Veckan från hyllan, Vecka 28- 2012

Efter en alldeles för lång vinter och en obstinat vår har sommarvärmen äntligen kommit till Norrland. Till södra Sverige kom den några veckor tidigare, med rena Medelhavstemperaturer. Så är det ofta ...

Av: Gregor Flakierski | 07 juli, 2012
Veckans titt i hyllan

Ljusguden och vår underbara värld

Karl-Erik Edris bok I ett annat ljus är frukten av en total kraftinsats. Även i pocket ter den sig försvarlig med sina 270 tättryckta sidor (Edris Idé-förlag 2010). Men den ...

Av: Erland Lagerroth | 26 januari, 2012
Essäer

Om äktenskap uppgjorda i himlen

Kerstin kommer in till mig och frestar: ”Om vi skall vara tillsammans, så är det nu.” Martin Luther berättar i sina bordssamtal att han brukade röra vid särskilda delar av sin hustru ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 december, 2013
Gästkrönikör

Loggbok från seglats i Hammarenska farvatten…

Ute på villande hav, GPS ur funktion, kompass och sextant överbord, sjökortet ivägblåst, bortblåst, omhöljda av dimma och mörka moln i stark kulning stävar vi vidare, framåt i detta hav ...

Av: Oliver Parland | 10 november, 2012
Övriga porträtt

 Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk



En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där man kunde sitta i timmar och mata in mynt efter mynt med förhoppning om att hamna högst upp på topplistan. 
Utformningen av arkadkabinetten var viktig. Det gällde att göra själva skalet så attraktivt och spännande som möjligt så att de kunde locka spelare och konkurrera med alla andra spel i spelhallen. Därför var ibland designen av möbeln snyggare och intressantare när det gäller det estetiska än själva spelet. År 2000 gjorde konstnären Rita McBrides en utställning med namnet “Machines” där hon undersökte formen hos arkadkabinetten. Utställningen bestod av ett antal vita skulpturer, där hon tagit bort färg, text, lampor, ljud, bild och teknik från arkadkabinetten. Kvar blev bara ett vitt tomt skal, ett minimalistiskt verk som koncentrerar sig på själva formen. Trots det kan alla som sett och upplevt arkadspelen känna igen formen och drabbas av en nostalgisk känsla.
Garnet Hertz “OutRun” (2009)

Garnet Hertz “OutRun” (2009)

Annons:

Sedan kom den stora arkaddöden på 1990-talet. Spelkonsoler och hemdatorer flyttade spelandet från det offentliga rummet in i det privata hemmet. På bloggen arcadeblogger.com finns en läsvärd artikel med vackra och tragiska fotografier av arkadspel som lämnats vind för våg i olika lokaler för att förfalla och dö, bortglömda och omoderna.

Under de senaste åren har dock arkadspelen fått en renässans och skaffa sig något av en kultstatus. Eldsjälar har samlat och renoverat de gamla spelen och det finns flera stora museer och arkadhallar i USA som vårdar detta kulturarv. Det finns också konstnärer som har återvänt till estetiken och känslan hos arkadspelen. Förutom själva spelen är man lika intresserade av arkadkabinettet, de stora, otympliga möblerna (eller kanske en bättre beskrivning är skåp) där spelen var monterade. Dessa kabinett har man modifierat, byggt om, lagt till nya funktioner, så att arkadspelet kan betraktas som ett konstobjekt.

Ett av de första exemplen på hur en konstnär använt ett arkadkabinett i ett konstverk är från 1983. Det var den amerikanska performancekonstnären Michael Smiths vars alter ego "Mike" fick ge namn åt spelet “Mike Builds a Shelter”. Spelet skapades på en Commodore 64 och monterades sedan in ett gult arkadkabinett. I spelet gällde det för Mike att  bära ner tre stycken betongblock i källaren och bygga klart sitt skyddsrum innan atombomben träffar huset.  Arkadspelet ingick i en utställning som handlade om rädslan för atomkrig och hur amerikanska medborgare bunkrade förnödenheter och byggde sina egna skyddsrum i källaren.

Utformningen av arkadkabinetten var viktig. Det gällde att göra själva skalet så attraktivt och spännande som möjligt så att de kunde locka spelare och konkurrera med alla andra spel i spelhallen. Därför var ibland designen av möbeln snyggare och intressantare när det gäller det estetiska än själva spelet. År 2000 gjorde konstnären Rita McBrides en utställning med namnet “Machines” där hon undersökte formen hos arkadkabinetten. Utställningen bestod av ett antal vita skulpturer, där hon tagit bort färg, text, lampor, ljud, bild och teknik från arkadkabinetten. Kvar blev bara ett vitt tomt skal, ett minimalistiskt verk som koncentrerar sig på själva formen. Trots det kan alla som sett och upplevt arkadspelen känna igen formen och drabbas av en nostalgisk känsla.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En annan som använt arkadspelens estetik för att skapa ett nytt verk med en samtida kontext är den amerikanska konstnären Hunter Jonakin med spelet “Jeff Koons Must Die!!!“. Jonakin har byggt ett arkadkabinett med 80-talskänsla med en joystick och två knappar. Spelet är en First Person Shooter, där du går omkring med ett vapen i ett konstmuseum och har som mål att förstöra alla konstobjekt som Koons har skapat medan vakter och kuratorer attackerar dig. Koons blev känd för sina banala och kitschiga verk av till exempel ballongdjur som han lät tillverka i jätteformat av polerat stål eller skulpturer föreställande Michael Jackson med hans apa Bubbles.

Ett klassiskt arkadspel som “Space Invaders” kan också modifieras så att det blir ett politiskt och feministisk konstverk. Den sydafrikanska konstnären Nadine Hutton byggde ett arkadspel med namnet “Skirt invader” (2010). I spelet måste den kontroversiella sydafrikanske presidenten Jacob Zuma skjuta ner en invasion av jungfrur från Zulu stammen som hotar att skapa en skandal. Zuma blev under sin tid som president känd som polygamist och för att han bland annat uttryckte sin skeptisk över farorna med AIDS. I Huttons verk samsas spelglädjen med ett kritiskt politiskt budskap.

I OutRun (2009) har konstnären Garnet Hertz modifierat det populära bilspelet från 1980-talet genom att använda sig av det senaste inom dagens spelteknik. OutRun var ett arkadspel som bestod av en röd bil, som skulle påminna om en Ferrari Testarossa, som du satt i medan du körde bilen på skärmen framför dig. Hertz har installerat en motor och gjort det möjligt att köra bilen på en riktig väg. Genom att använda argumented reality, som kombinerar den riktiga världen med den virtuella världen, skapas en spelvärld på skärmen som byggs upp med hjälp av data från GPS-koordinator och en karttjänst. Bilden på skärmen har kvar ursprungskänslan av 1980-talets grafik. På så sätt får arkadspelet ett nytt liv, spelestetiken från 1980-talet finns kvar, men kontexten och teknik är samtida. Det är också ett verk som undersöker gränsen mellan vad som är verkligt och vad som är virtuellt, en gräns som blir allt mer otydlig när nya tekniska landvinningar kommer in i vår vardag.

 

 

 

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Att vara en annan: Robert Musils Möglichkeitsmensch

Någon gång på 1930-talet gjorde den österrikiske författaren Robert Musil denna anteckning i sin dagbok: ”Seit ich zum Leben erwacht bin, denke ich mir die Sache anders” (Alltsedan jag vaknade ...

Av: Bo Gustavsson | Litteraturens porträtt | 30 april, 2014

En begravningsbåt av cederträ

Sergei Rachmaninov brukade komma och smörja kråset. Det var på den tiden när kobragudinnans vilda bröllopsnatt ansågs vara ett ämne för finsmakarna. Jag hade rest till Florens, mött Gud bakom ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 oktober, 2014

Om Henri Dunant. Röda korsets grundare

I Genève firar människor denna dag den 8 maj 1828 vårens ankomst. Huset på Rue Verdaine 68 väntar och det är torsdag. Klockan slår halv nio. Ute härskar mörkret, och ...

Av: Kjell Ekborg | Övriga porträtt | 26 april, 2014

Eckermann och Goethe

  Den unge Johann Peter Eckermann är på väg att möta sitt öde. Själv tror Eckermann att han ska göra en kort visit i Weimar för att få träffa Goethe. Hans ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 03 juni, 2009

Bland insekter och skrivmaskiner – om David Cronenbergs Naked Lunch

”It’s a Kafka high. You feel like a bug.”  Länge leve det nya köttet, sa insekten som en gång drömt att den var en människa, och precis som Seth Brundle fusionerades ...

Av: Jonas Wessel | Essäer om film | 31 oktober, 2013

Tunis och Esko

Tunis is av Lars Tunbjörk. Tunis och Esko Två världsberömda fotografer från Norden ställer i höst ut i Stockholm med omnejd. Konsten att se får utmärkt träning genom dessa utställningar ...

Av: Nancy Westman | Essäer om konst | 25 september, 2007

Walt Whitman. Tre Dikter i översättning av Erik Carlquist

Man kan fråga vad Walt Whitmans dikt Jag sitter och ser ut  handlar om. Vill han säga att det är poeten själv som har givit upp inför världens ondska, eller vänder ...

Av: Walt Whitman | Kulturreportage | 29 Maj, 2014

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 3 av 4)

Världen larmar och står i, men jag – jag vill bara sitta under min korkek och lukta på blommorna. Eller som Långben så sakligt konstaterar i serietidningen Kalle Anka & ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 mars, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts