Intervju med Anne Riitta Ciccone

Tidningen Kulturens Roberto Fogelberg Rota har träffat regissören Anne Riitta Ciccone med anledning av filmen "Il prossimo tuo" (Din nästa) från 2008, en film om tre berättelser i tre olika ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 21 oktober, 2010
Filmens porträtt

”SE PÅ MINA VERK TILLS DU SER DEM!” Tankar om konstens oavhängighet.

”Jag kan helt enkelt inte se expressionismens, futurismens, kubismens och andra ’ismers’ verk som det konstnärliga geniets högsta uttryck. Jag förstår dem inte. Jag finner inget behag i att se ...

Av: Thomas Notini | 18 mars, 2014
Essäer om konst

Världen är kall och ödslig

Världen är kall och ödslig Här är Europas kokande gryta av arbetslöshet och elände. Imponerande är det onekligen, men tröstlöst.  Tidningen Kulturens Crister Enander besöker i andanom Karin Boyes Världsstat. Det finns ...

Av: Crister Enander | 02 november, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 9

 

Av: Håkan Eklund | 16 oktober, 2011
Kulturen strippar

Där vatten möter vatten  Foto Ulrika Florin

Den mångfacetterade Ulrika Florin



Tidningen Kulturen kommer framöver också att fokusera på forskning inom kulturområdet. Vår första artikel är ett möte med skulptören och filosofidoktorn Ulrika Florin.


Hennes fokus är i avhandlingen konstnären. Men även beställaren kan ha något av lära av studien, att inte styra för hårt eftersom det kan ge avkall på kvaliteten. En viss improvisation bör alltså tillåtas, vilket innebär ett visst risktagande.
Nattfolk Divan Foto Ulrika Florin

Nattfolk Divan Foto Ulrika Florin

Annons:

Ulrikas väg från skulpterandet till forskningen har varit lång och slingrig. Men i korthet: ett antal år som skulptör, i stor utsträckning med konst i det offentliga rummet, och en Masterutbildning vid Konstfack ledde till EU-projektet Konstpaus. Där lärde hon sig umgås med myndigheter och tjänstemän, skriva underlag för nämndbeslut, EU-ansökningar och EU-rapporter.

Med dessa erfarenheter som grund började Ulrika närma sig forskningen, och då på Mälardalens Högskola. Hon avlade en licentiatexamen 2010 och slutligen en doktorsexamen förra året.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det har varit de egna konstnärliga erfarenheterna som legat till grund för forskningen. Men viktigt för antagningen till forskarutbildningen var också att hon redan hade hanterat finansiering av projekt. En färdig finansiering av ett forskningsprojekt är en avgörande faktor för antagning som doktorand. Men det var inte enkelt att byta bana:

-Jag hade så många frågor jag funderade över, men jag tvingades välja ut en bit i allt detta, konkretisera mina frågor till forskning. Sen måste man också lära sig att bli forskare, att skriva vetenskapligt, leta referenser osv.

Att utövande kulturarbetare blir forskare är ännu inte så vanligt. Först 2011 blev det också möjligt för de konstnärliga utbildningarna att ha forskarutbildningar och att examinera doktorer.

- Jag kände mig först lite främmande på en högskola, där så många ägnade sig ät det tekniska området, med innovationer och produktrealisering till exempel. Även om det tagit för mig att acceptera det vetenskapliga har det också tagit tid för forskningen, att acceptera en kulturarbetare som forskare.

- Men situationen förändras nu. Och jag har kollegor som utifrån en konstnärlig eller kulturell utgångspunkt blivit forskare. En kollega har t.ex. skrivit en avhandling, byggd på studier av jazzmusikers improviserande.

Våra gemensamma erfarenheter är dock JB att det är när man disputerat som man har en plattform att stå på.

I sin egen avhandling och forskning studerade Ulrika problematiken att utifrån ett uppdrag kommunicera en konstnärlig idé gentemot beställaren. Här handlar det om att konstnärens skicklighet i att hantera skisstekniker.

- Skisserna är ett centralt problemområde i min avhandling. Att kunna kommunicera den konstnärliga idéen till en beställare. Något som jag också har personlig erfarenhet av att göra.

I avhandling finns ny empiribaserad kunskap om hur olika skisstekniker fungerar. Men där finns också beskrivningar av de mer svårbeskrivbara delarna av konstnärens kunnande som intuition och improvisation.

-  Jag använder själv arbetsnamn som till exempel Avforma forma, För väntan, Augusta på spåret och Där vatten möter vatten för att beskriva vad jag vill med en gestaltning

Ulrika ger andra exempel på att hon också är en skrivande människa, något som förstås kommit till godo när det gäller vetenskapliga texter. Men formulerandet har också varit viktigt i arbetet som skulptör.

Ulrika berättar vidare att av de konstnärer vars arbete hon studerat finns det dem som gjort avkall på sina intentioner, vilket också innebär ett avkall på gestaltningens kvalitet. Enkelt uttryck: brödfödan kan vara nödvändig, även om tillgången till den innebär konstnärliga kompromisser.

Hennes fokus är i avhandlingen konstnären. Men även beställaren kan ha något av lära av studien, att inte styra för hårt eftersom det kan ge avkall på kvaliteten. En viss improvisation bör alltså tillåtas, vilket innebär ett visst risktagande.

Här kommer vi in på paralleller mellan våra forskningsområden, Ulrikas konstnärliga och mitt kring arbetsliv och innovation. I båda fallen innebär att våga ta vissa risker som chef eller som beställare av konst , för att få fram nyskapande konst eller innovationer som utvecklar en verksamhet. Ulrika gläds nu över att hennes forskning kommer till användning.

Ulrika Florin Foto Ulrika Florin

Ulrika Florin Foto Ulrika Florin

- Jag är nu med i ett forskningsprojekt, Engineering Innovation Factory, där jag bidrar med skapandet av virtuella fabriker. Det gäller att inte styra upp med färdiga lösningar, utan att kunna designa och formge fabriker som också ska vara ekonomiskt och miljövänligt försvarbara. Det handlar alltså närmast om ett ikontänkande, att finna den där symbolen som sätter igång den kreativa processen, inte att låsa sig i lösningar för tidigt.

I forskningsprojektet, som stöds av statliga innovationsmyndigheten Vinnova, deltar Volvo Car, Volvo AB, Scania och Sandvik Coromant, tillsammans med Mälardalens Högskola och KTH.

Ulrika ger ytterligare ett exempel där hennes konstnärliga erfarenheter och hennes forskning kommer att användas, där handlar det om att hennes kunnande används i matematik-didaktik, undervisningsmaterial i matematik.

Forskningen kring samspelet mellan konstnär och beställare kan alltså få en vid betydelse i sig. Men den pekar också på att konstnärliga erfarenheter och utbildningar kan vara en god grund för att forska och skapa ny kunskap, som inte bara har betydelse för kulturområdet. Här är Ulrikas forskning ett tydligt exempel. Tidningen Kulturens ambition är att fortsatt bevaka forskning som utgår från eller berör olika områden inom kulturen, inte bara konst, utan också till exempel musik och scenkonst och som kan ha en sådan vidare betydelse.

Tillägg angående finansieringen av Ulrika Florins doktorandprojekt: 

En start på forskarutbildningens finansiering fanns i och med EU-projektet och Ulrika startade som kommun/industri-doktorand medan den senare delen finansierades helt av Mälardalens Högskola via så kallade fakultetsmedel och en traditionell doktorandanställning.

Thomas Wihlman

Ur arkivet

view_module reorder
Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

Sandrine Piau  Foto Eva Green

Sandrine gestikulerar och lever sig in i musiken

- Att sjunga på Drottningholmsteatern är bland det roligaste jag har gjort. Och dessutom var det underbart att vara i Stockholm. Jag verkligen älskade att vara där... Jag sitter med Sandrine ...

Av: Björn Gustavsson | Musikens porträtt | 30 oktober, 2017

Emmakrönika XXVIII Ett e-postkort II fr. H;fors

Sköna kärleksomutliga Emma emottog märkligt nog emot mig för en kort visit, allt till mig var jag då, förvånansvärt vänlig var hon, nästan sitt gamla jag, och visade lite runt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 01 oktober, 2009

Ryssen kommer! - tre operakvällar på Östersjöfestivalen

Läser man igenom handlingen till Rodion Sjtjedrins opera "Den förtrollade vandraren" är det svårt att inte dra på munnen, värre snömos kan svårligen uppbringas. Klosternovisen Ivan piskar "på skoj" en ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 04 september, 2011

Sekelskiftet 1900 – Konst, design och protest

Musée d’Orsay i Paris har i år lockat besökare från världens alla hörn som velat bekanta sig med konstnärers estetiska grundsyn. I utställningen ”Beauté, morale et volupté dans l’Angleterre d’Oscar ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 23 augusti, 2012

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Monika Orski, dikt

  Monika Orski Datoringenjör och skribent. Bland annat är hon samordnande redaktör för www.noveller.nu. Hennes skönlitterära debutbok kommer att ges ut under 2011 av förlaget King Ink.

Av: Monika Orski | Utopiska geografier | 15 augusti, 2011

Att förbli stående bland ruinerna

 En essä om en musikgenre som kallas Neofolk. En musikgenre som dock inte bara var musik utan också en proteströrelse (såsom punk) ofta extremt provokativ och dunkel. Marco De Baptistis ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om musik | 07 januari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.