Fortolkningskunstens betydning for utforskningen av mennesker

Fortolkningskunsten er både verktøy og medium for forståelse av oss selv og vårt liv i verden. Anvendelsen av verktøyet skjer med henblikk på samhandling mellom mennesker, som også er mulig ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Bild: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 1

Tarja Salmi-Jacobsons reportage i två delar om Draculas födelseort Sighisoara.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 11 januari, 2016
Resereportage

Björn Gustavsson

Björn Gustavsson är i farten igen

Kulturhösten i Stockholm: här några av höjdpunkterna (det vill säga mina höjdpunkter: inga objektiva höjdpunkter…). Det kommer att handla om alltifrån konst till opera och film.

Av: Björn Gustavsson | 29 december, 2015
Björn Gustavsson

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

Jakten på den röda ballongen – en essä om ballongen i konsten



Paul Klee, Röd ballong, 1922Ett rött hjärta stiger mot himlen. Kvar på marken står en liten flicka och ser hur hennes ballong flyger iväg. Det går inte riktigt att se om flickan är ledsen för att hon har tappat sin ballong, eller om hon självmant släppt ballongen för att se den stiga upp mot skyn. Flickan med den röda ballongen är en av gatukonstnären Banksys mest kända verk.

Det finns en annan känd bild av Bansky med en flicka och ballonger. Bilden består av en svart siluett där en flicka håller i ett knippe med ballonger och svävar iväg. Det finns något dubbeltydigt med ballonger. Ballonger är något vi förknippar med barn och lek. De är färggranna, barnsliga, lekfulla och lätta, men också ömtåliga. De kan stå för glädje, kalas, skratt och fest, men också för sorg, ensamhet och övergivenhet när de plötsligt exploderar i handen eller flyger sin väg i vinden.

The audience must pass through a vestibule where the floor has been covered with inflated balloons prepared to burst on contact.”
AY-O*

I Paul Klees målning från 1922 ser vi också en röd ballong som stiger upp mot himlen. Här är det inte fråga om någon leksaksballong utan en luftballong som svävar över landskapet. Drömmen om att kunna flyga är lika gammal som människan.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Tekniken att skapa varmluftsballonger kände kineserna till redan på 200-talet men det skulle dröja till slutet av 1700-talet innan någon människa vågade lämna den fasta marken under sig och sväva upp i det okända i en varmluftsballong. Berättelsen om Ikaros öde avskräckte nog en hel del. Den grekiska hjälten Ikaros tillverkade ett par vingar av vax för att kunna rymma ur fångenskapen från labyrinten på Knossos. I övermod flög han alldeles för högt upp och solen smälte hans vingar så att han störtade ner i havet och dog. Att flyga var inte bara äventyrligt utan även förknippat med dödsfara. När människan äntligen lyfte från marken på ett någorlunda säkert sätt var det ett tekniskt genombrott som naturligtvis måste förevigas i konsten. Den första bemannade ballongflygningen skedde i oktober 1783 av bröderna Montgolfier i Frankrike och finns dokumenterad i många målningar, teckningar och etsningar från den tiden.

I slutet av 1800-talet hade ballongflygningar blivit högsta modet hos allmänheten i Paris och avbildningar av varmluftsballonger fanns överallt. Kanske var det en av dessa många uppstigningar som fick konstnären Odilon Redon att med kolkritans svärta rita en av konsthistoriens märkligaste och mest kända ballonger: Ögon-ballongen från 1878. Ballongen består av en ögonglob där de nedre ögonfransarna har flätats ihop och bundits fast i en tallrik där man ser övre halvan av ett huvud. Bilden är både surrealistisk och ödesmättad och mycket olik många andra exempel på ballonger som vi kan hitta i konsten.

Anthony Ramos, Balloon Nose Blow-Up, 1972, 11:18 min, b&w, soundInflate a small rubber balloon in one deep breath and sign your name on the surface of the balloon. (This is your lung). You can buy the lungs of other performers at an auction.”
Mieko Shiomi

Med utvecklingen av flygplanet och den katastrofala olyckan med det stora luftskeppet ”Hindenburg” som 1937 störtade och brann upp, seglade ballongen som transportmedel ut i periferin av konsthistorien. Istället var det den billiga latexballong som fick sin revansch. År 1824 hade den brittiska fysikern och kemisten Michael Faraday uppfunnit den första gummiballongen för att användas i experiment med gaser. Faraday hade nog sett lite frågande på den leksaksindustri av latexballonger i olika former och färger som kom att utvecklas utifrån hans vetenskapliga instrument.

Den röda ballongen intar fortfarande en speciell position i samtidskonsten. Av de fem versionerna som finns av Jeff Koons ballonghund är det den röda som man kommer ihåg bäst. Koons vridna ballonger ser så där lätta och ömtåliga ut, precis som en ballonghund man får av en clown på cirkus, men skenet bedrar. För ballonghunden är gjord av rostfritt stål och är över tre meter hög. Koons konstverk är rena motsatsen till en ballong. Den är hård, stabil, beständig och dessutom tung och otymplig. Koons har också gjort andra ballongskulpturer som t ex ballongblommorna från 1995. Alla är trots sitt lätta intryck stora tunga skulpturer i högblankt rostfritt stål och lär inte flyga i väg ens om det skulle blåsa upp till full storm.

All runners have as many inflated balloons as possible tied to their bodies. Once the balloons are in place, they run a normal 220-yard race.”
Larry Miller*

Choi Jeong Hwa, Life. Life, installation, Central Gallery, Perth, 2012Ett bollhav eller ett ballonghav är nog alla barns dröm. En dröm som den brittiska konstnären Martin Creed har återskapat i sitt verk Work No. 200, half the air in a given space, 1998. I den första versionen fyllde Creed konsthallen med vita ballonger som tillsammans innehöll hälften av luften i rummet. Installationen har sedan genomförts på flera olika museer och färgen på ballongerna har skiftat. Creed paketerar hälften av luften i rummet i ballongerna för att åskådliggöra något som är osynligt och som vi i vanliga fall inte reflekterar över.

Även den sydkoreanske konstnären Choi Jeong Hwa har skapat ett ballonghav. Det gjorde han 2012 på Central Gallery i Perth, Australien. Han fyllde rummet med ballonger i alla möjliga färger och former. Installationen kallades Life. Life och skulle symbolisera rörelse, liv och färg när alla ballonger for omkring bland besökarna, men det fanns även en mörkare sida av konstverket. Ballongerna gick så småningom sönder när besökarna rörde sig bland dem lite för vårdslöst. Precis som en ballong är livet egentligen ganska ömtåligt.

Det lekfulla kombinerat med det allvarliga är något som den tyska konstnären Hans Hemmert är intresserad av. Han använde färgglada ballonger för att bygga en skulptur som föreställde en tysk pansarvagn: German Panther, 2007. Den hårda dödliga krigsmaskinen förvandlades till en ballongskulptur som bara bestod av luft och lätt kunde punkteras och städas undan. Det är ungefär som rädsla, den består ofta av uppförstorade och skräckinjagande tankar men om man väl vågar möta dem och genomlysa dem så pyser de ihop som en ballong. Hur många krig har egentligen inte startats pga. av uppblåst rädsla eller andra inbillade luftslott som inte haft någon förankring i verkligheten?

Fluxusrörelsen som grundades i början av 60-talet var inspirerad av dadaismen och det är därför inte speciellt förvånande att man i handboken Fluxus Performance Workbook, sammanställd av bland andra Ken Friedman och som innehåller instruktioner till ett hundratal olika Fluxusverk, även hittar ett antal performanceverk som handlar om ballonger. Ballongens lekfulla väsen är något som borde ha passat Fluxusrörelsen väl. Några av performanceverken har citerats i den här essän.

Men låt oss avsluta vår ballongresa med det ultimata partytricket. Anthony Ramos var performance- och videokonstnären som ofta kombinerade konceptuell konst med ett politiskt budskap. Han var elev och assistent till konstnären Allan Kaprow och 1972 gjorde han ett videoverk av en performance som influerats av Kaprow. I videoverket blåser Ramos helt enkelt upp en ballong med näsborren tills den exploderar i ansiktet. Sedan gör han samma sak med den andra näsborren. Det är ett verk som man mycket väl skulle kunna ha hittat i Fluxus-handboken.

Take a balloon. Blow. Let it go. Say: ʻGoodbyeʼ!!!”
Luce Fierens*


Mathias Jansson


* Citaten i essän är hämtade ur Fluxus Performance Workbook, 2002, ed. Ken Friedman, Owen Smith och Lauren Sawchyn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Ur arkivet

view_module reorder
Filip Jers, foto Lars Löfvendahl

En virtuos på harmonika

Det har regnat priser över Filip Jers, nu senast Jazzkatten, där han fick pris som årets musiker och för inte så länge sedan pris för Årets album i folkmusik vid ...

Av: Bo Bjelvehammar | Musikens porträtt | 30 oktober, 2016

Refleksjoner om identiteten til eksisterende entiteter

Eksisterende entiteter har en spatio-temporal akse som forutsetning og betingelse for deres tilstedværen i verden, samtidig som hver eneste eksisterende entitet har å bli lokalisert langsetter en slik spatio-temporal akse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 april, 2010

Carsten Palmer Schale

Carsten Schale - 16 dikter (till TD)

Carsten Palmer Schale är främst dr. i sociologi och forskare och författare i filosofi, men har under de senaste 25 åren sysslat alltmer med skönlitteratur (där han också har universitetsutbildning) ...

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 14 september, 2015

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Litteraturens resa in i det underbara. Intervju med Dante Maffìa

Dante Maffìa är en italiensk författare från Kalabrien i Syditalien. Han har skrivit många böcker: romaner, diktsamlingar, essäer. Böckerna publiceras på italienska men i bland även på kalabresiska, ett vackert ...

Av: Iacopo Vannicelli | Litteraturens porträtt | 06 december, 2013

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 13 januari, 2016

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Ringen i örat

Hundings “hydda” med Hunding själv på plats. Foto: Bayreuther Festspiel Ringen i örat - med Wagner i Bayreuth. Kapten Wagner – jo, han heter faktiskt så – slussar mig ner genom molnbankarna till ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.