Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 Maj, 2017
Gästkrönikör

Foto Ivo Holmqvist

Stigmatisering är ett historiskt begrepp när det gäller samhällets syn på psykisk…

Begreppet stigmatsering används ofta i samhällsdebatten. Ordet stigmatisering kan härledas från grekiskans stigma som betyder (bränn) märke, fläck. Ordet kan härledas till en medeltida (ligatur) av bokstäverna sigma och tau.

Av: Gunilla Dored | 22 juni, 2017
Essäer om samhället

Meditation om det mänskliga psyket

En betraktelse kring meditation som kulturellt innehåll. Detta hände 1969 i en förort till Stockholm.

Av: Annakarin Svedberg | 18 juli, 2017
Kulturreportage

Att vara med eller att inte vara med

En av de viktigaste skillnaderna mellan människa och djur är att människan har (ett mycket utvecklat) språk. Det som sociologerna kallar kommunikation mellan människor – uttrycket är mer att tas ...

Av: Carsten Palmer Schale | 03 januari, 2017
Agora - filosofiska essäer

Pappa älskade pappa, är berättelsen om min egen barndom



Jag vet vad jag skriver om, säger Ragnwei Axellie Ragnwei Axellie.
Jag känner samhällets ut- och insidor. Kärlekslösheten och utsattheten är skrämmande. Vi måste våga se. Förstå att konventioner måste börja, och förstås, inom varje individ. Förändringar börjar med beslut inom oss. Vi är alla delaktiga. Alla barn är våra barn. Vem äger vattnet? Är en annan värld möjlig?”

Ragnwei Axellie är författare, dramatiker och konstnär, men också pedagog och lärarutbildare. Tidigt visste jag att jag skulle skriva och måla, säger hon. Jag förstod också att min kreativitet var en gåva, som skulle förmeras, ta sig olika uttryck. För att många skulle få ta del av den. Hon talar om att hon kände ett tidigt ansvar, ville medverka, påverka, så att många barns kreativitet skulle få förlösas. För att få de redskap hon behövde ville hon utbilda sig; hon gick flera pedagogutbildningar, akademiska kurser och skapande utbildningar. Hon har också sedan dess, i ett antal år, undervisat i pedagogik, metodik samt skapande ämnen; utvecklat utbildningsplaner och praktik och även arbetat som utbildningsledare i högskolan. Ofta har hon tagit ansvaret att också själv utveckla sitt utbildningsmateriel, enligt egna dikten ”Undervisa”:

Undervisa
visa under
under visa

(Ur Lägesrapport -91)

”Pappa älskade pappa” – Ragnweis debutbok – föddes därför naturligt, blev en del i denna process; blev en angelägen bok i detta, säger hon. Hon berättar om möten med många utsatta barn som kom ur svåra hemförhållanden och även studenter på högskolenivå som bar på smärtsamma minnen. De övertygade henne om att deras börda lättade när hon delade med sig av sina erfarenheter. Det är samma lättnad som infinner sig, när man möter någon, som kan beskriva samma smärta, förklarar hon. Just att få möta någon, som vet exakt, var det onda sitter, som verkligen vet, och kan beskriva smärtan, med en trovärdig förståelse. När jag skrev Pappaboken, fick jag mera mod, kraft och glädje, just av att dela mina upplevelser. Jag blev övertygad om att mina uttryck berör, om hur viktigt det är att förmedla hopp och tro, och i detta – gemenskap.

Boken ”Pappa älskade pappa” fick ett fantastiskt mottagande. Ragnwei Axellie gjorde egna program i både TV och radio och bland andra Landstinget Dalarna köpte in tvåtusen exemplar av boken, för att dela ut till alla högstadieskolor i länet. Kanske minns du den? Hon gjorde senare egna program och serier i radio och TV. Bland annat två serier i Sommarmorgon på TV 2, där hon var programledare i ”Jajjas första sommarlov” och ”Det violetta huset”. För Radions P1 gjordes det också en serie “Ragnwei Axellie möter … ” där hon gjorde den sista intervjun med Bo Setterlind, vilken uppmärksammades mycket. Vi möttes hemma hos honom för ett samtal och det blev det program som sedan repriserades efter hans bortgång, säger hon. Han var en av dem som berördes av ”Pappa älskade pappa” och uppmuntrade och uppmanade mig att skriva vidare.

Dikter ur boken fick snart plats i antologier, läroböcker och i andra materiel och finns idag i ett 60-tal antologier och läroböcker, bland annat i ”Svenska I Dag, Från Boye till blogg” och ”Ess i svenska, Svensk bok för invandrare”. Boken översattes också till danska och många menar att den idag fortfarande är så aktuell, att den borde översättas till fler språk. Alkoholismen, skammen, våldet och självsvåldet minskar ju knappast i en allt mer utsatt värld.

Hon skrev snabbt nästa bok ”Vuxenlös”, också den om barns utsatthet. Även den fick massor av uppmärksamhet. (2007 fanns en av dikterna ur den – Fläta mitt hår mamma – med i SL:s Poesi på väg.) och bland annat Tove Jansson skrev ett starkt brev till Ragnwei och tackade för hennes böcker om barn. Tove medverkade sedan i ett av mina radioprogram och bjöd hem mig till sitt hem i Helsingfors, säger Ragnwei. Hon uppmuntrade verkligen mitt fortsatta skrivande.

”Dina två böcker om barn är något av de mest intensiva jag har läst. De är uppskakande i den mest positiva bemärkelse [ de ] får en att inse, iakttaga, Tänka efter. Dina dikter är oerhört viktiga.” – Tove Jansson, ur ett privat brev till författaren den 14/1 1981.

Sedan dess har hon skrivit sju böcker till som alla fått en mycket varm uppmärksamhet och många av hennes texter har tonsatts av flera olika tonsättare. Jag har idag 76 verk registrerade hos Stim och flera nya är på väg; nya spännande projekt skapas, säger hon. Jag skriver psalmer (psalm 814 i psalmer för 2000-talet), sånger, oratorier och kantater. Dessutom har flera textverk dramatiserats för scen. Jag arbetar ständigt på flera angelägna projekt. Jag är driven av ett ärende. Det ständigt arbetar inom mig. Ord och färg befruktar varandra och tar vägen ut – genom mig.

Vattenbristen, som är hela världens kris har engagerat Ragnwei. Denna brist är den andra i ordningen största dödsorsaken till barns död över hela planeten. Utifrån sin kännedom kring världens vattenbrist skrev hon: ”Vattnets sång”, som finns i två olika tonsättningar, en hos Tällberg Forum och en i Norge, där har den blivit en miljösång. Den finns på Youtube som The Norwegian Watersong.

Dessutom har jag har bott, och arbetat, under en lärorik period mitt i bushen i Kongo Kinshasa. Där upplevde jag utsattheten, mitt i den hårda verkligheten, säger Ragnwei. Min man Björn byggde båtar och under tiden jag skrev en bok, en diktsamling – Gå därför ut – som är ett närgånget avslöjande av världens orättvisor, en kvinnobok; realistisk och radikal i samma mening.

I Vika kyrkby i Dalarna återinvigdes 2010 sedemera den fornminnesmärkta vandringsleden, runt Kyrkbytjärn. Sju tavlor med Ragnweis texter om naturen finns permanent uppsatta efter leden och den 24 juli 2011 invigdes leden Funäsdalen till Ljungdalen. Där finns Ragnweis pilgrimspsalm uppsatt på en av tavlorna efter leden, en text som hon skrev då hon gick längs Romboleden, den pilgrimsled som går mot Nidaros i Trondheim. Det händer ofta, att vandrare efter lederna, kontaktar mig, berättar Ragnwei.

Ragnwei Axellie DuvanHon förklarar att hennes måleri också har övertygat henne om sin angelägenhet. Mina bilder har visats i många sammanhang och jag inbjuds ständigt till nya utställningar. Nämnas kan hela passionstiden 2000, då hennes stora oljemålningar stod på de gamla gravhällarna i Storkyrkan i Stockholm. Hon skrev då också ”Mässa vid stranden” på beställning dit. Masthuggskyrkan i Göteborg inbjöd henne därefter att komma med texter och måleri. Där gav hon också poesiprogrammet ”Det lyser genom tiden”. I augusti 2008 visades hennes utställning ”Kärlek enda möjligheten” i Sofia Kyrka i Vitabergsparken i Stockholm och i juni 2010 – vid Svenska Kyrkans Nationella pilgrimskonferens – fylldes Loka Brunns kyrka av hennes måleri.

Ragnwei deltog också, 2008, i ”Vox Pacis” – en interkulturell och interreligös festival med fokus på mötet mellan människor genom musiken – som då hade sin världspremiär, och i Blå Hallen uruppfördes fredspsalmen ”I våra tankar skapar vi” av Lilla Akademins ungdomskör. Melodin är Nathan Söderbloms (Fredsprisad biskop) kända melodi psalm 200, som de flesta kan; jag har också skrivit den engelska texten, säger hon och nu har psalmen fått vingar. Den har också framförts vid Romateatern på Gotland, av Vox Pacis Gotlandskör och av Vox Pacis kör i Sofia kyrka mer nyligen. När Sverige var EU-ordförande 2009 gjordes det ett nytt Gudstjänstmateriel och också där finns den med tillsammans med texter ur den senaste boken: ”Vem bryr sig? Barn Vatten Konventioner”. Även ett par av hennes målningar fick plats i det materialet. Barns utsatthet är idag värre än någonsin, säger Ragnwei.

 Alla små flickor / tycker väl om sina pappor / men Gud vad jag älskade dej...

 Jag var väl åtta år

den sommaren

du låg i skrubben

innanför köket

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

vi hade våra kläder där

och några kartonger

och en säng

och en potta och en hink

du låg i sängen

hela sommaren

och drack

mamma tömde pottan

och hinken

flera gånger om dagen

och försökte få i dej lite mat

ibland ropade du till oss

att du ville dö

att vi skulle dö tillsammans

du vred dej i plågor och ångest

jag plockade nya blommor

varje dag

och satte i en vas

i lilla skrubbfönstret

jag tyckte så vansinnigt synd om dej

och jag älskade dej hela tiden

jag var väl åtta år den sommaren

 

Jag låg ofta vaken

hela nätter

och tog pulsen på mej själv

jag kände hjärtslagen

för att kontrollera

om jag drömde

eller var död

Jag önskade ofta

att jag skulle vakna upp

någon annanstans

i en annan värld

där pappa plockade blommor åt mamma

och mamma tackade pappa med kramar

och där mamma och pappa

sov i samma rum i samma säng

därför att dom tyckte om varann

jag låg ofta vaken

hela nätter

och tog pulsen

och önskade

att allt inte var sant

 

Ragnwei Axellie ÄngelNär du var nykter

tog jag hem mina kamrater

och du trollade för oss

och sjöng

och joddlade och diktade

du var bäst av alla pappor

på sånt

och jag var så lycklig

att jag inte vågade vara lycklig

jag log bara

när jag ville springa

och klampa

 

jag såg hur mina kamrater

beundrade dej

och jag beundrade dej

mest av alla

när du var nykter

och jag tog hem mina kamrater

då var jag så lycklig

att jag inte vågade vara lycklig

 

Det var svårt att gå till skolan

när du var full

jag kunde inte koncentrera mej

på historia

och matematik

mina lärare röt åt mej

att jag var ointresserad

och lat

och mina betyg var urdåliga

ibland sprang jag ut

ifrån lektionen

och grät på toaletten

jag fick svimningskänslor

och panik

då var jag rädd

att någon av mina kamrater

skulle möta dej

och se att du var full

jag ville att ingen

skulle veta

alla skulle tro

att det var bra

hemma hos oss

Det var svårt att gå till skolan

när du var full

 

Ragnwei Axellie duva Kors  När mamma äntligen tog semester

stannade jag hos dej

jag var tolv år

och hungrade efter kärlek

och du skulle ta hand om mej

När mamma satt på tåget

ansatte törsten dej

och du drack

jag var tolv år

och törstade efter kärlek

och jag fick ta hand om dej

jag var tolv år

och skötte dej

som ett barn

jag var livrädd

och dödstrött

och vågade inte leva

då tog du älgstudsaren

från kroken på väggen

och sköt hål i taket

dina ögon glittrade av skottsmällen

och jag var tvungen att leva

Du var tolv år

och pojklycklig och skitfull

jag var livrädd och gammal

och hungrade efter kärlek

du skulle ta hand om mig

när mamma äntligen tog semester

 

Jag älskade dig pappa

besinningslöst och ömhetstörstande

älskade jag dig

jag var så rädd att du skulle dö pappa

av ditt dåliga hjärta

och din ständigt återkommande

maginfluensa

 

Jag har aldrig

kunnat uttala att du söp

det gör så vansinnigt ont

 

(Ragnwei Axellie, ur: ”Pappa älskade pappa” (Skeab 1979 / Dejavu 2010))

 

Freke Räihä

Ur arkivet

view_module reorder

Fyra dikter: Bön och flerfaldigande, Robert Halvarsson

Gå, gå gå   Ord likt små små ljus som tänds och släcks och släcks och tänds Och om och om igen Förvirringen är lagen En grånad tjänsteman Säger gå, gå, gå ...

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 27 oktober, 2014

Screenshot från Pyongyang Racer (2012)

Nordkorea och dataspel

Grannlandet Sydkorea erbjuder sina medborgare en av världens snabbaste internetuppkopplingar och drygt 90 % har tillgång till internet. Den snabba infrastrukturen har gjort att Sydkorea tillhör de främsta i världen ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 januari, 2016

Klaus Rifbjerg. Bild: Froztbyte/Wikipedia

Där brast ett ädelt hjärta

Ivo Holmqvist porträtterar den mångsidige, produktive och danske författaren Klaus Rifbjerg, som gick bort i år.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 08 april, 2015

Marilyn och satan inom oss

Marilyn och satan inom oss Som ung bjöd hon ner Djävulen i sängen, efter tre äktenskap bjöd hon ner en president. Sedan mördades hon. Stefan Whilde skriver om en av 1900-talets ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om film | 07 december, 2006

Inga kontanter och en utebliven rabatt

Min vän hade ånyo varit i Göteborg, men nu hade ingen försökt att sälja kläder till honom från ett bilbaksäte, däremot böcker på det överstora mässgolvet. Därför återvände han egentligen ...

Av: Anders Björnsson | Gästkrönikör | 29 september, 2014

J.D. Salinger - Gåtan som inte var någon gåta

Sveriges Television visade nyligen dokumentären Gåtan Salinger. Den var visst intressant men samtidigt framgick det ganska tydligt att den mystik som omgett J.D. Salinger (1919-2010) inte alls var särdeles mystisk ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 30 juli, 2014

Till landet Barda

Barda: ett land bortom en portal. Så beskrev Erik Persson, en av de skådespelare som varit med i teatergruppen sedan starten, det land som han också ville skulle bli teatergruppens ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 02 augusti, 2011

Postmodernismens liv efter detta

För två år sedan publicerades samlingsvolymen Svar på frågan: Vad var det postmoderna?. Skriften kan tolkas som en till akademisk ”nyansering” förklädd äreräddning av ”det postmoderna”. (I skamvrån, som ”onyanserad” ...

Av: David Brolin och Göran Fredriksson | Essäer | 11 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.