Åverkan på en bok

Omslaget är skogsgrönt och har vissa skavanker, som förmodligen kommer från slitage. Bokens höjd är 185 mm, bredd 100 mm och tjockleken mäts till 15 mm. Om man slår upp ...

Av: Henrik Johansson | 10 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

På väg mot en ny humanism inom konsten?

På väg mot en ny humanism inom konsten?    Lazarus reser sig av Giotto, målad 1304–1306. När Giotto på 1300-talet förnyade det italienska och i förlängningen hela det europeiska måleriet, använde han ...

Av: Leif V Erixell | 05 januari, 2007
Essäer om konst

Den polska staden Toruń och den stulna klockan i Uppsala domkyrka

Tillsammans med Ukraina är Polen värdland för fotbolls-EM som drar igång den 8 juni. Under några sommarveckor kommer landet att invaderas av utländska fotbollsfans. Men de reser inte till Toruń ...

Av: Johan Werkmäster | 05 juni, 2012
Resereportage

The new beginning

Pjäs i två akter "I have nothing to say / and I am saying it / and that is poetry / as I needed it" (John Cage) Words, words, words (Hamlet / William Shakespeare) "The rest is silence" (Hamlet's final words)  

Av: Vladimir Oravsky & Kurt Larsen | 06 april, 2009
Utopiska geografier

Keyboardslöjd med Raquel Meyers



Goto80 & Raquel Meyers performance under Art Hack Day på Bonniers Konsthall 2013Text-tv (eller teletext) fyller 40 år i år. Denna ålderdomliga teknik är fortfarande populär och ligger svenskarna varmt om hjärtat. Nämner man sidor som 100 eller 377 brukar de flesta förstå vad man menar. Denna primitiva texttjänst har överlevt trots många nya bättre tjänster som idag erbjuds på internet, smartphones och surfplattor. Enkelheten och snabbheten är förmodligen det som gjort att text-tv:n fortfarande används efter 40 år. Det var den 23 september 1974 som brittiska BBC började med teletext-sändningar. På våren 1979 fick vi text-tv i Sverige och ett av de första program som text-tv textades var konstprogrammet Konstverk berättar. Ett program där Bengt Lagerkvist kåserade kring kända konstverk. Då kunde ingen ana att kopplingen mellan text-tv och konst med tiden skulle utvecklas till en egen konststil som under de senaste åren har fått allt större genomslag och uppmärksamhet.

Raquel Meyers som ursprungligen kommer från Spanien men som de senaste åren har varit verksam i Sverige är en av de ledande teletextkonstnärerna i Sverige. Hon har medverkat på flertalet internationella utställningar och festivaler med teletext och är aktuell under hösten bland annat på Alingsås konsthall i utställningen Snel Hest. I år firar hon också tioårsjubileum för sitt samarbete med musikern GOTO80. Tillsammans brukar de uppträda på olika festivaler där GOTO 80 står för musiken, inspirerad av 80-talets datormusik och Raquel Meyers för det visuella uttrycket, med den typiska pixliga estetiken som kännetecknar teletext. Tillsammans har de skapat ett antal spännande musikvideos med det karaktäristiska ljudet av chipmusik och teletextens kantiga bildvärld. Det är musikvideos som befolkas av pirater, levande hus och en Yeti i en rymdraket.

I den här intervjun berättar Rachel Meyers mer om sitt eget konstnärskap och om teletextkonsten.

Mathias Jansson (MJ): När började du intressera dig för konst och visuella uttryck baserade på teletext, PETSCII och andra äldre textformer?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Raquel Meyers (RM): Runt 2010 då jag kände att jag behövde en ny utmaning efter att under en lång tid skapat pixelgrafik och animationer. Men det skulle vara något fyrkantigt, 2-dimensionellt och brutalt. Så jag började använda textbokstäver istället för pixlar. Jag använde textbaserad grafik som teletext och PETSCII som mitt språk, och för glädjen att arbeta i text-mode.

Båda teknologierna delar rutnätet som ett ramverk och textbokstäver som instruktioner, det är en metod som påminner mycket om handarbete och som jag kallar “Keyboardslöjd”. Med betydelsen att man ritar och ”slöjdar” genom att skriva. För mig är text-grafik något man skriver in, en dialog med maskinen som sedan översätter det till bilder och animationer med bokstäver. En dialog som sparas som text.

MJ: Det verkar som om intresset för att använda äldre text-grafik hela tiden ökar med utställningar och festivaler. Vad är det som är så fascinerande eller så annorlunda med teletextestetiken som lockar till exempel konstnärer att använda föråldrade tekniker istället för mer samtida grafiska utryck?

RM: Teletext är en utmaning det är inte bara en fråga om estetik eller nostalgi. Jag tror intresset hänger mer ihop med entusiasm än trender. Enkelheten i färger och teckenuppsättning gör att skapandeprocessen blir väldigt rak. Enligt min åsikt har teletext många likheter med brutalismen inom arkitekturen, eftersom text och betong används på samma avskalade och råa sätt. Brutalismen har tyvärr ryktet om sig att uttrycka en rå dystopi och teletext har ryktet om sig att uttryck en nostalgisk känsla. De två har nu mer gemensamt än det råa och det opretentiösa ärliga uttrycket. Den 23 september fyller teletext 40 år, men teletexten uppför sig idag på nya sätt som den inte riktigt var designad för, inte bara som text-tv nyheter i tv-apparaterna.

MJ: Sedan några år tillbaka samarbetar du med GOTO80 som arbetar med chipmusik. Ni producerar musikvideos med teletext och musik inspirerad av gamla datorer. Kan du berätta hur samarbetet började?

RM: Goto80 och jag började arbeta tillsammans 2004 med videoklippet “fantasy”, tack vare internet och High Voltage SID Collection. Vi hade så många saker gemensamt och delade så många idéer och koncept med anknytning till musik, konst, teori…och hans musik har alltid varit en inspirationskälla för mig, så vårt samarbete blev helt naturligt.

Vi tillhör också demoscenen kring Commodore 64 och ingår i en grupp som kallas Hack and Trade.  Sedan 2012 har vi varit engagerade i rena text-mode projekt som 2SLEEP1, Animal Romantics, Micomonocon, Datagården, Mind the Volcano! eller The Yeti Sound machine. I år firar vårt samarbete tioårsjubileum men det finns inga planer på en ny video.

MJ: Nyligen arrangerades ITAF14 International Teletext Art Festival i Berlin. Kan du berätta lite mer om festivalen?

Raquel Meyers The Yeti Sound MachineRM: Jag har deltagit i ITAF sedan festivalen började 2012. ITAF var inspirerad av 30årsjubileet av teletext i Finland och sedan dess har den varit involverad i ett teletextäventyr precis som jag. Så jag har en mycket speciell relation till festivalen. 2013 fick jag ett hedersomnämnande för The journey of the sun, en bildserie som visar hur lågupplöst teletextteknologi kan användas för att berätta historier. Och i år gav ITAF juryn mig det första 'Teletext Art Achievement Award'. Motiveringen till priset löd: “Raquel Meyers was rewarded for her highly elaborated and unique style of her own; her outstanding technical expertise and ability of storytelling through the teletext format. The jury acknowledged especially how teletext art plays an integral role of her overall artistic work including embroidery and old computer technologies.”

MJ: Du är även aktuell i utställningen Snel Hest på Alingsås konsthall. Kan du berätta lite om ditt bidrag till utställningen?

RM: Mitt bidrag består av en installation som heter Snel Hest Text-Mode (2014). Besökaren kan bläddra bland sidorna med en fjärrkontroll precis som på en normal text-tv. Den första delen är en Snel Hest katalog som ger en översikt över projekten och utställningen. Den andra delen visar Thread of Fate (2014) där besökaren kan välja sitt öde med hjälp av en teletext-sida och TELE F.A.T (2013). Installationen visar även korsstygnsbroderier i teletextstil och en bok med PETSCII och teletextgrafik från projekten Thread of Fate, The Yeti Sound Machine och Fax for Folket.

MJ: Ditt intresse för teletext har lett till att du har samlat en hel del på teletext och liknande äldre visuella uttryck. Man undrar om det pågår någon forskning inom området och om det finns museer eller liknande som bevarar teletext för eftervärlden?

RM: År 2012 lanserade Goto80 och jag en tumblr http://text-mode.tumblr.com, där vi samlade textgrafik och liknande arbeten, som textilier, BBS-grafik, poesi, mosaik, typgrafi och mycket annat. Fram till idag har vi fått ihop mer än 5000 bilder och samlingen växer fortfarande.

Det finns så många exempel på teletext som Microtel, ett teletextprojekt organiserat av Emma Davidson och Paul B. Davis från Lektrolab. http://projects.lektrolab.com/microtel/. Teletext Babez (2000) av Dragan Espenschied och Bodenständig; eller För Text-TV, i tiden (2010) av Fredrik Olsson och Otto von Busch, som blandar korsstygnsbroderi med teletext.

Dan Farrimond (vinnaren av ITAF 2014) gjorde en avhandling 2006 om teletext-art och det finns ett teletext-forskningsprojekt av Hallvard Moe (University of Bergen, Norway) och Hilde Van den Bulck (University of Antwerp, Belgium) som kommer inom kort, där jag har bidragit med en artikel om teletext och konst: http://www.teletext-research.eu

I mars 2014 skapade FixC cooperative i samarbete med Yle Finland ett Museum of Teletext Art MUTA, som bland annat består av en permanent teletext-sida i Yle teletext. Alla konstverk som doneras till museet arkiveras också i digital form som en del av Collection of Finnish Electronic art VILKE.

Mathias Jansson

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Den vita kons ö

Inishbofin är inte världens ände. Det bara känns så. Eller kanske snarare som om man hamnat utanför verklighetens gränser på en plats där vardagsbekymmer och stress flytt hädan. Färjan stävar fram ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 02 november, 2012

Med Mattias Sandström i det undermedvetna

I filmen "Fuerteventura", som till stor del utspelas på Kanarieöarna, blandar Jesper samman samtid, dåtid och framtid. Samtidigt dras han in i en kärlekshistoria med en spansk kvinna som påminner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 januari, 2011

Teaterkonsten, Teater KAOS och "Vita Horan"

På 80-talet var Stockholm en av Europas teatertätaste städer. Där fanns framförallt en oerhörd mängd fria teatergrupper som med eller utan statliga medel skapade kvalitetsteater för brinnande livet. Publiken vande ...

Av: Boel Schenlaer Boel Schenlaer | Gästkrönikör | 05 mars, 2012

Jelinek mellan brutalitet och skärpa

Jelinek mellan brutalitet och skärpa Elfriede Jelinek skapar polyfonier av kroppar och experimenterar med språket. Hennes språk är vackert och ångestfullt som en seriell kvartett av Anton Webern.

Av: Anders Forsberg | Litteraturens porträtt | 03 september, 2006

Poul Bjerre av Carl Milles

Om skapandets läkande kraft

Eva-Karin Josefson om allkonstnären Viking Dahl och samhället omkring honom.

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 18 november, 2015

Stephen Batchleor och den sekulära buddhismen

Om buddhismen ska ses som religion eller psykologi har länge intresserat främst västerlänningar, såväl forskare som praktiserande och troende buddhister. Ett tredje synsätt kan vara att se buddhismen som levnadskonst ...

Av: Jan Sjunnesson | Essäer om religionen | 08 maj, 2014

Fragment av surrogatpyret VIII

Fragment av surrogatpyret VIII Å då tänkte ja så här, lite lomrut, mens ja skwompande tjasa upp på bron i den sjuka stanken från dom nyflådda hudarna å pissrååtan å ja ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 20 november, 2007

Ragnar och Alice ligger på utdragssoffan

På rygg ligger de och Ragnar håller i Alice' vänsterhand med sin högra. Stryker med långfingret sakta över hennes ringfinger. Efter en lång stund reser han sig. Han ...

Av: Theres K Agdler | Utopiska geografier | 24 maj, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.