En tyrann i tiden – Re Orso på Opera Comique

Det finns många sätt att börja en opera på. Det behöver inte vara med ouvertyren, även om det är det vanligaste. Ouvertyren kan man dessutom lägga i slutet av operan ...

Av: Ulf Stenberg | 26 maj, 2012
Kulturreportage

Depraverte livsstiler

Forord Finnes det ‘depraverte’ livsstiler? Ja, det gjør det. Dette trenger å bli forklart. I tidligere samfunnskulturer var spørsmålet om livets mening og formål en selvsagt ting. René Descartes (1596 – ...

Av: Thor Olav Olsen | 27 mars, 2014
Agora - filosofiska essäer

Utbrytarkungens knep

Idag är den 21 augusti. Det här året inföll den 21 augusti på en söndag, vilket betydde att den 21 augusti var en kristen helg, nämligen trettonde söndagen efter trefaldighet, och ...

Av: Vladimir Oravsky | 21 augusti, 2016
Gästkrönikör

Watson and the Shark (1778) av John Singleton Copley

En död haj är inte konst

Konsthistorien svämmar inte direkt över av hajmotiv. Men de finns, och då med en ganska dramatisk, symbolisk innebörd. I populärkulturens blockbusterfilmer har hajen spelat en tydlig roll, men bilden av ...

Av: Mathias Jansson | 28 februari, 2015
Essäer om konst

Stillbild ur filmen Little Shop of Horror (1986)

Bland skräckslagna blad och gurktoner



John Wyndhams triffider må ha varit aggressiva, men kanske är det inte helt orealistiskt beteende om våra växter skulle kunna börja kommunicera. Forskare har funnit sätt att ta tillvara på växters olika ljud, och konstnärer är inte sena att använda sig av dessa nya tekniska kunskaper för att skapa ljudkonst, installationer och musik. 
Akousmaflore (2007) interaktiv installation av Scenocosme

Akousmaflore (2007) interaktiv installation av Scenocosme

Växterna verkar även kunna reagera på ljud. Forskare har gjort experiment där ljudet från fjärilslarver som äter på blad har framkallat stressbeteenden hos växter.
Stillbild ur filmen Little Shop of Horror (1986)

Stillbild ur filmen Little Shop of Horror (1986)

”Han började undra över andra levande väsen och kom omedelbart att tänka på ett vetefält, ett högt, gult, levande vetefält och på slåttermaskinen som gick över det och mejade stråna, femhundra strån i sekunden varenda sekund. Å, gud i himlen, hur skulle det låta? Femhundra vetestrån som skrek på en gång, och varje sekund ytterligare femhundra som mejades och skrek och — nej, tänkte han, jag vill inte gå till ett vetefält med min apparat.”

Orden är Klausners, han är huvudperson i Roald Dahls berättelse Ljudapparaten från 1949. Klausner har uppfunnit en apparat som fångar upp och omvandlar ljud som det mänskliga örat i normala fall inte kan höra. När Klausners slår på sin maskin hör han skriken från blommor när deras stjälkar klipps av och trädens smärta när yxan hugger i stammen. Tanken på dödsskriken från ett vetefält som skördas får Klausner att blekna.

 

Ett ”wood wide web” i marken

Att växter kommunicerar med varandra låter som rena science fiction men på 1980-talet publicerades forskningsrapporter som visade att växter kunde varna varandra inför hot från insektsangrepp. Vid angreppen spred de ut kemiska signaler som varnade angränsande växter för att det fanns en fara i närheten. Forskningsfältet är än så länge ganska begränsat men de senaste åren har man gjort många intressanta iakttagelser som stärker uppfattningen att växter kan kommunicera och utbyta information med varandra. Kommunikationen sker inte bara ovanför ytan utan även under jorden genom ett intrikat system med tunna rötter från svampar. I marken finns det ett ”wood wide web” som BBC journalisten Nic Fleming så vitsigt uttrycker det i en artikel. Detta underjordiska nät kan användas för att fördela näringsämnen men även för att skicka olika former av signaler mellan växterna. Växterna verkar även kunna reagera på ljud. Forskare har gjort experiment där ljudet från fjärilslarver som äter på blad har framkallat stressbeteenden hos växter.


Riktiga ljudapparater

Tanken att växter kommunicerar med varandra på ett hemligt språk är något som flera konstnärer och musiker har intresserat sig för. Precis som Klausner har de försökt bygga olika ljudapparater för att kunna omvandla växternas signaler till ljud och musik. Den svenska konstnären Christine Ödlund har tillsammans med forskare vid KTH undersökt hur växter påverkas av olika ljud. Music for Eukaryotes (2013) är ett verk där Ödlund bland annat upprepat ett experiment från 1970-talet där man studerade hur växter reagerade inför musik av Ravi Shankar och acid rock. I verket Stress Call of the Stinging Nettle (2010) har Ödlund istället mätt den kemiska aktiviteten i brännässlor som blir angripna av larver från nässelfjäril. De kemiska reaktionerna har sedan översatts till ett partitur som beskriver nässellarvens levnadscykel, som blivit ett åtta minuter långt ljudkonstverk som tolkar hur nässlorna reagerar när de bli uppätna. Några distinkta skrik av smärta som Klausner hör i sin apparat är det inte frågan om, snarare ett obehagligt pulserande ljud som filtrerats i vatten och som sedan blandats med vindens tjut.


Växtorkestrar

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Konstnären Luke Jerram har skapat en hel orkester av växter. I Plant Orchestra (2011) använder han speciella mikrofoner som fångar upp ljudet av vatten som flödar i växtens stjälkar. Beroende på tid på dygnet är flödet och ljudet olika. Om plantan utsätts för torka upplever den stress och framkallar andra sorters ljud. Jerram fångar upp de dolda ljuden från plantorna och genom att förstärka signalerna så kan han skapa ett speciellt instrument för varje planta som sedan ingår i hans växtorkester. Den som tror att växterna producerar ljuva toner och skönsjungande sång som den människoätande växten i musikalen Little Shop of Horror kommer att bli besviken. Det är snarare olika sorters ljud som Jerrams växter skapar än musikalörhängen som Feed Me (Git It) och Mean Green Mother from Outer Space.

Ljudkonstnären Mileece har kanske lyckats bättre med att skapa något som påminner om växtmusik. I februari 2013 skapade hon en bio-elektrisk musikkväll på MOMA i New York. Hon kopplade små förstärkare på växterna som omvandlade växtens signaler till binär kod. Ettorna och nollorna överfördes sedan till en dator som tolkade signalerna vilket skapade en ljudbild av växterna bestående av olika klanger och slingor.

Ytterligare en plantorkester har skapats av gruppen Scenocosme som består av Grégory Lasserre och Anaïs met den Ancxt. Akousmaflore (2007) är en interaktiv installation där gröna växter hänger i krukor från taket. Växterna reagerar på beröring från besökarna och varje växt frambringar ett speciellt ljud. Beroende på hur hårt eller hur man berör växten så kan man variera ljuden och med hjälp av alla växterna kan man skapa sin egen komposition. Syftet är att uppmärksamma besökarna på växternas existens. Ofta ser vi växter som dekoration och även om det ska vara bra att tala med växter så får vi aldrig något svar. Akousmaflore ger besökarna en möjlighet att kommunicera med växterna och skapa någon form av dialog. Eftersom varje växt har sitt eget uttryck får de också en egen personlighet och vår medvetenhet om växternas liv och välbefinnande blir mer synligt.

 

Gurkor blir samhällskritik

Ronald van der Meijs musikaliska ”gurktrio” från 2010 heter Parthenocarp. Vilket är namnet på kraftigt förädlade gurkor som är självbefruktande och kärnlösa och som därför drivs upp i kommersiella växthus. Konstnären odlade gurkorna i tre ljudkabinett. När gurkorna växte satte de en stålsträng i svängning som på så sätt skapade en ton som förändrades under utställningens gång beroende på gurkornas storlek. Meijs verk handlade nu inte bara om växter som skapar ljud utan innehöll också en del samhällskritik. Konstnären ville visa på den förändring som staden Alkmaar i Nederländerna hade genomgått de senaste åren. Från att ha varit en jordbruksregion till att utvecklas till en ren industriregion. Det var en förändringsprocess som beskrevs i verket genom att tonerna i ljudkabinetten förändrades allteftersom gurkorna växte. Gurkorna hade också, precis som regionen, förändrats från att ha varit vanliga gurkor odlade på friland till hårt förädlade industriprodukter som produceras i automatiserade växthus.

 

Triffiderna tar över

Om växterna kunde kommunicera med oss så hade de förmodligen haft en hel del att säga om hur vi behandlar dem och vår miljö. John Wyndhams dystopiska roman The Day of the Triffids från 1951 är ett av många verk där växterna slår tillbaka mot mänskligheten. ”Triffiderna” är förädlade växter som producerar en eftertraktad olja, men de är också köttätande, rörliga, intelligenta och kan kommunicera med varandra. Efter ett meteorregn blir större delen av mänskligheten blind och i kaoset rymmer triffiderna och börjar jaga mänsklig föda. I filmversionen från 1962 kommunicerar triffiderna genom ett slags kluckande ljud vilket påminner om andra abstrakta ljud som många konstnärer skapar när de försöker översätta plantornas tysta kommunikation till något som det mänskliga örat kan höra. Jag tror nu inte vi behöver förstå växternas hemliga kommunikation för att inse att vi på många sätt behandlar dem illa, men om vi hade haft en ljudapparat som Klausners, och vi kunde höra deras rop av smärta, då skulle vi kanske börja reagera och göra något åt problemet.
 

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Inte bara Olivetti

Plockade fram retroskrivmaskinen jag fick. Gjorde lyxservice på den. När frigjort tangenterna från det tilltrasslade skrivmaskinsbandet bland dem, häpnadsväckande nog, tangenterna fungerade nog fint, men vagnen gick aldrig framåt. Sökte och sökte om ...

Av: Stefan Hammarén | Gästkrönikör | 17 december, 2014

Veckan från hyllan. Vecka 21-2013

Veckans megahändelse, och pseudo dito, är utan tvekan Eurovisionsschlagerfestivalen i Malmö. Gapigt, glittrigt, hurtfriskt, inställsamt och utslätat. Ett evenemang som säger ganska mycket om vår tid. Och så har Arktiska rådet ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 maj, 2013

Larry David – ett komiskt geni

Larry David. Foto: clapcowardsAtt skriva recensioner är något jag alltid har dragit mig för. Det är inte utan att det känns något förmätet att jag som utomstående betraktare ska ...

Av: Ted Logardt | Scenkonstens porträtt | 09 oktober, 2008

Dr Moreau: Dr. Moreau, skivmastrare, har fått en ny djävulsk idé

Ett musikår under protest – 2014 tillbakaspolat

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med 2014. Inte för att problemet är så stort längre eftersom året snart är slut. Men medan det pågick som värst var ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 31 december, 2014

Bo Carpelan: vemodets poet, inte förtvivlans

När Björn Håkanson recenserade Bo Carpelans diktsamling Den svala dagen från 1961, hade Carpelan avslöjat att han där för första gången tyckt sig nå fram till ett verkligt eget uttryck och varit ...

Av: Tomas Löthman | Litteraturens porträtt | 18 november, 2011

Bättre Förr  foto Thomas Wihlman

Den fåfänga jakten på service

Kanske är du som jag, beställer ibland böcker, skivor eller något annat från utlandet, sådant som inte lagerförs i Sverige. Detta är inte alltid en enkel procedur. Som att ha ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 16 juli, 2016

Om den sämre formen av kapitalism

Om den sämre formen av kapitalism Fungerar den amerikanska formen av kapitalism bättre än den europeiska? Tidningen Kulturens korrespondent från New York, Pierre Gilly, hävdar att det är tvärt om ...

Av: Pierre Gilly | Essäer om politiken | 12 oktober, 2006

Ulf lundell som rockmusiker  Foto betasjufem

Om Ulf Lundell

Visst är det överraskande: författaren Ulf Lundell, en av få författare som fortsatt att skriva böcker på en gammaldags skrivmaskin, nu gett sig ut i cybervärlden och börjar blogga. Han ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 17 november, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.