Esko Männikkö lägger stor vikt vid hängningen av sina verk. Foto: Emil Fagander

”I do it my way”.

En av Finlands mest omtalade och framgångsrika samtida bildkonstnärer visas just nu i en stor utställning i Stockholm. Esko Männikkös måleriska bilder sätter sig fast i betraktarens medvetande, direkt eller ...

Av: Nancy Westman | 23 oktober, 2017
Konstens porträtt

Edgar Alla Poe och det sublima Antarktis

År 2009 fyller den amerikanske författaren Edgar Allan Poe tvåhundra år. Det uppmärksammas stort i USA och mindre i Sverige. Den store skräck- och deckarmästaren skrev bara en roman, Artur ...

Av: Bertil Häggman | 18 juli, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Jonas Wessel. Jag är en annan

Jag har, såsom många andra, länge hänförts och förundrats av den franske poeten och handelsmannen Arthur Rimbaud (1854-1891). Så mycket att jag bestämde mig, återigen såsom många andra, för att ...

Av: Jonas Wessel | 20 augusti, 2012
Utopiska geografier

Jesus and Yahweh

Litteraturvetaren Harold Bloom är kanske mest känd för Den västerländska kanon, och då kanske i synnerhet för dess lista på västerlandets 26 främsta författare. Stora delar av sin karriär har ...

Av: Tobias Harding | 11 augusti, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Spindlar i konsten



 Velázquez - La Fábula de Aracne o Las Hilanderas (Museo del Prado, 1657-58)Den spanska konstnären Diego Velázquez målade 1657 Las Hilanderas en målning som föreställer några kvinnor med spinnrock arbetande i en gobelängfabrik. Tavlan har också tolkats som en illustration till en av Ovidius metamorfoser nämligen den som handlar om Arakne. Arakne var under Antiken en kvinna som skröt om att hon kunde väva bättre än självaste gudinnan Athena. Athena blev förstås arg och utmanade Arakne på en vävtävling. När Arakne vann så var måttet rågat. Den svartsjuka Athena kunde inte tåla att någon var bättre än henne så hon förvandlade Arakne till en spindel och förbannade henne och hennes avkomma att väva sina nät förevigt. Ordet arachnofobi, spindelskräck kommer från Araknes namn, men istället för att frukta spindeln borde man beundra dess skickliga vävteknik. Arakne är den första textilkonstnären vars verk överträffade även gudarnas skicklighet. Spindeln i konsten skulle därför kunna handla om textilkonst, vävning, gobelänger och andra trådverk av olika slag. I konsthistorien och för den delen den moderna konsten har textilkonsten nu inte haft någon framträdande roll. Kanske är det spindelskräcken som spökar eller att det främst är kvinnor som sysselsatt sig med textilkonst?

Gustave Dore, den franska konstnären som blivit känd för eftervärlden för sina många illustrationer av klassiska böcker som Bibeln, Miltons Det förlorade paradiset och Dantes Den gudomliga komedin har i den sistnämnda valt att illustrera Arakne som en naken kvinna liggande på rygg med sex ben som håller på att växa ut ur kroppen. Det är inget smickrande utan ett skrämmande porträtt av Arakne, men en ganska vanlig föreställning att spindeln står för det onda här i världen. Något som gäller än idag. Hur många skräckfilmer finns det inte med mördarspindlar, som ofta är en hona, helt enkelt för att hon kan frambringa nya avkommor och därmed garantera en uppföljare när monsterspindeln blivit utrotad i den första filmen. Spindelmannen är väl ett av få undantag där spindeln spelar hjälteroll och har en positiv betydelse i vår kultur, men då är det förstås frågan om en man.

Den franska symbolisten Odilon Redon gjorde 1881 en kolteckning föreställande en spindel med ett mäniskoansikte som gråter. Denna ledsna spindel får mig att tänka på Franz Kafkas novell Förvandingen (1915). I Kafkas novell vaknar huvudpersonen George Samsa upp en morgon och finner att han förvandlats till en skalbagge. Att bli förvandlad till en spindel eller skalbagge kan knappast vara någon höjdare och mycket riktigt tar Samsas familj avstånd från honom. Så det är inte så konstigt att Redons spindel är ledsen, då den upptäcker att den är fruktad och avskydd av samhället. Det verkar inte som om det finns så många konstnärer som tycker om spindlar.

Den finns förstås ett stort undantag nämligen konstnären Louise Bourgeois som hade ett kärleksfullt öga till spindeln. Hon har beskrivit sitt förhållande till spindeln så här:

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Vännen (spindeln - varför spindeln) eftersom min bästa vän var min mor och hon var försiktig, smart, tålmodig, lugnande, rimlig, prydlig, subtil, oumbärlig, prydlig och användbar som en spindel. Hon kunde också försvara sig, och mig, genom att vägra att svara på ’dumma’, nyfikna, pinsamma, personliga frågor.”

 Melissa Barron jacquard weavings (2010)Bourgeois har skapat spindlar i teckningar, litografier och skulpturer från små broscher till de monumentala verken Mama som finns i sex exemplar tillverkade i början av 2000-talet. Mama är en brons- och stålspindel med en höjd på nästan 10 meter och en vikt på ett par ton. Mama är en hyllning till Bourgeois mamma. Föräldrarna drev ett galleri där man sålde och renoverade gamla gobelänger och här knyts trådarna ihop från Velázquez målning Las Hilanderas till Araknes öde. För naturligtvis är skulpturen Mama en hona som bär på en äggsäck med 26 vita marmorägg. Symboliskt stiger den största spindeln i konsthistorien in på konstscenen både skrämmande och beskyddande för att återupprätta Araknes öde och alla andra kvinnliga konstnärerna som följt hennes öde.

På 2000-talet kan man också säga att Arakne och spindeln har fått upprättelse på ett annat sätt. En av historiens viktigaste uppfinningar har fått namnet nätet, ett världsomspännande spindelnät av datorer som sträckt sina tunna trådar ända in i vår vardag. På detta nät rör sig webspiders, smarta program som hjälper till att samla in och indexera all information som finns runt omkring oss. All världens konst och artefakter har samlats in av dessa spindlar samtidigt som nya konstformer föds och sprids på nätet. Vad är då mer naturligt än att vi knyter ihop berättelsen om spindeln i konsten med vävda nät av olika slag?

Melissa Barron och Christy Matson är två konstnärer som intresserar sig för teknik och vävning. I början av 1800-talet när vävningen mekaniserade och blev en industri i Frankrike introducerade Joseph Jaquard en vävmaskin som använde sig av hålkort som kunde programmeras för att väva komplicerade mönster. Dessa hålkort kom sedan att utvecklas och användas för att programmera de första datorerna. Både Barron och Matson skulle kunna beskrivas med begreppet ”Craft Hackers” eftersom de kombinerar ny datorteknik med gamla hantverksmetoder som till exempel jaquardvävstolen. De har vävt bilder med QR-koder, scener från olika datorspel eller av glitchar på dataskärmen, det vill säga skärmdumpar där grafiken på något sätt fallerat i datorn och skapat konstiga och abstrakta mönster. Barron och Matson är som spindlar. De samlar in nya motiv från vår on-line kultur och med hjälp av digitala trådar väver de nya bildvävar.

Den mexikanska konstnären Carlos Amorales är också en samlare. Sedan 1998 har han byggt upp ett digitalt arkiv med material från tidningar, böcker, foto och teckningar som han har bearbetat i datorn. Detta flytande arkiv (Liquid Archive) ligger till grund för mycket av hans konst. Han använder materialet i databasen för att skapa visuella kompositioner av sina verk i olika medier. Bland motiven hittar man bland annat spindlar och 2008 gjorde Amorales en utställning med namnet Discarded Spider där man bland annat kunde hitta videoverket Transformable Spider Web som visar hur konstnären skapar och gestaltar stora spindelnät av aluminium. Dessa spindelnät finns även som skulpturer som ställts ut tillsammans med videon.

En annan konstnär som bygger spindelnät men i den större skalan är den argentinska konstnären Tomás Saracenon som är aktuell med utställningen in Orbit på Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen i Düsseldorf. 25 meter över museets innergård har Saracenon skapat ett stålnät i tre nivåer som besökarna kan klättra omkring i. I nätet hänger sedan stora silverglänsande sfärer. Inspirationen till in Orbit kommer från många håll, bland annat såpbubblor, spindelnät, neurala nätverk och molnformationer. Saracenon intresserar sig för alternativa sätt att bo och många av hans verk förmedlar en futuristisk arkitektonisk vision. Spindelnätets struktur återkommer i flera av Saracenos installationer som i verket med det långa och poetiska namnet Galaxies Forming along Filaments, Like Droplets along the Strands of a Spider's Web. En installation från 2008 som bygger på strukturer som forskarna idag anser att universum var uppbyggt av i ett tidigt skede. När det kommer till kritan så är kanske spindelnätet bara en reflektion av universella strukturer och mönster som finns invävda i den kosmiska koden.

Mathias Jansson

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | Musikens porträtt | 28 februari, 2011

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

The fundamental torus geometry of the universe Psychic Spirit in You 2016

Improvement of the Flows of Matter and Energy in the Known Universe

LundaHydro AB, Vårlöksvägen 4, SE-387 92 Borgholm, Sweden

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 19 september, 2016

Le Chat Noir Gaudeamus

Bortglömd radikal från konstnärernas Montmartre

En ny bild av det tidiga nittonhundratalets Montmartre framträder när den politiskt medvetne målaren Théophile-Alexandre Steinlen får ta plats på Musée de Montmartre i Paris. Tidens strömningar och politiska dramatik ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 27 februari, 2015

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 11 november, 2013

Den mångsidige Robert Walser

"Everyone who reads Walser falls in love with him" påstår Nicholas Lezard i The Guardian. The New Tork Review of Books har i sin utmärkta serie inhemska och utländska böcker ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 31 augusti, 2013

Strålande jul?

Det är jul och julklappar finns överallt att köpa. Vi tror att vi ska kunna få undan det som verkligen betyder, det som vi tror oss ha samlat på så ...

Av: Fredrik Månsson | Gästkrönikör | 20 december, 2015

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts