Revolutionär konservativ anarkism. Collage: Guido Zeccola

Antiparlamentarism

Antiparlamentarism utefter hela skalan alltifrån konservatism till anarkism är ett ideologiskt och socialpolitiskt svårplacerat begrepp, vilket emellertid inte innebär att antiparlamentarism saknar antropologiskt fotfäste. Istället för att tala om konservatism ...

Av: Bo I Cavefors | 17 juni, 2015
Essäer om politiken

Vem är vem och vad är vad?

Helgonet Lucia från Italien är enligt tradition, språk och kön en kvinna som levde i ett patriarkalt samhällsklimat. Som kvinna var hennes situation säkert mycket svår; främst med tanke på ...

Av: Thomas Silfving och Gunilla Nilson | 23 november, 2012
Gästkrönikör

Tåg i tid – i Hongkong och Stockholm

”Säga vad man vill om Mussolini, men han fick tågen att gå i tid” var kanske bara en fascistisk propagandalögn men det är en efterhängsen slogan som fastnat. Det finns ...

Av: Ivo Holmqvist | 21 augusti, 2017
Kulturreportage

Börft Records - kulturbärare i periferin

Ungefär samtidigt som syntpopen, emblematiskt representerad av Human Leagues platta ”Dare” och Depeche Modes debut, slog sina kommersiella lovar kring den skivköpande publiken, utvecklades en mindre för allmänheten mindre iögonenfallande ...

Av: Peter Sjöblom | 23 september, 2013
Essäer om musik

Tidlösa grimaser



Skulptur av Franz Xavier MesserschmidtFranz Xavier Messerschmidt är känd som en av 1700-talets ledande skulptörer, men vem var han egentligen? Tidningen Kulturens Bertil Falk porträtterar en något flyktig skulptör.

Vid Christie's auktion januari 2005 i New York köpte Louvren i hård konkurrens med Metropolitan Museum och Getty Museum ett blyhuvud av österrikaren Franz Xavier Messerschmidt för 4,3 miljoner dollar. I likhet med Emanuel Swedenborg, August Strindberg, Ernst Josefsson och Carl Fredrik Hill genomgick den österrikiske skulptören Franz Xavier Messerschmidt en metamorfos i livet, som förändrade inriktningen på hans arbete. Efter att ha passerat genom detta vändkors levde han i föreställningen att han var besatt av proportionernas ande. Han kom därefter att utföra drygt 60 grimaserande byster.

Jag såg 13 av dessa skulpturer - huvuden i bly och alabaster - för första gången år 1987 på Institute of Contemporary Art i London. Jag var totalt oförberedd och förtrollad. Det som slog mig var det tidlösa som präglade dessa skallar. Jag kunde inte sätta in dem i något konsthistoriskt sammanhang. Var de utförda häromdagen eller för hundratals år sedan.

Andrew Graham-Dixon slog huvudet på spiken när han skrev följande i The Independent: "Om man inte har datumen i Messerschmidts liv klara för sig, skulle en intelligent gissning placera honom bland det tidiga 1900-talets expressionister - hans byster, knutna i ymniga variationer av skrik, grimaser och andra ansiktskonvulsioner, tycks höra hemma i sällskap med målningar av Munch, Kokoschka och Kirchner." Och det var just de centraleuropeiska expressionisterna som vid sekelskiftet för hundra år sedan tog honom till sig. Men datumen i Messerschmidts visar att han själv levde åren 1736-1783. Vändpunkten i hans liv kom 1771.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

För det mesta behandlas Messerschmidt utryckt ur det konsthistoriska sammanhanget. Konstkännare, kritiker och utställare har ägnat sig åt verken från de sista tolv åren av hans liv utan att ta hänsyn till att han faktiskt var en framstående skulptör redan före den kris som ändrade inriktningen på hans konst.

216 cm hög staty av kejsar Franz I från 1766 Ursprungligen utförde han verk i barockartad och nyklassicistisk stil. Han hade en stark ställning vid hovet i Wien, där han gjorde skulpturer av kejsarna Franz Josef I och Joseph II liksom av Maria Isabella von Parma och Gerard van Swietens. Om man ställer hans staty i övernaturlig storlek av kejsar Franz Josef vid sidan om de sena bysterna i mindre format, tycks man stå inför verk av två olika skulptörer. 

En enda gång blev Messerschmidt intervjuad. Det skedde 1781, då Friedrich Nicolai sökte upp honom. Messerschmidt berättade då att han var besatt av proportionernas ande. Nicolai: "Eftersom han var en handlingskraftig människa, samlade han sitt mod för att övervinna denna förmodat illvillige ande. Han bestämde sig för att penetrera proportionerna på djupet, så att han slutligen fick övertaget över honom ... han nöp sig själv, grimaserade framför spegeln och ansåg sig vittne till de förvånande effekter hans makt hade över anden. Han trivdes med sitt system och bestämde sig för att fixera det genom att notera dessa grimaserande proportioner och låta resultatet gå vidare till kommande släkten."

Det var med andra ord denna privata exorcism som under en tolvårsperiod ledde till skapandet av dessa skulpturer, som alltså är självporträtt. De flesta är flintskalliga och helt avskalade sådana tidsbestämningar som klädsel, peruker och annat utgör samtidigt som stilen varken kan kallas barock eller neoklassicism. Några har hår, men man kan inte heller av frisyren dra några bestämda slutsatser som placerar dem i en viss epok.

Det finns emellertid en brygga som förbinder de båda skulptörerna på vardera sidan om år 1771. Hantverkskunnandet! Redan vid tolv års ålder inleddes den unge Franz Xaviers utbildning till skulptör. Hans handledare var två onklar. Messerschmidt tillägnade sig alltså mycket tidigt det hantverkskunnande, som gjorde honom till en av de ledande skulptörerna i Österrike. Denna skicklighet gick allt annat än förlorad när han trädde in i psykosen. Tvärtom är just handlaget själva förutsättningen för att han skulle kunna skapa de märkliga bysterna. Det enda klart förnimbara sambandet mellan de både skulptörerna är således tekniken, yrkesskickligheten, förmågan att forma ansikten i bly och alabaster, den gemensamma förutsättningen för skulptören i hans båda inkarnationer.

Skulptörens olika huvuden i blyI samband med ett besök i Bukarest i början av 1990-talet passade jag på att ta hemvägen via Wien just för att under ett par dagars tid ägna mig åt jakt på Messerschmidt. Mitt intryck efter att på plats ha sett hans verk från båda perioderna blev att förståelsen för hans konst skulle vinna på om hans magnifika barockgestalter med peruker och hårpiskor ställdes ut vid sidan om de avskalade bysterna. Nu brukar huvudena vandra runt i världen på olika utställningar medan de tidigare verken får stanna hemma i Wien.

Vid sidan om tendensen att isolera psykostidens grimaserande skallar från konstnärens tidigare verk finns det en annan tendens som förföljt Messerschmidts byster sedan den dag tio år efter hans död som de för första gången ställdes ut på ett hospital i Wien. Någon passade då på att förse de namnlösa bysterna med titlar som "Den bekymrade", "En som fått förstoppning", etc. Detta är missvisande. Messerschmidts skallar skulle må bra av att slippa dessa påklistrade efterrationaliseringar.

En egenartad konstnär som Messerschmidt har naturligtvis blivit föremål för synpunkter. Psykoanalytikern Ernst Kris fastslog 1932 att Messerschmidt led av en schizofren psykos med paranoia. Han såg förvrängda manliga och kvinnliga könsorgan i grimaserna och tolkade detta som anala fantasier, förträngd homosexualitet och schizoida tendenser. Andra har menat att Messerschmidt snarare var blyförgiftad. Han arbetade ju i bly.

och alabaster från perioden efter 1771Messerschmidt tillhör den där gudabenådade gruppen konstnärer som är nyskapande i ett eller annat avseende. Hans huvuden kan upplevas som tidlösa djupdykningar i de mänskliga avgrundernas hemligaste skrymslen. Det tycks vara ur dem som han hämtar upp atavistiska urformer och låter dem komma till tals i mimens form.

Bertil Falk

 

Ur arkivet

view_module reorder

En dikt av Emma Ehrlekrona

  Jag väntar på att de urgröpta benen ska kollidera och bringas i klang, på att flugsvamparna ska slå ut. Röda stjärnor i skogsnatten som när katternas ögon slöts och omfamnade mig Nej platsen ...

Av: Emma Ehrlekrona | Utopiska geografier | 17 januari, 2011

Hypatia av Alexandria som levde i sällskap med stjärnorna

2009 kom filmen Agora av den spanska regissören Alejandro Amenábar, den handlar om en nästan bortglömd filosof i det gamla Egypten: Hypatia av Alexandria. Men vem var Hypatia? Vid universitetet i Neapel ...

Av: Guido Zeccola | Agora - filosofiska essäer | 16 augusti, 2010

Är folket den skyldige?

Ett spökväsen vandrar runt i Sverige, det är fördomens föreställning om att det italienska folket har skuld för de missförhållanden som finns i landet, från maffian och korruption till skattefusk ...

Av: Angelo Persiani | Essäer om samhället | 15 december, 2012

Egentligen inte intresserad av film

Illustratio: Ulla-Carin Grafström Egentligen inte intresserad av film Bäst trivs hon med att röja sly i skogen med motorsåg. Att det blev animerad film var mest av en slump för Ulla-Carin ...

Av: Ulf Hjelting | Porträtt om politik & samhälle | 20 november, 2007

Författare om författare

Skönlitterära Sällskapet Stockholm Nord är en hyvens sammanslutning som nyss kommit med den skrift som är nummer 14 i sällskapets ordning men nummer 127 i Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie. Se ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 08 december, 2012

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

Tarja Salmi-Jacobsons underbara resa till Turkmenistan i bilder och ... ord.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 17 september, 2015

”Oh Småland! It was so stenigt you know!” Bishop Hill, svenskhet på prärien…

Om man går utmed huvudgatan i svenskbygdens Bishop Hill mellan hus med 1800-talsinspirerad svensk bruksbyggnadsstil som Steeple Building och vidare förbi Colony Store och presentshopen Svenska Hjarta (Svenska Hjärtan), krukmakeriet ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 16 mars, 2014

”Vem kommer att vara kvar, vad kommer att vara kvar? En stavelse kommer…

Abraham Sutzkever föddes för 100 år sedan i Smorgon utanför Vilna, som då tillhörde det väldiga ryska riket, och ligger numera i Litauen. Liksom många andra mindre städer vid den ...

Av: Grzegorz Flakierski | Litteraturens porträtt | 15 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.