Duellen pågår inom var och en.

Ställd mot väggen i duell

Det sägs att hjärnan är en stor ödemark där mycket litet har blivit uppodlat. Hur tänker vi? Med hjärnan eller med kroppen? Hur använder vi vår rörelseförmåga? Vi går runt ...

Av: Percival | 18 juni, 2015
Essäer om litteratur & böcker

En jordisk pilgrim

Ordet pilgrim väcker tankar på ett sökande efter en annan värld, efter något hinsides. Så dock inte i fallet Satish Kumar. Han har skrivit en liten bok som heter Earth ...

Av: Erland Lagerroth | 21 augusti, 2012
Essäer

Veckan från hyllan Vecka 21 - 2012

Egentligen hade jag tänkt skriva om vår statsministers rasistiska uttalanden. Men då nåddes jag av meddelandet att Carlos Fuentes hade dött. Och då kändes Reinfeldts korkade rasism lika stort som ...

Av: Gregor Flakierski | 19 maj, 2012
Veckans titt i hyllan

Å ha et filosofisk liv å føre

Innledning For meg innebærer livet mitt ikke bare at livet er mitt eget, og ingen annens, eller at jeg har et liv å føre. ‘Å ha et liv å føre’ betyr ...

Av: Thor Olav Olsen | 28 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

 Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk



En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där man kunde sitta i timmar och mata in mynt efter mynt med förhoppning om att hamna högst upp på topplistan. 
Utformningen av arkadkabinetten var viktig. Det gällde att göra själva skalet så attraktivt och spännande som möjligt så att de kunde locka spelare och konkurrera med alla andra spel i spelhallen. Därför var ibland designen av möbeln snyggare och intressantare när det gäller det estetiska än själva spelet. År 2000 gjorde konstnären Rita McBrides en utställning med namnet “Machines” där hon undersökte formen hos arkadkabinetten. Utställningen bestod av ett antal vita skulpturer, där hon tagit bort färg, text, lampor, ljud, bild och teknik från arkadkabinetten. Kvar blev bara ett vitt tomt skal, ett minimalistiskt verk som koncentrerar sig på själva formen. Trots det kan alla som sett och upplevt arkadspelen känna igen formen och drabbas av en nostalgisk känsla.
Garnet Hertz “OutRun” (2009)

Garnet Hertz “OutRun” (2009)

Annons:

Sedan kom den stora arkaddöden på 1990-talet. Spelkonsoler och hemdatorer flyttade spelandet från det offentliga rummet in i det privata hemmet. På bloggen arcadeblogger.com finns en läsvärd artikel med vackra och tragiska fotografier av arkadspel som lämnats vind för våg i olika lokaler för att förfalla och dö, bortglömda och omoderna.

Under de senaste åren har dock arkadspelen fått en renässans och skaffa sig något av en kultstatus. Eldsjälar har samlat och renoverat de gamla spelen och det finns flera stora museer och arkadhallar i USA som vårdar detta kulturarv. Det finns också konstnärer som har återvänt till estetiken och känslan hos arkadspelen. Förutom själva spelen är man lika intresserade av arkadkabinettet, de stora, otympliga möblerna (eller kanske en bättre beskrivning är skåp) där spelen var monterade. Dessa kabinett har man modifierat, byggt om, lagt till nya funktioner, så att arkadspelet kan betraktas som ett konstobjekt.

Ett av de första exemplen på hur en konstnär använt ett arkadkabinett i ett konstverk är från 1983. Det var den amerikanska performancekonstnären Michael Smiths vars alter ego "Mike" fick ge namn åt spelet “Mike Builds a Shelter”. Spelet skapades på en Commodore 64 och monterades sedan in ett gult arkadkabinett. I spelet gällde det för Mike att  bära ner tre stycken betongblock i källaren och bygga klart sitt skyddsrum innan atombomben träffar huset.  Arkadspelet ingick i en utställning som handlade om rädslan för atomkrig och hur amerikanska medborgare bunkrade förnödenheter och byggde sina egna skyddsrum i källaren.

Utformningen av arkadkabinetten var viktig. Det gällde att göra själva skalet så attraktivt och spännande som möjligt så att de kunde locka spelare och konkurrera med alla andra spel i spelhallen. Därför var ibland designen av möbeln snyggare och intressantare när det gäller det estetiska än själva spelet. År 2000 gjorde konstnären Rita McBrides en utställning med namnet “Machines” där hon undersökte formen hos arkadkabinetten. Utställningen bestod av ett antal vita skulpturer, där hon tagit bort färg, text, lampor, ljud, bild och teknik från arkadkabinetten. Kvar blev bara ett vitt tomt skal, ett minimalistiskt verk som koncentrerar sig på själva formen. Trots det kan alla som sett och upplevt arkadspelen känna igen formen och drabbas av en nostalgisk känsla.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En annan som använt arkadspelens estetik för att skapa ett nytt verk med en samtida kontext är den amerikanska konstnären Hunter Jonakin med spelet “Jeff Koons Must Die!!!“. Jonakin har byggt ett arkadkabinett med 80-talskänsla med en joystick och två knappar. Spelet är en First Person Shooter, där du går omkring med ett vapen i ett konstmuseum och har som mål att förstöra alla konstobjekt som Koons har skapat medan vakter och kuratorer attackerar dig. Koons blev känd för sina banala och kitschiga verk av till exempel ballongdjur som han lät tillverka i jätteformat av polerat stål eller skulpturer föreställande Michael Jackson med hans apa Bubbles.

Ett klassiskt arkadspel som “Space Invaders” kan också modifieras så att det blir ett politiskt och feministisk konstverk. Den sydafrikanska konstnären Nadine Hutton byggde ett arkadspel med namnet “Skirt invader” (2010). I spelet måste den kontroversiella sydafrikanske presidenten Jacob Zuma skjuta ner en invasion av jungfrur från Zulu stammen som hotar att skapa en skandal. Zuma blev under sin tid som president känd som polygamist och för att han bland annat uttryckte sin skeptisk över farorna med AIDS. I Huttons verk samsas spelglädjen med ett kritiskt politiskt budskap.

I OutRun (2009) har konstnären Garnet Hertz modifierat det populära bilspelet från 1980-talet genom att använda sig av det senaste inom dagens spelteknik. OutRun var ett arkadspel som bestod av en röd bil, som skulle påminna om en Ferrari Testarossa, som du satt i medan du körde bilen på skärmen framför dig. Hertz har installerat en motor och gjort det möjligt att köra bilen på en riktig väg. Genom att använda argumented reality, som kombinerar den riktiga världen med den virtuella världen, skapas en spelvärld på skärmen som byggs upp med hjälp av data från GPS-koordinator och en karttjänst. Bilden på skärmen har kvar ursprungskänslan av 1980-talets grafik. På så sätt får arkadspelet ett nytt liv, spelestetiken från 1980-talet finns kvar, men kontexten och teknik är samtida. Det är också ett verk som undersöker gränsen mellan vad som är verkligt och vad som är virtuellt, en gräns som blir allt mer otydlig när nya tekniska landvinningar kommer in i vår vardag.

 

 

 

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

36. Ingrid

En vecka efter det som hänt var de hemma igen. Tre. Inte fyra. Tre kvinnor och en kista. Mia och Malin hade åkt med en gång, första bästa flyg ner ...

Av: Ingrid | Lund har allt utom vatten | 31 augusti, 2012

III De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Det handlar om Korridorens stilla förändringar i ljushänseende från morgonstund med naket ljus till grumligt eftermiddagsbleke med försåtliga skuggor döljande dagens dels konkreta dels imaginära minnesspekulationer och rekapitulationer som efterföljs ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juli, 2011

Pravdoliub Ivanovs

Den flygande mattan i konsten

Ture Sventon hade en och Aladdin. En flygande matta. Ett magiskt textilt föremål från Orienten som långt innan tanken på flygplan och luftballonger svävade över de stekheta öknarna och genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 04 augusti, 2015

Det är svårt att vara omtyckt av idioter

Albert Kahn Det är titeln på Daniel Lecomtes nyutkomna film om processen mot den franska satiriska veckotidningen, Charlie Hebdo. Jyllandsposten publicerade först de tolv kontroversiella Mohammedkarikatyrerna vilka ledde till terrorhandlingar mot ...

Av: Anne Edelstam | Gästkrönikör | 03 oktober, 2008

Pluras nästa hållplats: middagsbordet

Pluras liv är en ständig resa. Han har rest "tio susen mil" i "tåg och båt och bil". Hur mycket man än reser måste man stanna och äta. Plura stannade ...

Av: Johan Svensson | Musikens porträtt | 15 oktober, 2009

Sikta, skjut, poesi!

"krossa bokstävlarna mellan tänderna" skrev Gunnar Ekelöf i en dikt från 1932 och sammanfattade därmed mycket av vad den modernistiska poesin handlade om. Att krossa språket, formen och grammatiken och ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 31 augusti, 2010

Konstnären Olle Bonniér minns Ulf Linde

I tisdags besökte jag konstnären Olle Bonniér vid hans ateljé på Glasbruksgatan i Stockholm. ”Maestro Olle” var en aning fundersam kring livets oväntade vägar i och med att konstkritikern Ulf ...

Av: Estoardo Barrios Carrillo | Konstens porträtt | 18 oktober, 2013

С Рождеством

Jultomten finns inte i Ryssland, men Santa Klaus, eller Nikolaj Ugodnik, som den helgonförklarade biskopen från 300-talet heter i den rysk-ortodoxa kyrkan, firas varje dag. Före eller efter jobb, under ...

Av: Stefan Gehander | Gästkrönikör | 08 december, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.