19. Öster

På en karta är allting platt, men det är missvisande: Lund är inte bara idéernas stad, Lund är också Sveriges mest kuperade stad. Och det är lummigt, frodigt. Jag brukar ...

Av: Öster | 20 april, 2012
Lund har allt utom vatten

Veckan från hyllan Vecka 25 2013

Det har varit partiledardebatt, och jag kan inte annat än att beundra regeringen. Efter sju års vid makten får Reinfeldt det att låta som om arbetslösheten var oppositionens fel, Hägglund ...

Av: Gregor Flakierski | 15 juni, 2013
Veckans titt i hyllan

”Jag hoppas du ligger vaken som jag” Om Karin Boyes brev

Pia-Kristina Garde har varit på detektivjakt efter brev och information om den mytomspunna Karin Boye i många många år. 2011 gav hon ut en bok, Karin Boye och människorna omkring ...

Av: Mats Myrstener | 13 september, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Vildapel foto CCBYSA3.0

Vildapel

Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av ...

Av: Johannes Söderqvist | 13 februari, 2017
Kulturreportage

Spindlar i konsten



 Velázquez - La Fábula de Aracne o Las Hilanderas (Museo del Prado, 1657-58)Den spanska konstnären Diego Velázquez målade 1657 Las Hilanderas en målning som föreställer några kvinnor med spinnrock arbetande i en gobelängfabrik. Tavlan har också tolkats som en illustration till en av Ovidius metamorfoser nämligen den som handlar om Arakne. Arakne var under Antiken en kvinna som skröt om att hon kunde väva bättre än självaste gudinnan Athena. Athena blev förstås arg och utmanade Arakne på en vävtävling. När Arakne vann så var måttet rågat. Den svartsjuka Athena kunde inte tåla att någon var bättre än henne så hon förvandlade Arakne till en spindel och förbannade henne och hennes avkomma att väva sina nät förevigt. Ordet arachnofobi, spindelskräck kommer från Araknes namn, men istället för att frukta spindeln borde man beundra dess skickliga vävteknik. Arakne är den första textilkonstnären vars verk överträffade även gudarnas skicklighet. Spindeln i konsten skulle därför kunna handla om textilkonst, vävning, gobelänger och andra trådverk av olika slag. I konsthistorien och för den delen den moderna konsten har textilkonsten nu inte haft någon framträdande roll. Kanske är det spindelskräcken som spökar eller att det främst är kvinnor som sysselsatt sig med textilkonst?

Gustave Dore, den franska konstnären som blivit känd för eftervärlden för sina många illustrationer av klassiska böcker som Bibeln, Miltons Det förlorade paradiset och Dantes Den gudomliga komedin har i den sistnämnda valt att illustrera Arakne som en naken kvinna liggande på rygg med sex ben som håller på att växa ut ur kroppen. Det är inget smickrande utan ett skrämmande porträtt av Arakne, men en ganska vanlig föreställning att spindeln står för det onda här i världen. Något som gäller än idag. Hur många skräckfilmer finns det inte med mördarspindlar, som ofta är en hona, helt enkelt för att hon kan frambringa nya avkommor och därmed garantera en uppföljare när monsterspindeln blivit utrotad i den första filmen. Spindelmannen är väl ett av få undantag där spindeln spelar hjälteroll och har en positiv betydelse i vår kultur, men då är det förstås frågan om en man.

Den franska symbolisten Odilon Redon gjorde 1881 en kolteckning föreställande en spindel med ett mäniskoansikte som gråter. Denna ledsna spindel får mig att tänka på Franz Kafkas novell Förvandingen (1915). I Kafkas novell vaknar huvudpersonen George Samsa upp en morgon och finner att han förvandlats till en skalbagge. Att bli förvandlad till en spindel eller skalbagge kan knappast vara någon höjdare och mycket riktigt tar Samsas familj avstånd från honom. Så det är inte så konstigt att Redons spindel är ledsen, då den upptäcker att den är fruktad och avskydd av samhället. Det verkar inte som om det finns så många konstnärer som tycker om spindlar.

Den finns förstås ett stort undantag nämligen konstnären Louise Bourgeois som hade ett kärleksfullt öga till spindeln. Hon har beskrivit sitt förhållande till spindeln så här:

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Vännen (spindeln - varför spindeln) eftersom min bästa vän var min mor och hon var försiktig, smart, tålmodig, lugnande, rimlig, prydlig, subtil, oumbärlig, prydlig och användbar som en spindel. Hon kunde också försvara sig, och mig, genom att vägra att svara på ’dumma’, nyfikna, pinsamma, personliga frågor.”

 Melissa Barron jacquard weavings (2010)Bourgeois har skapat spindlar i teckningar, litografier och skulpturer från små broscher till de monumentala verken Mama som finns i sex exemplar tillverkade i början av 2000-talet. Mama är en brons- och stålspindel med en höjd på nästan 10 meter och en vikt på ett par ton. Mama är en hyllning till Bourgeois mamma. Föräldrarna drev ett galleri där man sålde och renoverade gamla gobelänger och här knyts trådarna ihop från Velázquez målning Las Hilanderas till Araknes öde. För naturligtvis är skulpturen Mama en hona som bär på en äggsäck med 26 vita marmorägg. Symboliskt stiger den största spindeln i konsthistorien in på konstscenen både skrämmande och beskyddande för att återupprätta Araknes öde och alla andra kvinnliga konstnärerna som följt hennes öde.

På 2000-talet kan man också säga att Arakne och spindeln har fått upprättelse på ett annat sätt. En av historiens viktigaste uppfinningar har fått namnet nätet, ett världsomspännande spindelnät av datorer som sträckt sina tunna trådar ända in i vår vardag. På detta nät rör sig webspiders, smarta program som hjälper till att samla in och indexera all information som finns runt omkring oss. All världens konst och artefakter har samlats in av dessa spindlar samtidigt som nya konstformer föds och sprids på nätet. Vad är då mer naturligt än att vi knyter ihop berättelsen om spindeln i konsten med vävda nät av olika slag?

Melissa Barron och Christy Matson är två konstnärer som intresserar sig för teknik och vävning. I början av 1800-talet när vävningen mekaniserade och blev en industri i Frankrike introducerade Joseph Jaquard en vävmaskin som använde sig av hålkort som kunde programmeras för att väva komplicerade mönster. Dessa hålkort kom sedan att utvecklas och användas för att programmera de första datorerna. Både Barron och Matson skulle kunna beskrivas med begreppet ”Craft Hackers” eftersom de kombinerar ny datorteknik med gamla hantverksmetoder som till exempel jaquardvävstolen. De har vävt bilder med QR-koder, scener från olika datorspel eller av glitchar på dataskärmen, det vill säga skärmdumpar där grafiken på något sätt fallerat i datorn och skapat konstiga och abstrakta mönster. Barron och Matson är som spindlar. De samlar in nya motiv från vår on-line kultur och med hjälp av digitala trådar väver de nya bildvävar.

Den mexikanska konstnären Carlos Amorales är också en samlare. Sedan 1998 har han byggt upp ett digitalt arkiv med material från tidningar, böcker, foto och teckningar som han har bearbetat i datorn. Detta flytande arkiv (Liquid Archive) ligger till grund för mycket av hans konst. Han använder materialet i databasen för att skapa visuella kompositioner av sina verk i olika medier. Bland motiven hittar man bland annat spindlar och 2008 gjorde Amorales en utställning med namnet Discarded Spider där man bland annat kunde hitta videoverket Transformable Spider Web som visar hur konstnären skapar och gestaltar stora spindelnät av aluminium. Dessa spindelnät finns även som skulpturer som ställts ut tillsammans med videon.

En annan konstnär som bygger spindelnät men i den större skalan är den argentinska konstnären Tomás Saracenon som är aktuell med utställningen in Orbit på Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen i Düsseldorf. 25 meter över museets innergård har Saracenon skapat ett stålnät i tre nivåer som besökarna kan klättra omkring i. I nätet hänger sedan stora silverglänsande sfärer. Inspirationen till in Orbit kommer från många håll, bland annat såpbubblor, spindelnät, neurala nätverk och molnformationer. Saracenon intresserar sig för alternativa sätt att bo och många av hans verk förmedlar en futuristisk arkitektonisk vision. Spindelnätets struktur återkommer i flera av Saracenos installationer som i verket med det långa och poetiska namnet Galaxies Forming along Filaments, Like Droplets along the Strands of a Spider's Web. En installation från 2008 som bygger på strukturer som forskarna idag anser att universum var uppbyggt av i ett tidigt skede. När det kommer till kritan så är kanske spindelnätet bara en reflektion av universella strukturer och mönster som finns invävda i den kosmiska koden.

Mathias Jansson

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Edvard Munch och det moderna ögat

Den norske konstnären Edvard Munch föddes 1863 och anses vara en konstnär tillhörande 1800-talet snarare än 1900-talet, trots att han förverkligade större delen av sina verk under det senare seklet ...

Av: Signe Lundgren | Konstens porträtt | 14 januari, 2012

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Onåbar

Den första delen av Gabriella Olssons prosaföljetong.

Av: Gabriella Olsson | Utopiska geografier | 25 maj, 2015

Höstdag i Provence

Jag befann mig, än en gång, på resa: destination Marseille för att därifrån ta mig via flyg till London, dit jag blivit inbjuden för att hålla ett litet anförande och ...

Av: Lars Holger Holm | Kulturreportage | 25 oktober, 2012

24 km med doftackord

En nätt dagstur uppe i bergen i Nepal, mellan bjässarna Kina och Indien. Vi vandrade de 24 kilometrarna upp och ned under en dag, längs slingriga vägar genom byar där ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 05 december, 2012

Vuxen mot min vilja

En bieffekt av den underbara erfarenheten av att vara förälder är att man tvingas vara så förbaskat vuxen. Man måste lyssna till sin egen tjatröst: Klä på dig nu, borsta ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 26 februari, 2013

Freddie Wadling avled den 2 juni 2016 sextiofyra år gammal. Foto: Michael Winnerholt.

Själssångaren

Peter Sjöblom berättar om minnen, musiken och sorgen efter Freddie Wadlings bortgång.

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 06 juni, 2016

Tankens ambivalens (Tredje brevet)

11/2 I mina tidigare litteraturstudier trodde jag att jag skulle hitta ett ädlare liv, högre i sin strävan att genomskåda maktens struktur och i stället känna den fria andens sublima liv ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 16 juli, 2014

Ett stycke hantverkshistoria

I samband med 1846 års hantverksordning upphörde de gamla skråna i Sverige och därmed även i Göteborg. Precis som på andra orter bildades strax efter en hantverksförening. Dessa borgerliga sammanslutningar ...

Av: Carl Ek | Kulturreportage | 12 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.