Marionetter. Foto: Belinda Graham

Don Giovanni - Mozart regisserar själv sin största triumf i Prag

I Prag är Don Giovanni helt enkelt den största blockbustern! Punkt slut. Aldrig har Mozarts mästerverk gjorts så charmigt och humoristiskt, och ändå helt seriöst, som av den klassiska National ...

Av: Belinda Graham | 08 maj, 2015
Resereportage

Dr Krabba 6

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 11 november, 2011
Kulturen strippar

Goethe om Shakespeare

R.L.Stevenson skriver i sin essä Böcker som har påverkat mig om bland andra Shakespeare och Goethe. Stevensons uppskattning av Goethe är något motvillig, medan hans hyllning till Shakespeare är helhjärtad. Att ...

Av: Johann Wolfgang Goethe | 24 juni, 2013
Utopiska geografier

Om operas rätt att klinga skönt – ett samtal med tonsättaren Mats Larsson…

I Umeå framskrider kulturhuvudstadsåret och på Norrlandsoperan närmar sig urpremiären av operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe. Hedvig Ljungar träffar honom för ett samtal om varför opera ...

Av: Hedvig Ljungar | 15 september, 2014
Musikens porträtt

Där vatten möter vatten  Foto Ulrika Florin

Den mångfacetterade Ulrika Florin



Tidningen Kulturen kommer framöver också att fokusera på forskning inom kulturområdet. Vår första artikel är ett möte med skulptören och filosofidoktorn Ulrika Florin.


Hennes fokus är i avhandlingen konstnären. Men även beställaren kan ha något av lära av studien, att inte styra för hårt eftersom det kan ge avkall på kvaliteten. En viss improvisation bör alltså tillåtas, vilket innebär ett visst risktagande.
Nattfolk Divan Foto Ulrika Florin

Nattfolk Divan Foto Ulrika Florin

Annons:

Ulrikas väg från skulpterandet till forskningen har varit lång och slingrig. Men i korthet: ett antal år som skulptör, i stor utsträckning med konst i det offentliga rummet, och en Masterutbildning vid Konstfack ledde till EU-projektet Konstpaus. Där lärde hon sig umgås med myndigheter och tjänstemän, skriva underlag för nämndbeslut, EU-ansökningar och EU-rapporter.

Med dessa erfarenheter som grund började Ulrika närma sig forskningen, och då på Mälardalens Högskola. Hon avlade en licentiatexamen 2010 och slutligen en doktorsexamen förra året.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det har varit de egna konstnärliga erfarenheterna som legat till grund för forskningen. Men viktigt för antagningen till forskarutbildningen var också att hon redan hade hanterat finansiering av projekt. En färdig finansiering av ett forskningsprojekt är en avgörande faktor för antagning som doktorand. Men det var inte enkelt att byta bana:

-Jag hade så många frågor jag funderade över, men jag tvingades välja ut en bit i allt detta, konkretisera mina frågor till forskning. Sen måste man också lära sig att bli forskare, att skriva vetenskapligt, leta referenser osv.

Att utövande kulturarbetare blir forskare är ännu inte så vanligt. Först 2011 blev det också möjligt för de konstnärliga utbildningarna att ha forskarutbildningar och att examinera doktorer.

- Jag kände mig först lite främmande på en högskola, där så många ägnade sig ät det tekniska området, med innovationer och produktrealisering till exempel. Även om det tagit för mig att acceptera det vetenskapliga har det också tagit tid för forskningen, att acceptera en kulturarbetare som forskare.

- Men situationen förändras nu. Och jag har kollegor som utifrån en konstnärlig eller kulturell utgångspunkt blivit forskare. En kollega har t.ex. skrivit en avhandling, byggd på studier av jazzmusikers improviserande.

Våra gemensamma erfarenheter är dock JB att det är när man disputerat som man har en plattform att stå på.

I sin egen avhandling och forskning studerade Ulrika problematiken att utifrån ett uppdrag kommunicera en konstnärlig idé gentemot beställaren. Här handlar det om att konstnärens skicklighet i att hantera skisstekniker.

- Skisserna är ett centralt problemområde i min avhandling. Att kunna kommunicera den konstnärliga idéen till en beställare. Något som jag också har personlig erfarenhet av att göra.

I avhandling finns ny empiribaserad kunskap om hur olika skisstekniker fungerar. Men där finns också beskrivningar av de mer svårbeskrivbara delarna av konstnärens kunnande som intuition och improvisation.

-  Jag använder själv arbetsnamn som till exempel Avforma forma, För väntan, Augusta på spåret och Där vatten möter vatten för att beskriva vad jag vill med en gestaltning

Ulrika ger andra exempel på att hon också är en skrivande människa, något som förstås kommit till godo när det gäller vetenskapliga texter. Men formulerandet har också varit viktigt i arbetet som skulptör.

Ulrika berättar vidare att av de konstnärer vars arbete hon studerat finns det dem som gjort avkall på sina intentioner, vilket också innebär ett avkall på gestaltningens kvalitet. Enkelt uttryck: brödfödan kan vara nödvändig, även om tillgången till den innebär konstnärliga kompromisser.

Hennes fokus är i avhandlingen konstnären. Men även beställaren kan ha något av lära av studien, att inte styra för hårt eftersom det kan ge avkall på kvaliteten. En viss improvisation bör alltså tillåtas, vilket innebär ett visst risktagande.

Här kommer vi in på paralleller mellan våra forskningsområden, Ulrikas konstnärliga och mitt kring arbetsliv och innovation. I båda fallen innebär att våga ta vissa risker som chef eller som beställare av konst , för att få fram nyskapande konst eller innovationer som utvecklar en verksamhet. Ulrika gläds nu över att hennes forskning kommer till användning.

Ulrika Florin Foto Ulrika Florin

Ulrika Florin Foto Ulrika Florin

- Jag är nu med i ett forskningsprojekt, Engineering Innovation Factory, där jag bidrar med skapandet av virtuella fabriker. Det gäller att inte styra upp med färdiga lösningar, utan att kunna designa och formge fabriker som också ska vara ekonomiskt och miljövänligt försvarbara. Det handlar alltså närmast om ett ikontänkande, att finna den där symbolen som sätter igång den kreativa processen, inte att låsa sig i lösningar för tidigt.

I forskningsprojektet, som stöds av statliga innovationsmyndigheten Vinnova, deltar Volvo Car, Volvo AB, Scania och Sandvik Coromant, tillsammans med Mälardalens Högskola och KTH.

Ulrika ger ytterligare ett exempel där hennes konstnärliga erfarenheter och hennes forskning kommer att användas, där handlar det om att hennes kunnande används i matematik-didaktik, undervisningsmaterial i matematik.

Forskningen kring samspelet mellan konstnär och beställare kan alltså få en vid betydelse i sig. Men den pekar också på att konstnärliga erfarenheter och utbildningar kan vara en god grund för att forska och skapa ny kunskap, som inte bara har betydelse för kulturområdet. Här är Ulrikas forskning ett tydligt exempel. Tidningen Kulturens ambition är att fortsatt bevaka forskning som utgår från eller berör olika områden inom kulturen, inte bara konst, utan också till exempel musik och scenkonst och som kan ha en sådan vidare betydelse.

Tillägg angående finansieringen av Ulrika Florins doktorandprojekt: 

En start på forskarutbildningens finansiering fanns i och med EU-projektet och Ulrika startade som kommun/industri-doktorand medan den senare delen finansierades helt av Mälardalens Högskola via så kallade fakultetsmedel och en traditionell doktorandanställning.

Thomas Wihlman

Ur arkivet

view_module reorder
 On Kawara på Twitter

Bloggar på avigan och twitterkonst

Det finns miljontals bloggar runt om i världen fyllda med politiska åsikter, existentiella funderingar, skvaller, vardagsnoteringar, sex och spam, så varför skulle inte även världens mest kända New Media-konstnärer, Joan ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 februari, 2016

Individ-perspektiv, genus-perspektiv, klass-perspektiv

Jag föddes med ett individ-perspektiv och har behållit det perspektivet genom åren. Det betyder att jag alltid varit välkomnande och accepterande mot mina medmänniskor. Jag har aldrig avvisat någon på ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 04 mars, 2013

Terrorism

Terrorismen har nått Sverige, och landet har förlorat sin oskuld. Visserligen har terror drabbat Sverige förut, och det åtskilliga gånger, men då var utfördes inte dåden av en förvirrad muslim ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 16 januari, 2011

Om Frans G. Bengtssons essäer

Frans G. Bengtsson roman ”Röde Orm” ska ges ut i en nyutgåva. Det sa Lars Lönnroth i en streckare (SvB) 9/2  i år. Vilket förlag det gäller nämndes inte men ...

Av: Lennart Svensson | Essäer om litteratur & böcker | 07 mars, 2012

Är Kolumbusdagen värd att firas?

Världen våndas under deras förtryck som vill den väl (Rabindranath Tagore) Kolumbusdagen firas i USA sedan år 1937 den andra måndagen i oktober till minne av Kristoffer Kolumbus ankomst till Amerika ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2013

BRYT

En person jag känner har varit utbränd och sjukskriven i många år. Nu har regeringen ändrat reglerna för fas 3, vilket drabbar henne. Efter att ha gått på vad hon ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 16 juni, 2011

Den svarta romantiken hos Guy Debord

Guy Debord är en tidsinställd bomb, svår att desarmera. Men försök har gjorts och görs – att neutralisera och urvattna honom, att estetiserande förneka hans originalitet. Verkningslöst. Debord förblir dynamit som ...

Av: Michael Löwy | Övriga porträtt | 14 december, 2013

Intervju med den katolska biskopen Anders Arborelius

På Götgatan i Stockholm i en gammal byggnad nära den katolska domkyrkan ligger den katolska biskopens ämbete, kontor och bostad.Att tala om katolicism väcker fortfarande uppseende i Sverige. Men i ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 09 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.