Fortolkningskunstens betydning for utforskningen av mennesker

Fortolkningskunsten er både verktøy og medium for forståelse av oss selv og vårt liv i verden. Anvendelsen av verktøyet skjer med henblikk på samhandling mellom mennesker, som også er mulig ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Bild: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 1

Tarja Salmi-Jacobsons reportage i två delar om Draculas födelseort Sighisoara.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 11 januari, 2016
Resereportage

Björn Gustavsson

Björn Gustavsson är i farten igen

Kulturhösten i Stockholm: här några av höjdpunkterna (det vill säga mina höjdpunkter: inga objektiva höjdpunkter…). Det kommer att handla om alltifrån konst till opera och film.

Av: Björn Gustavsson | 29 december, 2015
Björn Gustavsson

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

 Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk



En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där man kunde sitta i timmar och mata in mynt efter mynt med förhoppning om att hamna högst upp på topplistan. 
Utformningen av arkadkabinetten var viktig. Det gällde att göra själva skalet så attraktivt och spännande som möjligt så att de kunde locka spelare och konkurrera med alla andra spel i spelhallen. Därför var ibland designen av möbeln snyggare och intressantare när det gäller det estetiska än själva spelet. År 2000 gjorde konstnären Rita McBrides en utställning med namnet “Machines” där hon undersökte formen hos arkadkabinetten. Utställningen bestod av ett antal vita skulpturer, där hon tagit bort färg, text, lampor, ljud, bild och teknik från arkadkabinetten. Kvar blev bara ett vitt tomt skal, ett minimalistiskt verk som koncentrerar sig på själva formen. Trots det kan alla som sett och upplevt arkadspelen känna igen formen och drabbas av en nostalgisk känsla.
Garnet Hertz “OutRun” (2009)

Garnet Hertz “OutRun” (2009)

Annons:

Sedan kom den stora arkaddöden på 1990-talet. Spelkonsoler och hemdatorer flyttade spelandet från det offentliga rummet in i det privata hemmet. På bloggen arcadeblogger.com finns en läsvärd artikel med vackra och tragiska fotografier av arkadspel som lämnats vind för våg i olika lokaler för att förfalla och dö, bortglömda och omoderna.

Under de senaste åren har dock arkadspelen fått en renässans och skaffa sig något av en kultstatus. Eldsjälar har samlat och renoverat de gamla spelen och det finns flera stora museer och arkadhallar i USA som vårdar detta kulturarv. Det finns också konstnärer som har återvänt till estetiken och känslan hos arkadspelen. Förutom själva spelen är man lika intresserade av arkadkabinettet, de stora, otympliga möblerna (eller kanske en bättre beskrivning är skåp) där spelen var monterade. Dessa kabinett har man modifierat, byggt om, lagt till nya funktioner, så att arkadspelet kan betraktas som ett konstobjekt.

Ett av de första exemplen på hur en konstnär använt ett arkadkabinett i ett konstverk är från 1983. Det var den amerikanska performancekonstnären Michael Smiths vars alter ego "Mike" fick ge namn åt spelet “Mike Builds a Shelter”. Spelet skapades på en Commodore 64 och monterades sedan in ett gult arkadkabinett. I spelet gällde det för Mike att  bära ner tre stycken betongblock i källaren och bygga klart sitt skyddsrum innan atombomben träffar huset.  Arkadspelet ingick i en utställning som handlade om rädslan för atomkrig och hur amerikanska medborgare bunkrade förnödenheter och byggde sina egna skyddsrum i källaren.

Utformningen av arkadkabinetten var viktig. Det gällde att göra själva skalet så attraktivt och spännande som möjligt så att de kunde locka spelare och konkurrera med alla andra spel i spelhallen. Därför var ibland designen av möbeln snyggare och intressantare när det gäller det estetiska än själva spelet. År 2000 gjorde konstnären Rita McBrides en utställning med namnet “Machines” där hon undersökte formen hos arkadkabinetten. Utställningen bestod av ett antal vita skulpturer, där hon tagit bort färg, text, lampor, ljud, bild och teknik från arkadkabinetten. Kvar blev bara ett vitt tomt skal, ett minimalistiskt verk som koncentrerar sig på själva formen. Trots det kan alla som sett och upplevt arkadspelen känna igen formen och drabbas av en nostalgisk känsla.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En annan som använt arkadspelens estetik för att skapa ett nytt verk med en samtida kontext är den amerikanska konstnären Hunter Jonakin med spelet “Jeff Koons Must Die!!!“. Jonakin har byggt ett arkadkabinett med 80-talskänsla med en joystick och två knappar. Spelet är en First Person Shooter, där du går omkring med ett vapen i ett konstmuseum och har som mål att förstöra alla konstobjekt som Koons har skapat medan vakter och kuratorer attackerar dig. Koons blev känd för sina banala och kitschiga verk av till exempel ballongdjur som han lät tillverka i jätteformat av polerat stål eller skulpturer föreställande Michael Jackson med hans apa Bubbles.

Ett klassiskt arkadspel som “Space Invaders” kan också modifieras så att det blir ett politiskt och feministisk konstverk. Den sydafrikanska konstnären Nadine Hutton byggde ett arkadspel med namnet “Skirt invader” (2010). I spelet måste den kontroversiella sydafrikanske presidenten Jacob Zuma skjuta ner en invasion av jungfrur från Zulu stammen som hotar att skapa en skandal. Zuma blev under sin tid som president känd som polygamist och för att han bland annat uttryckte sin skeptisk över farorna med AIDS. I Huttons verk samsas spelglädjen med ett kritiskt politiskt budskap.

I OutRun (2009) har konstnären Garnet Hertz modifierat det populära bilspelet från 1980-talet genom att använda sig av det senaste inom dagens spelteknik. OutRun var ett arkadspel som bestod av en röd bil, som skulle påminna om en Ferrari Testarossa, som du satt i medan du körde bilen på skärmen framför dig. Hertz har installerat en motor och gjort det möjligt att köra bilen på en riktig väg. Genom att använda argumented reality, som kombinerar den riktiga världen med den virtuella världen, skapas en spelvärld på skärmen som byggs upp med hjälp av data från GPS-koordinator och en karttjänst. Bilden på skärmen har kvar ursprungskänslan av 1980-talets grafik. På så sätt får arkadspelet ett nytt liv, spelestetiken från 1980-talet finns kvar, men kontexten och teknik är samtida. Det är också ett verk som undersöker gränsen mellan vad som är verkligt och vad som är virtuellt, en gräns som blir allt mer otydlig när nya tekniska landvinningar kommer in i vår vardag.

 

 

 

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder
Filip Jers, foto Lars Löfvendahl

En virtuos på harmonika

Det har regnat priser över Filip Jers, nu senast Jazzkatten, där han fick pris som årets musiker och för inte så länge sedan pris för Årets album i folkmusik vid ...

Av: Bo Bjelvehammar | Musikens porträtt | 30 oktober, 2016

Refleksjoner om identiteten til eksisterende entiteter

Eksisterende entiteter har en spatio-temporal akse som forutsetning og betingelse for deres tilstedværen i verden, samtidig som hver eneste eksisterende entitet har å bli lokalisert langsetter en slik spatio-temporal akse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 april, 2010

Carsten Palmer Schale

Carsten Schale - 16 dikter (till TD)

Carsten Palmer Schale är främst dr. i sociologi och forskare och författare i filosofi, men har under de senaste 25 åren sysslat alltmer med skönlitteratur (där han också har universitetsutbildning) ...

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 14 september, 2015

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Litteraturens resa in i det underbara. Intervju med Dante Maffìa

Dante Maffìa är en italiensk författare från Kalabrien i Syditalien. Han har skrivit många böcker: romaner, diktsamlingar, essäer. Böckerna publiceras på italienska men i bland även på kalabresiska, ett vackert ...

Av: Iacopo Vannicelli | Litteraturens porträtt | 06 december, 2013

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 13 januari, 2016

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Ringen i örat

Hundings “hydda” med Hunding själv på plats. Foto: Bayreuther Festspiel Ringen i örat - med Wagner i Bayreuth. Kapten Wagner – jo, han heter faktiskt så – slussar mig ner genom molnbankarna till ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.