men där man i normala fall borde hitta ett fotografi eller en bild finns bara en svart rektangel eller kvadrat. Det är som om bilderna hade blivit censurerade av Mario Santamarias Concealment Algorithms, eller som om konstnärer velat skapa hundratals små kopior av Malevitjs svarta kvadrat. Trots avsaknaden av bilder blir installationen effektfull. Den svarta kvadraten är suggestiv och drar blicken till sig med sin rena och monokroma yta.  

Den magiska kvadraten  

Något svar på varför Malevitjs svarta kvadrat har just måtten 79.5 x 79.5 cm hittade jag nu aldrig. 795 känns som ett hemlighetsfullt tal, ja nästan magiskt, och skulle man komma på att kombinera kvadraten med ett rutnät av 3x3 rader och sätta in talen 7, 9 och 5 i kvadraten, då skulle man skapa det som inom matematiken kallas en ”magisk kvadrat”, kanske mer känt som ett sudokupussel, som fortfarande väntar på en lösning. 

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Vilhelm Ekelund

Vilhelm Ekelund och extremhögern

Många olika typer av läsare har genom åren sökt sig till Vilhelm Ekelunds (1880-1949) verk. Inte minst har han nått framgång hos författare, poeter och akademiker, vilka haft det gemensamt ...

Av: Mattias Aronsson | Litteraturens porträtt | 12 december, 2017

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

Frankrike är inte enbart Paris…

Fransmännen, dessa EU-medborgare, blir alltmer fästa vid sina lokala regioner och sina dialekter. Filmen "Bienvenue chez les Ch'tis" -Välkommen till Norr' - skulle titeln kunna heta på svenska - ...

Av: Anne Edelstam | Gästkrönikör | 16 september, 2008

Andy Warhol, Velvet Underground och Ron Nameth

I samband med att Fotografiska i Stockholm i början av 2011 visar en utställning om Andy Warhols (och Velvet Undergrounds) "Exploding Plastic Inevitable"-show 1966-1967 tillåter vi oss här en liten ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 12 januari, 2011

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 oktober, 2017

Tanz der Gerippe von Michael Wolgemut

Nelly Sachs poetiska öde hand i hand med Paul Celan

(eller det Tyska som både död och hopp) ”Jag är icke mera jag; gudens meningslöshet är i mig. Tiden står stilla, rummet finns inte längre. Min tankes tanke svävar bort genom färglösa rymder, speglande ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 25 december, 2014

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Benjamin 40

                 

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 19 Maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.