Å ha et globalt liv å leve, Del III

Innledning Del III av Å ha et globalt liv å leve er om sosial rettferdighet. Sosial rettferdighet er om relasjoner mellom mennesker, det vil si at det er om anstendige liv ...

Av: Thor Olav Olsen | 24 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

Mats Waltre. Korta dikter

I´ll sing to the horizon     tiden är en gåtamänniskan är en gåtadu är näraoch vid horisonten finns en fäll Skimrande vävnad     svävande själ vilar i mitten fri från känslor, tankefri bär bud om mig själv när du ...

Av: Mats Waltre | 31 mars, 2014
Utopiska geografier

Vägar till världen

I tonåren cyklade jag runt Sverige och läste varje gång Nils Holgersson. I min fil.kand.-uppsats skrev jag därför om ”Landskapsskildringen i Nils Holgersson” och disputerade 1958 på Landskap och natur ...

Av: Erland Lagerroth | 12 december, 2014
Övriga porträtt

Du är så underbar Karin Lannby

Hjärtat slår några oregelbundna slag medan jag stirrar på bilden av en blond kvinna och läser recensionen av Anders Thunbergs bok Karin Lannby - Ingmar Bergmans Mata Hari. Karin Lannby ...

Av: Stoika Hristova | 04 december, 2009
Litteraturens porträtt

Maria Sibylla Merian

Maria Sibylla Merian



En junidag 1699 lämnade ett av det holländska Västindiska kompaniets fartyg Amsterdams hamn med destination Surinam. Ombord fanns två kvinnor, Maria Sibylla Merian, en 52 år gammal konstnärinna och entomolog, samt hennes dotter Dorothea Maria. Vad var det som förde dessa två kvinnor ut på en resa som tog mellan två tre månader ute på öppet hav, ofta under mycket svåra förhållanden?

 

Skapelsens Metamorfoser


Få fenomen är så fängslande som metamorfoser och få har ägnat sig åt att studera dessa förvandlingar så passionerat som Maria Sibylla. Hon var en av de första som avbildade hela fjärilens utveckling från ägg till vuxen individ och dessutom gjorde det på ett estetiskt tilltalande sätt. Poeten Goethe hyllade Merian för hennes förmåga att röra sig mellan konst och vetenskap, mellan naturobservationer och konstnärlig intuition. Den indiske poeten Rabindranath Tagore har skrivit följande tänkvärda sentens: "Fjärilen räknar inte månader utan ögonblick och har tillräckligt med tid".
Illuminated Copper-engraving from Metamorphosis insectorum Surinamensium, Plate XXIII.

Illuminated Copper-engraving from Metamorphosis insectorum Surinamensium, Plate XXIII.

Annons:

Maria Sibylla föddes 1647

I Utta Kepplers roman Fjärilsdamen framställs Maria Sibylla Merian som kvinnan som lyckades göra sig respekterad både som konstnär och som naturvetare redan på 1600-talet. Denna enastående kvinna gav inte bara ut böcker utan reste också i kolonierna och kartlade exotiska djur och växter där. Merians liv och verksamhet är allt annat än konventionellt och även om Kepplers omfångsrika och engagerade berättelse är en högst konventionell historisk roman, så återges ett fascinerande människoöde, väl värt att göra bekantskap med. Maria Sibylla Marian var vetenskaplig illustratör, naturalist, affärskvinna och utgivare som i hög grad bidrog till förståelsen av insekter och blommor på 1600-talet.

Maria Sibylla föddes 1647. Hennes far var den berömde konstnären och publicisten Matthäus Merian d.ä. som i Frankfurt am Main ägnade sig åt framgångsrik förlagsverksamhet. När Maria Sibylla var tre år gammal avled Matthäus och året därpå gifte hennes moder om sig med den holländske konstnären Jacob Marrel, känd för sina fina stilleben. Som barn i en konstnärsfamilj var det naturligt att Maria Sibylla började intressera sig för konst och hennes styvfar blev hennes förste lärare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hon hade dock ett annat för unga flickor betydligt ovanligare intresse. Redan vid mycket unga år hade hon börjat observera silkesmaskens utveckling till färdig fjäril. Uppenbarligen blev hon fascinerad av larvernas metamorfoser och började snart bedriva entomologiska studier. Hon dokumenterade insekternas livscykler från ägg till kokonger till fullvuxna fjärilar. Merian ägnade sig åt vetenskap under en tid när detta var väldigt ovanligt för kvinnor.

Duroia eriopila

Duroia eriopila

År 1665 gifte sig Maria Sibylla med konstnären Johann Graff, som också kom att betyda mycket för hennes konstnärliga utveckling. Fem år senare flyttade familjen till Nürnberg med sin tvååriga dotter Johanna Helena. Utöver att sköta man och barn verkade hon också som lärare i teckning, målning och broderi, huvudsakligen åt högreståndsflickor, men jämsides med detta fortsatte hon sina insektsstudier. 1679 publicerade Merian sin första bok Der raupen wunderbare Verwandlung, ett resultat av nästan 20 år av observationer. Boken var helt unik i sitt slag.

Det fanns böcker om insekter, men de saknade alla kunskaper om insekters livscykel och de ekologiska sambanden. Merian dokumenterade relationerna mellan djur och växter. Varje växt återges i vackra färger med sina egna levnadsbetingelser och de småkryp och insekter som lever av och på den. Hon letade alltid efter samband snarare än skillnader, som många andra gjorde under denna tid. Åtta år senare föddes deras andra dotter Dorothea Maria och familjen flyttade tillbaka till Frankfurt am Main.
Under 1600-talet tog religionen stor plats i människors liv så också för Maria Sibylla. I hennes texter finner man religiösa undertoner och hennes natursyn har både panteistiska och förpietistiska drag.

Metamorfosen

I Frankfurt fick hon kontakt med en radikal protestantisk frikyrka grundad av Jean de Labadie, och 1685 lämnade hon sin make för att tillsammans med sina döttrar och sin moder ansluta sig till labadisterna i slottet Waltha i västra Friesland. Labadisterna predikade total egendomslöshet och tillät endast äktenskap inom gruppen, vilket betydde slutet på det förmodligen olyckliga äktenskapet makarna emellan. Dessutom ansåg de forskning vara förenlig med fromhet och att kvinnlig jämställdhet var betydelsefull. I det reformerta Holland hade labadisterna ett av sina starkaste fästen och många av dem var insektssamlare, vilket kan vara ytterligare skäl till att Maria Sibylla anslöt sig dem.

Hennes medlemskap i gruppen blev dock inte långlivad och när hon 1692 lämnade labadisterna och flyttade till Amsterdam var Merian en respekterad forskare och konstnär med ett brett kontaktnät.
Den nederländska guldåldern var en period i Hollands historia i huvudsak liktydig med 1600-talet då Nederländerna var den ledande handelsnationen i Europa och dessutom producerade framträdande konstnärer som Rembrandt och Vermeer och vetenskapsmän som Descartes och Spinoza. Med Vermeer får det normala ljuset och den holländska natursynen sin mest poetiska uttolkare.

Tidens ideal var att avbilda ett motiv så realistiskt som möjligt, såväl vad gäller perspektiv och proportioner som vad gäller färger. Man eftersträvade selektiv naturlighet. I allt detta var Vermeer en mästare; inte minst hans förmåga att verklighetstroget återge ljus och skugga vilket skapar den atmosfär som kännetecknar hans målningar. Han strävade efter största möjliga verklighets- återgivning, vilket nu var möjligt tack vare ett antal mekaniska och måleriska tekniker t.ex. camera obscura.
I hundratals år hade vetenskap handlat om antikens teorier men på 1600-talet började man studera naturen själv. Nu kunde alltså även kvinnor närma sig vetenskapen även om de stod utanför universiteten. Insektsvärlden var dessutom outforskad så Maria Sibylla Merian blev en av världens första insektsforskare. Intresset för vetenskap hade ökat markant, konstmarkaden var aktiv och en rik borgarklass dominerade det politiska livet men såg även till att välståndet nådde stora delar av befolkningen.

Tidens ideal

Merian Metamorphosis LX

Kvinnor hade rättigheter som deras systrar i andra länder avundades dem. Som kvinna var det inte helt lätt att ta sig fram som konstnär men inte omöjligt. Hollands mest betydelsefulla kvinnliga konstnär vid denna tid var Judith Leyster (1609-1660). Hon sägs vara den som först målade interiörer med kvinnor och barn i husliga situationer, en genre som senare övertogs av Vermeer. Nu var det till skillnad från renässansen och tidigare epoker tillåtet för kvinnor att ta del av konstnärliga utbildningar. Men akademierna motarbetade aktivt och begränsade kvinnornas fulla deltagande i konstproduktionen genom att förbjuda dem att göra porträtt och att måla i olja, detta var endast förbehållet män. Kvinnor hade dock rätt att måla i vattenfärg, vilket blev Maria Sibyllas främsta uttrycksmedel.

Tack vare de täta kontakterna både österut och västerut uppstod i Holland ett stort intresse för främmande länders historia, kulturhistoria, flora och fauna. Under sina år i Waltha och Amsterdam hade Maria Sibylla sett många konserverade, exotiska insekter och fjärilar på museer. Dessa var ofta i dåligt skick och tagna ur sitt sammanhang och aldrig skildrade i sina utvecklingsfaser. Detta medförde att hon beslutade sig för att resa till Surinam för att själv bedriva studier på plats. Tillsammans med dottern startade hon sitt livs stora resa. Det var en djärv bedrift.

Hon var inte bara en kvinnlig naturforskare i en mansdominerad värld, hon gav sig in i en forskningsresa som var avsedd för enbart vetenskapliga syften långt innan det blev modernt. Tidigare upptäcktsresor hade alltid haft politiska, ekonomiska eller militära premisser. Merian var redan 52 år gammal, resan var äventyrlig, kunde rentav vara livsfarlig, men hon fruktade intet ont i sin upptäckariver. Resan finansierade hon genom att sälja sina teckningar och tryck. Under två år samlade Merian allt hon kunde hitta. Hon gick igenom regnskog och åkte runt på floder.

Methamorphosis insectorum Surinamensium

800px Merian Metamorphosis Titel

Resultatet av denna expedition var Merians magnifika: Methamorphosis insectorum Surinamensium, som innehöll sextio koppar- plåttryck av den exotiska världen och dess djur, växter och insekter med vidhängande text som publicerades i en latinsk respektive holländsk utgåva. Boken fick snabb spridning och visades upp i de finaste biblioteken i Europa. Maria Sibylla Merians utsökt vackra och naturtrogna akvareller av blommor, insekter och djur väckte stor förtjusning när de ställdes ut i Amsterdam. Där sågs de av Peter den store som var i Amsterdam för att lära sig gräva kanaler. Han köpte målningarna och tog med dem hem till St. Petersburg, där de glömdes bort. Först efter 250 år på

Vetenskapsakademins vind upptäcktes de i dåvarande Leningrad och blev till både konstnärlig och vetenskaplig sensation när de 1794 gavs ut i bibliofil upplaga av ett schweiziskt konstförlag.
Under 1500-talet betraktades fjärilar och larver som olika sorters djur och länge fanns föreställningen att insekter härstammade från död materia och inte förrän på 1600-talet förstod man att de utvecklades från ägg. Den antika idén om uralstring var länge förhärskande. Att avbilda insekter i konsten var förvisso inget nytt. I stillebenmåleriet hade man länge avbildat fjärilar eller andra insekter, ofta med symbolisk betydelse eller bara som dekorativa element. Själen-psyke på grekiska betyder både själ och fjäril. I de flesta kulturer är fjärilen en symbol för skönhet, själen, uppståndelse och förvandling.

Tarantula Avicularia

Tarantula Avicularia

Fjärilslarven löser upp sig bara för att uppstå vackrare och mer fantastisk. Fjärilen symboliserar inte bara pånyttfödelse utan också den högsta formen av kärlek.
Metamorfoser har i alla tider fascinerat mänskligheten. Den romerske skalden Ovidius utgav 8 e.Kr. diktsamlingen" Metamorfoser". Denna antologi är en världshistoria i mytens form som sträcker sig från kosmos skapelse till Julius Caesars död och apoteos, dvs. förvandlingen eller transformationen från människa till gud. I en samling mer eller mindre välbekanta sagor från den grekisk- romerska mytologin skildrar Ovidius naturens, människornas och gudarnas ständiga förvandlingar. I centrum står förvandlingen, själva transformationen.

Det är mot denna som berättelserna rör sig och förvandlings-ögonblicket är ofta handlingens höjdpunkt. Daphnes förvandling är en av de mera kända metamorfoser Ovidius skrivit. Nymfen Daphne älskas och jagas av guden Apollon. Kärleken är inte ömsesidig och för att bli fri från honom ber Daphne gudarna om hjälp. Fötterna slår rot, kroppen blir en stam, armarna grenar och huvudet en trädkrona; hon förvandlas till ett träd, ett lagerträd. Sedan dess bär Apollon en krans av lager kring sin hjässa. Än idag föräras en humanistisk doktor en lagerkrans i stället för hatt.

Inom psykologin finns en term som kallas Pygmalion- effekten. Det betyder att den som skapat en bild, skulptur eller en romanfigur blir förälskad i det egna verket. Detta knyter an till temat i den kända grekiska myten om Pygmalion, en cypriotisk skulptör som gjorde en kvinnostaty av elfenben och fann den så tilldragande att han blev förälskad i den. Hans kärlek belönades av kärleksgudinnan Venus genom att hon gjorde statyn till en levande kvinna.

Vi lever förvisso i ett samhälle där yta går före innehåll och där vi gång på gång uppmanas att förvandla oss själva. Livet innebär ständig förändring och förvandling oavsett ålder, det finns både yttre och inre förändring. Förändring är något vi kan åstadkomma av egen kraft men den stora inre förändringen, förvandlingen innebär något mer, något andligt Med Mahatma Ghandis ord: Vi måste själva bli den förändring vi vill se". Peter Koestenbaum, professor i existentiell filosofi, menar att alla behöver förvandlas i medveten förändring. Han framhåller att denna förvandling ska leda till vår sanna natur, eller till det sanna livet. Vägen till livet handlar om kosmiskt medvetande, upplevelsen av den eviga fridens mysterium, stillhet, ro och sinnesfrid, enligt Koestenbaum.

Insekter

En av de mest gripande berättelserna i "Metamorfoser" är skildringen av det kärleksfulla paret Filemon och Baukis, vars enkla och generösa gästfrihet prövas och prisas av gudarna. Som belöning erbjuds det gamla paret uppfyllande av en önskan: att få dö i samma ögonblick. Så en dag, tyngda av ålder och år, i samtal om tider som varit, blir de plötsligt varse hur de förvandlas till grönskande träd. Suggestiva förvandlingsögonblick som det här har tolkats och skildrats många gånger efter Ovidius, inte minst inom konsten och hans "Metamorfoser" har kallats "målarkonstens bibel". En makalös tolkning av historien om Filemon och Baukis är Rembrandts målning från 1658.

Spectacled Caiman

Metamorfosen används både i grekisk och i kristen mytologi som en bild av själens odödlighet, det lilla tecknet på själens makt över materien som Gud lämnat kvar i sinnevärlden. Mystikern Teresa av Avila (1515-1582) beskriver övergången från kroppen till själ med en underbar liknelse. När egot släpper sitt grepp är det som när silkesmasken bryter sig ur puppan och flyger mot himlen som en vacker fjäril. Upplevelsen av puppan är arketypen för död och återfödelse. Liksom silkesmasken måste dö i sin kokong och födas på nytt som fjäril skall även själen dö för världen för att pånyttfödas som en förvandlad varelse.

Maria Sibylla Merian målade illustrationer som rörde sig mellan konst och vetenskap mellan naturobservationer och konstnärlig intuition. Det var inget banalt, "kvinnligt blomstermåleri", utan ett vetenskapligt redovisande av vekligheten. Varje växt återges med sina speciella egenskaper men också med den fauna som trivs i dess närhet eller lever av eller på den. Målningen "Wunderbaum" är ett exempel på hur Sibylla Merians iakttagelseförmåga och uttryckskonst fått stor betydelse. Linné som såg hennes bilder i Holland under sin holländska resa gav trädet dess vetenskapliga namn Ricinus communis. Av detta träd gör Sibylla Maria en sagolikt vacker akvarell, där trädets dunaktiga blomsterställningar lockar till sig underbart skimrande fåglar och fjärilar. Här kommer jag att tänka på det danska och poetiska ordet "Sommerfugel" som inte är en riktig fågel utan en fjäril, som bara överlever sommaren. En stum och underskön fågel som går över alla gränser och lever sitt korta liv i evig sommar. Fjärilen är den klassiska symbolen för livets flyktighet och förvandling.

Få fenomen är så fängslande som metamorfoser och få har ägnat sig åt att studera dessa förvandlingar så passionerat som Maria Sibylla. Hon var en av de första som avbildade hela fjärilens utveckling från ägg till vuxen individ och dessutom gjorde det på ett estetiskt tilltalande sätt. Poeten Goethe hyllade Merian för hennes förmåga att röra sig mellan konst och vetenskap, mellan naturobservationer och konstnärlig intuition. Den indiske poeten Rabindranath Tagore har skrivit följande tänkvärda sentens: "Fjärilen räknar inte månader utan ögonblick och har tillräckligt med tid".

Döden

Maria Sibylla Merians drabbades av stroke 1715 vilket gjorde henne delvis förlamad och hon dog utfattig 1717 i en ålder av 70 år. Men hennes passion för insekter hade förändrat vetenskapen för alltid. Maria Sibylla Merians liv och gärning får anses anmärkningsvärt för en kvinna under 1600-talet. Överhuvudtaget måste hon ha varit en ovanligt stark och självständig person som lyckades motstå de stränga krav på anpassning till samhällets normer som gällde för en anständig dam under denna tid.
Carl von Linné kom senare att använda Merians teckningar för att klassificera många insekter.

Duroia sp. and assorted insects

Nästan två hundra år innan zoologen Ernst Haeckel myntade termen "ekologi", publicerade hon ett tryck som visar ekosystemet. Som kuriosa kan nämnas att Linné flitigt använde sig av hennes arbeten och som tack namngav han en insekt efter henne, Phalaena merianella Linnaeus 1758. Under 1800-talet och första halvan av 1900-talet var Maria Sibylla Merian i det närmaste helt bortglömd men under det senaste decenniet har det publicerats en mängd böcker om henne, däribland en biografi från 2007 med titeln Chrysalis; Maria Sibylla Merian and the Secrets of Metamorphosis av Kim Todd. Boken är vackert skriven och illustrerad. Maria Sibylla var mer än målare eller gravör. Förutom artistisk talang var hon även en nyfiken och intelligent vetenskaplig observatör.

Trots få personliga dokument framställs hon som en unik, självständig, och oförskräckt kvinna Läsaren får en bred inblick i miljön och tidsandan där Merian arbetade och de samtida teorier som var förhärskande. Forskare diskuterade fortfarande begreppet uralstring, en teori som hade varit populär alltsedan Aristoteles. Merians Illustrationer visar emellertid på ett nytt och annat sätt att tänka och för henne kunde strävan efter kunskap gå hand i hand med strävan efter skönhet.
Maria Sibylla Merian betraktas idag som en av det bästa vetenskapliga illustratörerna för sin tid och för alla tider. Hon återupptar nu sin rättmätiga plats bland de vetenskapsforskare som har förändrat vår syn på världen.

Omnia mutantur, nihil interit- allt förändras men inget förgår.

Lena Månsson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Tre som lämnade elfenbenstornet

Publish or perish, den hotfulla frasen stötte jag på första gången för nästan femtio år sedan. Jag läste på Dartmouth College i New Hampshire, ett Ivy League-universitet med stolta traditioner ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 05 augusti, 2012

Bitterhetskänslor

Ett återkommande begrepp i min och mina vänners vokabulär när vi var runt tjugo var bittra kärringar. Dessa personer, som kan vara av både manligt och kvinnligt kön, möter man ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 12 augusti, 2010

Roger Scruton som uppfostrare

Denna text anländer året sent och består i en mer essäistisk anmälan av den svenska översättningen av den konservative filosofen Roger Scrutons Culture Counts från 2007 (sv. Atlantis & Axess ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 15 november, 2010

Robert Schumann och musikens villkor

Från mars 1854 till sin död i juli 1856 var Robert Schumann på egen begäran intagen på ett privat mentalsjukhus i Endenich, strax utanför Bonn. Den omedelbara anledningen var att ...

Av: Carl-Göran Ekerwald | Essäer om musik | 09 juli, 2008

Aborter, omskärelse och ett undersexualiserat samhälle

Jag är ingen abortmotståndare, men jag är inte heller en entusiastisk förespråkare av aborter. Ju färre, desto bättre. Nu haglar det larmrapporter om att vi svenskar ligger i topp i den ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 27 juli, 2013

Lars Andersson. Foto: Kari Lovaas

Fräls oss ifrån ondo …

Lars Andersson ägnar inte sig åt deckargenren. Kanske för att den leder fel, att den är för grund eller för platt för att kunna tjäna hans syften ...

Av: Sven Smedberg | Essäer om litteratur & böcker | 13 januari, 2016

Katten är död och levande samtidigt

“What happens if you put a cat in the microwave?” Ja, vad händer om du gör det, tänker jag. Svar: Ingenting. Så länge du inte sätter på microvågsugnen. Men vad händer ...

Av: Helena Lie | Reportage om scenkonst | 06 maj, 2013

”Satan hade jubelfest när Luther skrev sina böcker!” Bishop Hill, svenskhet på prärien

  Taxin gungar mjukt över brofästets skarvar. Jag ser hur snöflingorna förintas när de faller ned i älvens hemlighetsfulla mörker och jag tänker på vilka frågor vi skall ställa när vi ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 08 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.