Veckan från Gregorius Magnus

Mer än hälften av riksdagsledamöterna som slutade efter valet i höstas försörjs fortfarande av riksdagen. En granskning som Svt har gjort visar att 77 av 122 tidigare riksdagsledamöter fortfarande nu ...

Av: Gregor Flakierski | 12 juni, 2011
Veckans titt i hyllan

Håller Vilhelm Moberg på att bli ett varumärke?

Håller Vilhelm Moberg på att bli en bortglömd författare? I hans rika författarskap har de stora romanerna allt mer kommit att dominera. Inte minst utvandrarsviten riskerar idag att bli ett ...

Av: Mikael Löwegren | 03 november, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Whilde Stefan. Foto: Samuel Dante

Anteckningar om shoppingbordeller, bortgjordhet, D-vitamin och Einsteins mirakel

En ny månadskrönika av Stefan Whilde som berättar i 4 punkter om mycket och om inget.

Av: Stefan Whilde | 01 mars, 2015
Stefan Whilde

Tre tusendelar

Vi har lagt ytterligare ett OS till handlingarna, 2012 i London. Rätteligen ska också Wales och Skottland nämnas, de olika sporterna har varit utspridda över olika delar av Storbritannien. Eller ...

Av: Per-Inge Planefors | 14 augusti, 2012
Gästkrönikör

Drönare i konsten



James Bridle Drone ShadowDet ser ut som om de sitter och spelar ett dataspel. Unga män som sitter framför sina datorskärmar och styr flygplan genom en krigszon med hjälp av en joystick. Det är kanske inte så konstigt att det amerikanska flygvapnet inte längre letar efter män som verkade hämtade från filmen Top Gun utan istället rekryterar datanördar till sin växande personalstyrka av drönaroperatörer. Drönare är förarlösa flygplan som kan styras från andra sidan av jordklotet med hjälp av satelliter och som högt ovanför marken kan lokalisera svårtillgängliga mål i till exempel Afghanistan och slå ut fientliga mål utan militära förluster. Drönare har länge lyfts fram av USA som ett effektivt vapen i kriget mot terrorismen och man visar gärna upp sin lista på höga Al-Quaida ledare som man lyckats döda med hjälp av drönare. Men i och med att antalet drönarattacker ökat har kritiken också vuxit sig allt starkare mot denna nya form av joystick- eller playstation krig som det benämns av kritikerna. Attackerna är nämligen inte alls så exakta som man påstår.

Under striderna i Gaza under sommaren 2014 har vi i nyhetsrapporteringen dag för dag kunnat följa hur antalet civila dödsoffer stigit. Israel har hävdat att deras precisionsvapen bara har som mål att slå ut terrorister men trots det har många oskyldiga kvinnor och barn dödats under striderna. När det gäller USA:s drönarattacker på otillgängliga platser i Afghanistan eller i Waziristan som ligger i Pakistan är nyhetsrapporteringen inte lika omfattande och uppgifterna därmed mer osäkra på antalet civila offer. Även om vapnen träffar rätt finns det alltid risk att oskyldiga befinner sig i närheten. För soldaterna som tillbringar sina dagar i anläggningar i Nevada tusen mil från striden och som bara ser sina mål som siluetter på en skärm blir attackerna abstrakta insatser. Drönarna har förvandlat kriget till något kliniskt, distanserat och automatiserat.

Idag kan ett land vara i krig utan att dess innevånare ens är medveten om det. Kriget pågår på en dataskärm och händelseförloppet kan vara svårt att skilja från ett dataspel. Det är ingen hemlighet att den amerikanska armén söker inspiration från dataspel för hur man ska bedriva framtidens krigsföring. I begreppet ”militainment”, som är en kombination av orden militär och nöje, speglas ambitionen att använda dataspel, film och annan populärkultur för att bygga upp en positiv bild av militären och skapa rekryteringsunderlag för nya soldater. Då steget mellan vad som händer i ett dataspel och i ett militärt kontrollrum allt mer liknar varandra får även det riktiga kriget allt mer formen av militainment. Krigsinsatsen kan ha samma gränssnitt som ett spel och förvandlas till en abstrakt strategisk upplevelse som skapar allt större avstånd mellan offren och förövarna.

Det finns nu många konstnärer som reagerat på denna nya krigsföring och skapat konst om drönare. Den amerikanska konstnären Joseph DeLappe är ett exempel på hur konstnärer idag kan arbeta med antikrigsbudskap i konsten. Redan 2006 började Joseph DeLappe att interagera med dataspelet America’s Army, ett verklighetsbaserat on-linespel som används av USA:s armé för att träna och rekrytera soldater på nätet. I spelet genomförde DeLappe en performance där han skrev in namnet på alla amerikanska soldater som dött under Irakkriget. År 2008 mötte DeLappe konstnären Steve Lambert och Igor från gruppen The Yes Men som vid tiden arbetade som aktivistkonstnärer och höll på att göra en falsk utgåva av New York Times som handlade om att Irakkriget var slut. Tidningen delade man sedan ut på gatorna i New York. I sitt senaste konstprojekt 1000 drones från 2014 har DeLappe bjudit in publiken att vika små pappersflygplan som är kopior av de drönare som de senaste åren använts allt mer av den amerikanska militären för att slå ut mål i till exempel Afghanistan. Varje plan har ett namn på en oskyldig person som dödats under attackerna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att namnge offren, att göra dem till människor igen är en viktig strategi för att väcka opinion. Det är alltid lättare att bryr sig om man har ett ansikte, ett namn eller en berättelse på offren än några siffror i en tabell som visar statistisk över antalet döda. #NotABugSplat är namnet på ett annat konstverk av pakistanska och amerikanska konstnärer som består av en stor bild på marken i Pakistan. Bilden visar ett ansikte av en ung flicka. Tanken är att de som styr de förarlösa planen ska se bilden och få ett ansikte på de civila offer som de dödar så att de inte bara blir anonyma insekter som krossas. En ”bugsplat” är helt enkelt militärslang för människor som dödas av drönare. När operatören ser sitt mål dödas på skärmen så påminner det om en liten insekt som mosas på marken.

Den engelska konstnären James Bridle arbetar också med drönare i sin konst. På Instagramkontot Dronestagram kan man se bilder från avlägsna platser i Yemen och Afghanistan som drönare har bombat. Få av oss har hört talas om Wadi al Abu Jabara, Beit al Ahan eller Khaider khel men det är inga fantasiplatser utan platser där det bor människor, där barn leker och familjer äter middag tillsammans. Det kan också vara ett tillhåll för farliga terrorister precis som militären hävdar, men stämmer det verkligen och bryr vi oss egentligen? Bridle vill lyfta fram och synligöra dessa avlägsna anonyma platser för att göra oss mer delaktiga och medvetna om hur dagens krigföring går till. I Drone Shadow har Bridle ritat upp konturen av en drönare på gatan i naturlig storlek. Konturen består av en vit kritlinje precis som man kan se i polisfilmer för att markera ett mordoffer. På olika ställen i världen har Bridle ritat denna oroväckande skugga av en drönare som svävar över oss och övervakar oss. När vi pratar om drönare tänker nog många av oss på små modellplan, men drönare kan vara ganska stora flygplan som ska klarar av att flyga långa sträckor och bära avancerad vapenutrustning vilket Bridles kritkonturer illustrerar.

Den holländska designer Ruben Pater har gjort en drönaröverlevarguide på olika språk som man kan ladda ner på hemsidan dronesurvivalguide.org. Det är en folder som påminner om de siluettplanscher som fågelskådare använder sig av för att lära sig vilken fågel som kretsar högt uppe i skyn. Fast nu är det inte ofarliga fåglar man ska lära sig identifiera utan drönare. I foldern finns också information om hur man kan skydda sig mot drönare och hur man eventuellt kan hacka eller störa deras verksamhet. Du kan också beställa foldern tryckt på reflekterande papper som kan användas för att blända drönarens kamera och försvåra dess arbete.

 Konstnärsgruppen IOCOSE Drone SelfiesAtt skydda sig mot övervakning och drönare, inte bara för att värna den privata integriteten utan kanske även ens liv, har blivit allt viktigare. Den amerikanska konstnären Adam Harvey har därför skapat olika anti-övervaknings produkter som han säljer i sin Privacy Gift shop. Här finns produkter som ett fodral som skyddar din mobil från avlyssning till en anti-drönar-burka som består av ett material som gör att du inte lämnar några värmespår efter dig och gör dig ”osynlig” för övervakande drönare.

Nu behöver inte drönare alltid vara förknippade med krig utan det finns även många andra användningsområden i mänsklighetens tjänst. Till exempel inom forskning kan de användas för insamling av data, övervakning av skogsbränder, räddningsaktioner i svårtillgänglig terräng eller varför inte till att skapa konst. Graffitikonstnären KATSU använder sig av en quadcopter som är en liten drönare med fyra propellrar som man kan köpa i en vanlig elektronikaffär. Till drönaren har KATSU fäst en sprayburk som gör att drönaren kan spraya väggar eller tavlor. Bakgrunden var att KATSU ville komma åt och måla på svårtillgängliga ställen i stadsrummet men graffiti-drönaren kan också användas för att måla på vanliga målardukar som sedan ställts ut på gallerier. Precisionen och den konstnärliga nivån verkar nu inte vara så hög. Det är mer frågan om streck och abstrakta motiv än några avancerade graffitimotiv som drönaren lyckas producera.

Den brittiska konstnären Susanne Treister har i flera år arbetat med övervakning i sin konst. I januari 2014 öppnade hon en utställning i London som handlade om hur bland annat CIA arbetar med övervakning och nya former av övervakningsteknik. En del av utställningen bestod av verket The Drone that Filmed the Opening of its own Exhibition. Det var ett verk som gjorde precis som titeln säger. En liten drönare flög omkring under vernissagen och filmade allt som hände vilket sedan blev konstverket. På sätt och viss övervakade drönaren sig själv, eftersom utställningen handlade om övervakning så blev filmen en form av metaövervakningsfilm.

Att filma sig själv eller lägga upp selfies på nätet med sin mobil det gör alla idag. Men när även USA:s president Barack Obama lägger upp selfies på sig själv då är det nog hög tid att hitta på något nytt. Man kan då använda sig av drönare för att ta selfies från fågelperspektiv vilket verkar vara en ny trend som sprider sig på nätet. Men kanske är också drönarna fåfänga och vill synas? Det är något som den italienska konstnärsgruppen IOCOSE har undersökt i verket Drone Selfies. I verket hittar vi fotografier tagna genom att drönaren har fotograferat sig själv i en spegel. Vi som har sett gamla spionfilmer vet att det ofta brukar gömma sig en kamera bakom spegeln som övervakar sitt offer. Så frågan är om drönaren övervakar sig själv eller den som övervakar drönaren? Kanske är det till slut bara ett uttryck för en narcissistisk längtan hos den mänskliga operatören att se sig själv i spegeln genom drönarens lins? För redan idag kan du köpa en personlig övervakningsdrönare som följer dig överallt och filmar vad du än gör. För de som bor i Waziristan och som inte själva kan välja om de vill ha en personlig drönare eller inte, måste det hela framstå som ett cyniskt skämt i vårt övervakningssamhälle.

Mathias Jansson

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Kulturmarxismen och staten

Kulturmarxism är ett ord som ständigt återkommer hos personer som intresserar sig för relationen mellan vänstern, den vänstervridna liberalismen och de senaste årtiondenas politiska utveckling. En utveckling som i allt ...

Av: Anton Stigermark | Agora - filosofiska essäer | 24 april, 2014

Rebellerna förstör Syriens kultur

Ända sedan konflikten i Syrien bröt ut har jag pekat på wahhabismens inflytande i rebellrörelsen. I början var det få som lyssnade och många som tvivlade. Dessutom var och är ...

Av: Mohamed Omar | Gästkrönikör | 11 januari, 2014

Jeremiah Karlsson

Akvariecaféet

En ny novell av författaren Jeremiah Karlsson

Av: Jeremiah Karlsson | Utopiska geografier | 23 november, 2017

Orientalism – västs syn på Öst

Foto: Simon Amarcord TEMA ÖST-VÄST Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi beskriver hur den västerländska självbilden vuxit fram i kontrast till ett, mer eller mindre, konstruerat Öst. Resor till fjärran länder i syfte att upptäcka ...

Av: Mohammad Fazlhashemi | Essäer om samhället | 30 april, 2008

Takfresk i Camera degli Sposi, detalj

Det är bara att lyssna i tystnad

Femhundratio år efter Andrea Mantegnas död - ett litet porträtt genom några av konstnärens verk. Den 13 september 1506 dog en av renässansen mest betydande konstnärer: Andrea Mantegna. Vem var ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 06 januari, 2016

Nätet. Foto: Sunna Nordgren

Papper eller skärm?

Ett fotografi från ett fullsatt persontåg på 1950-talet visar hur varenda passagerare läser dagstidningen. Bilden har nyligen spridits på så kallade sociala medier – under den ironiska titeln ”All den ...

Av: Tidningen Kulturen | Björn Gustavsson | 10 september, 2015

Elvis Graceland - i Danmark

Danmark har fått sitt eget Graceland. På en åker vid södra infarten till staden Randers på Jylland, knappt 15 mil söder om Fredrikshavn, har en kopia av Elvis Presleys legendariska ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 19 Maj, 2011

Andalusien, i toleransens namn

Foto: Anne Edelstam Den mest befolkade av Spaniens regioner med Sevilla som huvudstad, vackert belägen i den södra delen av landet, är ett smycke i morisk arkitektur sedan dess arabiska ...

Av: Anne Edelstam | Resereportage | 30 november, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.