Å ha et globalt liv å leve, Del III

Innledning Del III av Å ha et globalt liv å leve er om sosial rettferdighet. Sosial rettferdighet er om relasjoner mellom mennesker, det vil si at det er om anstendige liv ...

Av: Thor Olav Olsen | 24 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

Mats Waltre. Korta dikter

I´ll sing to the horizon     tiden är en gåtamänniskan är en gåtadu är näraoch vid horisonten finns en fäll Skimrande vävnad     svävande själ vilar i mitten fri från känslor, tankefri bär bud om mig själv när du ...

Av: Mats Waltre | 31 mars, 2014
Utopiska geografier

Vägar till världen

I tonåren cyklade jag runt Sverige och läste varje gång Nils Holgersson. I min fil.kand.-uppsats skrev jag därför om ”Landskapsskildringen i Nils Holgersson” och disputerade 1958 på Landskap och natur ...

Av: Erland Lagerroth | 12 december, 2014
Övriga porträtt

Du är så underbar Karin Lannby

Hjärtat slår några oregelbundna slag medan jag stirrar på bilden av en blond kvinna och läser recensionen av Anders Thunbergs bok Karin Lannby - Ingmar Bergmans Mata Hari. Karin Lannby ...

Av: Stoika Hristova | 04 december, 2009
Litteraturens porträtt

Hopper och Baertling som konstgrepp



Ylva Ceder, Fyra små rätter, 2011. Courtesy Wetterling GalleryOljemålningar och textiltavlor ‒ vad har de gemensamt egentligen? Ofta hamnar oljefärgen på en målarduk och är ingenting annat än oljefärg på duk. Färgade dukar som sys samman är ingenting annat än sammansydda färgade dukar.

Det måste till något mer för att resultatet ska uttrycka något utöver materialet. Uttrycket, eller den konstnärliga ”Gesten”, utgörs av kompositionen, denna ”Gest” som laddar en bild med sinnesretningar som vi människor sedan väljer att tolka. Denna icke rationella situation som uppstår i dialogen mellan motivet och betraktaren. Motivet berättar inte sin historia utan den gestaltas och uttrycks med gesten.

Vid första anblick ser betraktaren inte mycket till likhet mellan Ylva Ceders oljemålningar och Sarah Crowners textiltavlor. Konstnärerna är sjuttiotalister och födda i Lund respektive Philadelphia och borde inte ha något gemensamt förutom födelsetalen och att de är kvinnliga västerländska konstnärer. 

Båda ställer ut under samma period på två av Stockholms mest kända konstgallerier, Ylva Ceder på Wetterling Gallery med ”Close to the Grove” och Sarah Crowner på Galerie Nordenhake med ”Rehearsal”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är några av de gallerier i huvudstaden som förtjänar all heder för att de tydligt står bakom sina konstnärer och stöder dem mot framgångar. Exponeringen av respektives konstverk, som till synes har helt olika utgångspunkter, visar sig efter en stunds betraktande förenas i fler knutpunkter än redan uppräknade genus, ålder och utställningsort. 

Ylva Ceder arbetar ofta med olja på plywood som i målningen Fyra små rätter, 2011, där hon realistiskt illustrerar en enkel vardagsservering i form av en folktom asiatisk restaurang.

En inte alltför ovanlig syn i huvudstaden med sitt gedigna utbud av asiatiska matställen och pizzerior. Det intressanta är igenkänningsfaktorn av motivet, tekniken och den egenartade stämningen som infinner sig. Greppet att väl avvägt låta plywoodens säregna struktur omsluta serveringsdisken förmedlar en ödslig och rogivande känsla av materialitet. Sinnesstämningen förstärks av infallande ljussken, som påminner om Edward Hoppers ödesmättade målningar.

När jag betraktar Ceders färgskalor närmare är de likgiltigare än Hoppers vilket förskjuter ensamhetskänslan från mystik till oförutsägbarhet. Jag förnimmer något onormalt när solens ljus skiner så pass starkt utan att sprida hela sitt rika färgomfång. Denna känsla av vardagsrealism med underton av en förestående skrämmande upplevelse finns i flera av Ceders verk. Upplevelsen av något främmande förstärks av de vardagliga rummen med stora fönster där naturen vidgar sig. Dessa rumsmiljöer, som öppnas mot utomhusvärlden förstärker skönheten och obehaget. Konstgreppet är som hämtat från renässansens rum med utblick mot naturen utanför de glasade väggöppningarna.

Sarah Crowner, Kurtyna Fragments, 2012. Courtesy Galerie NordenhakeModernismen och i synnerhet avantgardets fokusering på själva fönstret som utsnitt av ett oändligt universum relaterar jag till Olle Baertlings öppna kompositioner som söker sig utanför målningens ramar. Naturen som visas genom fönstren är abstraherad för att fokusera på det väsentliga. En metod som modernismens anfader Paul Cézanne arbetade med för att komma ifrån det alltför hårddragna centralperspektivet i kompositionen. Istället förhöjer inredningen och storleken på välkända föremål intrycket av den rumsliga bilden.

Sarah Crowner tröttnade efter år av måleri och försökte sig på skulptur i keramik och fann att händernas arbete med leran öppnade för nya uttrycksmöjligheter. Metoden att arbeta med duken som ett tyg och sömnaden som verktyg öppnade hennes ögon för tygkompositioner av abstrakta former med stora färgfält. Hon är särskilt intresserad av modernismens avantgardistiska kompositioner från mitten av 1900-talet.

Hos Crowner förekommer följaktligen konstgrepp tagna direkt ur konsthistorien. Hennes centrala verk, Kurtyna Fragments, 2012, baserat på Maria Jaremas teaterridå, Kurtyna Teatru, är en omsorgsfull hyllning till den polska konstnären. Även den engelske konstnären Bridget Rileys Op-art har inspirerat henne, vilket leder tillbaka till Paul Cézanne och Henry Matisse. Och ur svenskt perspektiv finns stora likheter med Olle Baertlings öppna färgfält med abrupta passager. 

Utställningen i Stockholm visar liknande verk som de Baertling arbetade med, och det blir framför allt associationerna till svenskens säregna måleri och skulptur som gör djupast intryck på mig. Jag tänker även på Ann Edholms abstrakta kompositioner som bygger vidare på Baertlings öppna volymer. Den geometriska abstrakta konstformen, som har sina rötter väl rotade i modernismens tidiga årtionden, verkar vara kärnan i Crowners tygarbeten som oscillerar mellan gediget hantverk och genuint konstverk.

Vad hände med de knutpunkter som sammanbinder dessa disparata konstnärers verk? Båda är barn till modernismen, Cézannes abstraherade naturrealism och Hoppers kyla letar sig fram till Ceder medan Crowners färgtyger sammanväver abstrakta och geometriska uttryck. Båda grenarna är modernismens vägar och de sammanstrålar på svensk mark och dessutom med starka svenska referenser som Ann Edholm och Olle Baertling.

Carsten Lindström
Ylva Ceder, Close to the Grove, Wetterling Gallery, Stockholm, 30 mars-5 maj 2012
Sarah Crowner, Rehearsal, Galerie Nordenhake, Stockholm, 29 mars-6 maj 2012

 

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Tre som lämnade elfenbenstornet

Publish or perish, den hotfulla frasen stötte jag på första gången för nästan femtio år sedan. Jag läste på Dartmouth College i New Hampshire, ett Ivy League-universitet med stolta traditioner ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 05 augusti, 2012

Bitterhetskänslor

Ett återkommande begrepp i min och mina vänners vokabulär när vi var runt tjugo var bittra kärringar. Dessa personer, som kan vara av både manligt och kvinnligt kön, möter man ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 12 augusti, 2010

Roger Scruton som uppfostrare

Denna text anländer året sent och består i en mer essäistisk anmälan av den svenska översättningen av den konservative filosofen Roger Scrutons Culture Counts från 2007 (sv. Atlantis & Axess ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 15 november, 2010

Robert Schumann och musikens villkor

Från mars 1854 till sin död i juli 1856 var Robert Schumann på egen begäran intagen på ett privat mentalsjukhus i Endenich, strax utanför Bonn. Den omedelbara anledningen var att ...

Av: Carl-Göran Ekerwald | Essäer om musik | 09 juli, 2008

Aborter, omskärelse och ett undersexualiserat samhälle

Jag är ingen abortmotståndare, men jag är inte heller en entusiastisk förespråkare av aborter. Ju färre, desto bättre. Nu haglar det larmrapporter om att vi svenskar ligger i topp i den ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 27 juli, 2013

Lars Andersson. Foto: Kari Lovaas

Fräls oss ifrån ondo …

Lars Andersson ägnar inte sig åt deckargenren. Kanske för att den leder fel, att den är för grund eller för platt för att kunna tjäna hans syften ...

Av: Sven Smedberg | Essäer om litteratur & böcker | 13 januari, 2016

Katten är död och levande samtidigt

“What happens if you put a cat in the microwave?” Ja, vad händer om du gör det, tänker jag. Svar: Ingenting. Så länge du inte sätter på microvågsugnen. Men vad händer ...

Av: Helena Lie | Reportage om scenkonst | 06 maj, 2013

”Satan hade jubelfest när Luther skrev sina böcker!” Bishop Hill, svenskhet på prärien

  Taxin gungar mjukt över brofästets skarvar. Jag ser hur snöflingorna förintas när de faller ned i älvens hemlighetsfulla mörker och jag tänker på vilka frågor vi skall ställa när vi ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 08 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.