Louis Ferdinand Céline

Louis Ferdinand Céline. En text om den onämnbara boken

I många år har jag undrat varför Bagatelles pour un massacre av Louis Ferdinand Céline var den enda infernaliska boken i den franska litteraturen sedan Choderlos de Laclos. Varje metod som jag kan använda ...

Av: Guido Zeccola | 10 oktober, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Aforistiska sentenser – Carsten Palmer Schale

Min utkomst kommer främst från forskning inom sociologin. Därutöver sysslar jag mer eller mindre professionellt med filosofi, teologi och litteratur. Litteratur är mitt ojämförligt största intresse (större än sociologin). Jag ...

Av: Carsten Palmer Schale | 09 april, 2012
Utopiska geografier

En annorlunda syn på julfirandet

Det är hos alawiterna i dagens krigshärjade Syrien som julen (kallad kouzalli ) - försoningens högtid - är allt utom just detta. Ett historiskt perspektiv kan delvis förklara händelsernas förlopp. En ...

Av: Ingmar Karlsson | 24 december, 2011
Essäer om religionen

Anne-Sofie Nielsen. Men bakom den förkolnade ytan var andetagen som lätta vingar, fjärilens…

Anne-Sofie Nielsen är född 1948 i en mindre stad i Småland. Hon har bedrivit humanistiska studier på universiteten i Lund och Stockholm, har en fil. kand. i franska, konst- och ...

Av: Anne-Sofie Nielsen | 07 november, 2011
Utopiska geografier

Hopper och Baertling som konstgrepp



Ylva Ceder, Fyra små rätter, 2011. Courtesy Wetterling GalleryOljemålningar och textiltavlor ‒ vad har de gemensamt egentligen? Ofta hamnar oljefärgen på en målarduk och är ingenting annat än oljefärg på duk. Färgade dukar som sys samman är ingenting annat än sammansydda färgade dukar.

Det måste till något mer för att resultatet ska uttrycka något utöver materialet. Uttrycket, eller den konstnärliga ”Gesten”, utgörs av kompositionen, denna ”Gest” som laddar en bild med sinnesretningar som vi människor sedan väljer att tolka. Denna icke rationella situation som uppstår i dialogen mellan motivet och betraktaren. Motivet berättar inte sin historia utan den gestaltas och uttrycks med gesten.

Vid första anblick ser betraktaren inte mycket till likhet mellan Ylva Ceders oljemålningar och Sarah Crowners textiltavlor. Konstnärerna är sjuttiotalister och födda i Lund respektive Philadelphia och borde inte ha något gemensamt förutom födelsetalen och att de är kvinnliga västerländska konstnärer. 

Båda ställer ut under samma period på två av Stockholms mest kända konstgallerier, Ylva Ceder på Wetterling Gallery med ”Close to the Grove” och Sarah Crowner på Galerie Nordenhake med ”Rehearsal”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är några av de gallerier i huvudstaden som förtjänar all heder för att de tydligt står bakom sina konstnärer och stöder dem mot framgångar. Exponeringen av respektives konstverk, som till synes har helt olika utgångspunkter, visar sig efter en stunds betraktande förenas i fler knutpunkter än redan uppräknade genus, ålder och utställningsort. 

Ylva Ceder arbetar ofta med olja på plywood som i målningen Fyra små rätter, 2011, där hon realistiskt illustrerar en enkel vardagsservering i form av en folktom asiatisk restaurang.

En inte alltför ovanlig syn i huvudstaden med sitt gedigna utbud av asiatiska matställen och pizzerior. Det intressanta är igenkänningsfaktorn av motivet, tekniken och den egenartade stämningen som infinner sig. Greppet att väl avvägt låta plywoodens säregna struktur omsluta serveringsdisken förmedlar en ödslig och rogivande känsla av materialitet. Sinnesstämningen förstärks av infallande ljussken, som påminner om Edward Hoppers ödesmättade målningar.

När jag betraktar Ceders färgskalor närmare är de likgiltigare än Hoppers vilket förskjuter ensamhetskänslan från mystik till oförutsägbarhet. Jag förnimmer något onormalt när solens ljus skiner så pass starkt utan att sprida hela sitt rika färgomfång. Denna känsla av vardagsrealism med underton av en förestående skrämmande upplevelse finns i flera av Ceders verk. Upplevelsen av något främmande förstärks av de vardagliga rummen med stora fönster där naturen vidgar sig. Dessa rumsmiljöer, som öppnas mot utomhusvärlden förstärker skönheten och obehaget. Konstgreppet är som hämtat från renässansens rum med utblick mot naturen utanför de glasade väggöppningarna.

Sarah Crowner, Kurtyna Fragments, 2012. Courtesy Galerie NordenhakeModernismen och i synnerhet avantgardets fokusering på själva fönstret som utsnitt av ett oändligt universum relaterar jag till Olle Baertlings öppna kompositioner som söker sig utanför målningens ramar. Naturen som visas genom fönstren är abstraherad för att fokusera på det väsentliga. En metod som modernismens anfader Paul Cézanne arbetade med för att komma ifrån det alltför hårddragna centralperspektivet i kompositionen. Istället förhöjer inredningen och storleken på välkända föremål intrycket av den rumsliga bilden.

Sarah Crowner tröttnade efter år av måleri och försökte sig på skulptur i keramik och fann att händernas arbete med leran öppnade för nya uttrycksmöjligheter. Metoden att arbeta med duken som ett tyg och sömnaden som verktyg öppnade hennes ögon för tygkompositioner av abstrakta former med stora färgfält. Hon är särskilt intresserad av modernismens avantgardistiska kompositioner från mitten av 1900-talet.

Hos Crowner förekommer följaktligen konstgrepp tagna direkt ur konsthistorien. Hennes centrala verk, Kurtyna Fragments, 2012, baserat på Maria Jaremas teaterridå, Kurtyna Teatru, är en omsorgsfull hyllning till den polska konstnären. Även den engelske konstnären Bridget Rileys Op-art har inspirerat henne, vilket leder tillbaka till Paul Cézanne och Henry Matisse. Och ur svenskt perspektiv finns stora likheter med Olle Baertlings öppna färgfält med abrupta passager. 

Utställningen i Stockholm visar liknande verk som de Baertling arbetade med, och det blir framför allt associationerna till svenskens säregna måleri och skulptur som gör djupast intryck på mig. Jag tänker även på Ann Edholms abstrakta kompositioner som bygger vidare på Baertlings öppna volymer. Den geometriska abstrakta konstformen, som har sina rötter väl rotade i modernismens tidiga årtionden, verkar vara kärnan i Crowners tygarbeten som oscillerar mellan gediget hantverk och genuint konstverk.

Vad hände med de knutpunkter som sammanbinder dessa disparata konstnärers verk? Båda är barn till modernismen, Cézannes abstraherade naturrealism och Hoppers kyla letar sig fram till Ceder medan Crowners färgtyger sammanväver abstrakta och geometriska uttryck. Båda grenarna är modernismens vägar och de sammanstrålar på svensk mark och dessutom med starka svenska referenser som Ann Edholm och Olle Baertling.

Carsten Lindström
Ylva Ceder, Close to the Grove, Wetterling Gallery, Stockholm, 30 mars-5 maj 2012
Sarah Crowner, Rehearsal, Galerie Nordenhake, Stockholm, 29 mars-6 maj 2012

 

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Hopper och Baertling som konstgrepp

Oljemålningar och textiltavlor ‒ vad har de gemensamt egentligen? Ofta hamnar oljefärgen på en målarduk och är ingenting annat än oljefärg på duk. Färgade dukar som sys samman är ingenting ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 13 april, 2012

F. Scott Fitzgerald väntar på bussen…

Den utmärkta serien Library of America, USAs svar på den franska La Bibliothèque de la Pléiade, är ett storslaget pågående projekt som vill ge ut allt av värde i den ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 25 juli, 2014

vimse vimse Foto CC BY 3.0 Wiki

Den som gapar efter mycket, kan sätta i halsen

Mina op-ed-rader betitlade ”Man ska leva för varandra…” väckte inte så litet intresse. Som alltid när jag publicerar mig, skulle min kollega Björn Ranelid skriva.

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 10 augusti, 2016

Målning av Melker Garay (detalj)

Litteratur och tid

Melker Garay om den stressade läsaren.

Av: Tidningen Kulturen | Melker Garay : Reflektioner | 15 januari, 2016

Den återuppståndna guden

I flertalet av världens mytologiska berättelser som finns bevarade finns det en myt om en återuppstånden gudom, det vill säga en gud som dör men återuppstår. De kan ta sig lite ...

Av: Alexander Sanchez | Essäer | 15 mars, 2012

 Auguste Herbin

Bilden i bilden

Jag såg den första gången på Galleri Astley i Uttersberg, ett blad av den franske, abstrakte målaren, eller, som han beskrivs på våra breddgrader, konkrete målaren, Auguste Herbin. Vad som ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om konst | 31 Maj, 2017

Vad hände Wolf Solent?

  Vad hände Wolf Solent? Ny fattning av ett Ibsentema Av den engelsk-walesiske författaren John Cowper Powys (1872-1963) har på svenska under senare år utgivits Wolf Solent och essäerna i Kulturens mening ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 18 september, 2007

Hänt i skvättet 12

   

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 16 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts