Intervju med Kerstin Aronsson, förläggare på Styxx Fantasy

Styxx Förlag är ett imprint under Kabusa Böcker helt hängivet åt utgivning av genrerna fantasy, skräck och science fiction. Då samtliga tre genrer är mycket populära i Sverige idag, både ...

Av: Jessika Ahlström | 29 mars, 2012
Övriga porträtt

Främmande till oss själva

Något jag tänkt mycket på det senaste är att främlingsförgängligheten tycks öka. Jag kom ganska nyligen hem från en resa till Rumänien där jag chokades över människosynen. Man har ju ...

Av: Emma Holmén | 31 juli, 2012
Gästkrönikör

Författarens vardag och litteraturens överlevnad

”Nej, för all del, käre unge man, tänk ej på att ge ut från trycket Edra dikter. Ni skulle endast bli utskrattad, så omogna äro de i alla afseenden – ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2015
Stefan Whilde

Nils Edén - demokratins statsminister,

Bok: Nils Edén. Demokratins statsminister. Sverker Oredsson. Ekerlids Förlag 2017. s 456.

Av: Hans-Evert Renérius | 29 oktober, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Keyboardslöjd med Raquel Meyers



Goto80 & Raquel Meyers performance under Art Hack Day på Bonniers Konsthall 2013Text-tv (eller teletext) fyller 40 år i år. Denna ålderdomliga teknik är fortfarande populär och ligger svenskarna varmt om hjärtat. Nämner man sidor som 100 eller 377 brukar de flesta förstå vad man menar. Denna primitiva texttjänst har överlevt trots många nya bättre tjänster som idag erbjuds på internet, smartphones och surfplattor. Enkelheten och snabbheten är förmodligen det som gjort att text-tv:n fortfarande används efter 40 år. Det var den 23 september 1974 som brittiska BBC började med teletext-sändningar. På våren 1979 fick vi text-tv i Sverige och ett av de första program som text-tv textades var konstprogrammet Konstverk berättar. Ett program där Bengt Lagerkvist kåserade kring kända konstverk. Då kunde ingen ana att kopplingen mellan text-tv och konst med tiden skulle utvecklas till en egen konststil som under de senaste åren har fått allt större genomslag och uppmärksamhet.

Raquel Meyers som ursprungligen kommer från Spanien men som de senaste åren har varit verksam i Sverige är en av de ledande teletextkonstnärerna i Sverige. Hon har medverkat på flertalet internationella utställningar och festivaler med teletext och är aktuell under hösten bland annat på Alingsås konsthall i utställningen Snel Hest. I år firar hon också tioårsjubileum för sitt samarbete med musikern GOTO80. Tillsammans brukar de uppträda på olika festivaler där GOTO 80 står för musiken, inspirerad av 80-talets datormusik och Raquel Meyers för det visuella uttrycket, med den typiska pixliga estetiken som kännetecknar teletext. Tillsammans har de skapat ett antal spännande musikvideos med det karaktäristiska ljudet av chipmusik och teletextens kantiga bildvärld. Det är musikvideos som befolkas av pirater, levande hus och en Yeti i en rymdraket.

I den här intervjun berättar Rachel Meyers mer om sitt eget konstnärskap och om teletextkonsten.

Mathias Jansson (MJ): När började du intressera dig för konst och visuella uttryck baserade på teletext, PETSCII och andra äldre textformer?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Raquel Meyers (RM): Runt 2010 då jag kände att jag behövde en ny utmaning efter att under en lång tid skapat pixelgrafik och animationer. Men det skulle vara något fyrkantigt, 2-dimensionellt och brutalt. Så jag började använda textbokstäver istället för pixlar. Jag använde textbaserad grafik som teletext och PETSCII som mitt språk, och för glädjen att arbeta i text-mode.

Båda teknologierna delar rutnätet som ett ramverk och textbokstäver som instruktioner, det är en metod som påminner mycket om handarbete och som jag kallar “Keyboardslöjd”. Med betydelsen att man ritar och ”slöjdar” genom att skriva. För mig är text-grafik något man skriver in, en dialog med maskinen som sedan översätter det till bilder och animationer med bokstäver. En dialog som sparas som text.

MJ: Det verkar som om intresset för att använda äldre text-grafik hela tiden ökar med utställningar och festivaler. Vad är det som är så fascinerande eller så annorlunda med teletextestetiken som lockar till exempel konstnärer att använda föråldrade tekniker istället för mer samtida grafiska utryck?

RM: Teletext är en utmaning det är inte bara en fråga om estetik eller nostalgi. Jag tror intresset hänger mer ihop med entusiasm än trender. Enkelheten i färger och teckenuppsättning gör att skapandeprocessen blir väldigt rak. Enligt min åsikt har teletext många likheter med brutalismen inom arkitekturen, eftersom text och betong används på samma avskalade och råa sätt. Brutalismen har tyvärr ryktet om sig att uttrycka en rå dystopi och teletext har ryktet om sig att uttryck en nostalgisk känsla. De två har nu mer gemensamt än det råa och det opretentiösa ärliga uttrycket. Den 23 september fyller teletext 40 år, men teletexten uppför sig idag på nya sätt som den inte riktigt var designad för, inte bara som text-tv nyheter i tv-apparaterna.

MJ: Sedan några år tillbaka samarbetar du med GOTO80 som arbetar med chipmusik. Ni producerar musikvideos med teletext och musik inspirerad av gamla datorer. Kan du berätta hur samarbetet började?

RM: Goto80 och jag började arbeta tillsammans 2004 med videoklippet “fantasy”, tack vare internet och High Voltage SID Collection. Vi hade så många saker gemensamt och delade så många idéer och koncept med anknytning till musik, konst, teori…och hans musik har alltid varit en inspirationskälla för mig, så vårt samarbete blev helt naturligt.

Vi tillhör också demoscenen kring Commodore 64 och ingår i en grupp som kallas Hack and Trade.  Sedan 2012 har vi varit engagerade i rena text-mode projekt som 2SLEEP1, Animal Romantics, Micomonocon, Datagården, Mind the Volcano! eller The Yeti Sound machine. I år firar vårt samarbete tioårsjubileum men det finns inga planer på en ny video.

MJ: Nyligen arrangerades ITAF14 International Teletext Art Festival i Berlin. Kan du berätta lite mer om festivalen?

Raquel Meyers The Yeti Sound MachineRM: Jag har deltagit i ITAF sedan festivalen började 2012. ITAF var inspirerad av 30årsjubileet av teletext i Finland och sedan dess har den varit involverad i ett teletextäventyr precis som jag. Så jag har en mycket speciell relation till festivalen. 2013 fick jag ett hedersomnämnande för The journey of the sun, en bildserie som visar hur lågupplöst teletextteknologi kan användas för att berätta historier. Och i år gav ITAF juryn mig det första 'Teletext Art Achievement Award'. Motiveringen till priset löd: “Raquel Meyers was rewarded for her highly elaborated and unique style of her own; her outstanding technical expertise and ability of storytelling through the teletext format. The jury acknowledged especially how teletext art plays an integral role of her overall artistic work including embroidery and old computer technologies.”

MJ: Du är även aktuell i utställningen Snel Hest på Alingsås konsthall. Kan du berätta lite om ditt bidrag till utställningen?

RM: Mitt bidrag består av en installation som heter Snel Hest Text-Mode (2014). Besökaren kan bläddra bland sidorna med en fjärrkontroll precis som på en normal text-tv. Den första delen är en Snel Hest katalog som ger en översikt över projekten och utställningen. Den andra delen visar Thread of Fate (2014) där besökaren kan välja sitt öde med hjälp av en teletext-sida och TELE F.A.T (2013). Installationen visar även korsstygnsbroderier i teletextstil och en bok med PETSCII och teletextgrafik från projekten Thread of Fate, The Yeti Sound Machine och Fax for Folket.

MJ: Ditt intresse för teletext har lett till att du har samlat en hel del på teletext och liknande äldre visuella uttryck. Man undrar om det pågår någon forskning inom området och om det finns museer eller liknande som bevarar teletext för eftervärlden?

RM: År 2012 lanserade Goto80 och jag en tumblr http://text-mode.tumblr.com, där vi samlade textgrafik och liknande arbeten, som textilier, BBS-grafik, poesi, mosaik, typgrafi och mycket annat. Fram till idag har vi fått ihop mer än 5000 bilder och samlingen växer fortfarande.

Det finns så många exempel på teletext som Microtel, ett teletextprojekt organiserat av Emma Davidson och Paul B. Davis från Lektrolab. http://projects.lektrolab.com/microtel/. Teletext Babez (2000) av Dragan Espenschied och Bodenständig; eller För Text-TV, i tiden (2010) av Fredrik Olsson och Otto von Busch, som blandar korsstygnsbroderi med teletext.

Dan Farrimond (vinnaren av ITAF 2014) gjorde en avhandling 2006 om teletext-art och det finns ett teletext-forskningsprojekt av Hallvard Moe (University of Bergen, Norway) och Hilde Van den Bulck (University of Antwerp, Belgium) som kommer inom kort, där jag har bidragit med en artikel om teletext och konst: http://www.teletext-research.eu

I mars 2014 skapade FixC cooperative i samarbete med Yle Finland ett Museum of Teletext Art MUTA, som bland annat består av en permanent teletext-sida i Yle teletext. Alla konstverk som doneras till museet arkiveras också i digital form som en del av Collection of Finnish Electronic art VILKE.

Mathias Jansson

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Henri Michaux

Michaux och tullaren

I början av åttiotalet, närmare bestämt i maj 1984, gjorde jag en bilresa till Paris med galleristen Astley Nyhlen och hans son Anders för att hämta några målningar och grafiska ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om konst | 23 april, 2017

Fritz Bauer

Fritz Bauer eller Auschwitz inför rätta

Vi känner alla till Eichmannrättegången i Jerusalem 1961, inte minst genom Hannah Arendts bok Den banala ondskan. Mindre känt är dock vem mänskligheten har att tacka för att denne folkmordsorganisatör kunde spåras upp och gripas ...

Av: Margareta Zetterström | Essäer om politiken | 05 mars, 2017

Klart till Drabbning 1937 Åke Söderblom hjälper Thor Modéen upp ur vattnet

Thor Modéen + Åke Söderblom = succé

“Deras bästa stunder tillsammans hör till den svenska filmens lyckligaste” - Filmprofessor Leif Furhammar i Filmen i Sverige (1998).

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 07 november, 2016

Miró: The Smile of the Flamboyant Wing

Det våras hos Björn Gustavsson

En ny kulturkrönika av Björn Gustavsson.

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 18 mars, 2017

Skvättet 3

                                     

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 14 oktober, 2013

Dikter av Daniel Westerlund

Dikter av Daniel Westerlund vi var i dessa gående vi kom att nyktra till när dom som kallade nytt stoff kallade dom vi var i våra identiteter när vi samtidigt försökte solidifiera ...

Av: Daniel Westerlund | Utopiska geografier | 26 januari, 2007

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Är det skamlöst att tigga?

Är tiggarna ”skamlösa” och ”moraliskt lägre stående”?

Av: Gabriella Olsson | Gästkrönikör | 03 mars, 2015

Om ekomaten

Jag har alltid tyckt att man borde lagstifta om att alla kommunala eller statliga matserveringar såsom skolor, fängelser och äldreboenden ska servera ekologiska och närproducerade råvaror. Per portionen skulle priset ...

Av: Emma Holmén | Gästkrönikör | 08 augusti, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.