Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | 01 februari, 2012
Essäer om konst

Ulf Johan Härd, ur Samlade tankar från en hyfsad småstad

Ulf Johan Härd – Att skriva är för mig ett sätt att måla med ord. Jag växlar mellan måleriet och skrivandet. Mitt skrivande liksom mitt måleri baseras på en inre ...

Av: Ulf Johan Härd | 04 februari, 2013
Utopiska geografier

Som en spark i arslet på varenda kotte!

  Vad är det som får folk att betala hundratals kronor, ibland mer, för en bit plast från band som knappt kan spela, än mindre sjunga, och som i låtskrivandet praktiskt ...

Av: Peter Sjöblom | 17 april, 2013
Essäer om musik

På väg mot musiken. Del II. Vår akustiska natur

Det bibliska uttrycket ”i begynnelsen var ordet” är inte en produkt av ”civilisationen” utan är ett av de mest arkaiska begreppen i mänsklighetens historia. Det finns urbefolkningar i bland annat ...

Av: Guido Zeccola | 04 december, 2012
Essäer om musik

Takfresk i Camera degli Sposi, detalj

Det är bara att lyssna i tystnad



Femhundratio år efter Andrea Mantegnas död - ett litet porträtt genom några av konstnärens verk. Den 13 september 1506 dog en av renässansen mest betydande konstnärer: Andrea Mantegna. Vem var denna mästare som älskade det exakta perspektivet i ritandet och hade en minst sagt svår karaktär? 

Om Andrea Mantegna


Mantegna deformerar ibland sina gestalter för att kunna sätta dem i ett specifikt visuellt perspektiv.
Det som Mantegna gjorde var att applicera regler som han tog från olika stilar och förverkliga idéer som kommer att vara viktiga under XVI seklet och även under barocken.
Andrea Mantegna - "Kristi begråtande" (cirka 1490). Pinacoteca di Brera, Milano.

Andrea Mantegna - "Kristi begråtande" (cirka 1490). Pinacoteca di Brera, Milano.

Annons:

Rykten säger att Mantegna dog vid femtio års ålder av sorgen han drabbades av efter att han själv hade donerat en romersk byst till markisinnan Isabella Gonzaga. Det kan vara en legend eller det kan vara ett sant faktum, men staden Mantova där Mantegna föddes och levde förlorade den där dagen en målare som hade återupptäckt klassicismen eller bättre sagt antiken som tema för sina målningar.

Figurerna i Mantegna är enorma, glänsande, liknar skulpturer. Mantova förlorade en artist som mer än andra på sin tid målade aldrig myten utan historien. Människan härskar över naturen i Mantegna, en övertygelse som postmoderniteten kan betrakta kritiskt, men som var betydande på 1400-talet.

Mantegna deformerar ibland sina gestalter för att kunna sätta dem i ett specifikt visuellt perspektiv.
Det som Mantegna gjorde var att applicera regler som han tog från olika stilar och förverkliga idéer som kommer att vara viktiga under XVI seklet och även under barocken. Mantegna arbetade i Padova, universitetets stad och sedan hos familjen Gonzaga, länsherrarna i Mantova. Gonzaga hyste stor beundran för artisten och gav honom pengar, ära och vänskap.

Padovas miljö

Andrea Mantegna föddes i en liten by nära floden Brenta: Carturo, mycket nära Padova, 1431.
Hans far var snickare och vid tioårsåldern blir Mantegna "adopterad" av målaren Francesco Squarcione som kom att bli hans lärare. Det är Squarcione som lär Mantegna tekniken men han gav honom också passionen för de arkeologiska fynden som kom att bli så viktiga i Mantegnas liv och verk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

den helige sebastian

Den helige sebastian

När han blir 17 år gammal lämnar han Squarciones bottega (ateljé) och, tillsammans med andra målare, de venetianska Antonio Vivarini och Giovanni d'Alemagna och Niccolò Pizzolo från Padova, freskomålar Ovetari kapellen i Eremitanis kyrka i Padova. Dessa kapell kom senare Mantegna att dekorera färdigt och tillägga berättelserna om S:t Kristoffer och S:t Jakob. Mantegna visar redan här den dramatik och rörlighet som genomsyrar hans konst.

Padova - såsom många andra italienska städer under den där tiden - var en kulturstad. Den kulturella miljön får en stor påverkelse påverkan på målaren, universitetet var berömt för sin filosofiska och "klassiska" fakultet och Aristoteles estetiska lära är inte främmande hos Mantegna. I Padova träffar han andra toskanska konstnärer som Filippo Lippi, Paolo Uccello, Andrea del Castagno och Donatello, alltså perspektivets mästare. Kärleken för den klassiska världen möter han i humanister som Felice Feliciano och Giovanni Marcanova.

Att upptäcka den latinska och grekiska antika världen på nytt är grunden till en nyfödelse: Renässansen.

Möten

Kring 1449 är Mantegna i Ferrara. Där bekantar han sig med Rogier van der Weydens och Piero della Francescas konst. När han kommer tillbaka till Padova målar hanOrazione nell'Orto (Bön i trädgården) 1455, influensen från den venetianske Jacopo Bellini är uppenbar kanske därför att Mantegna hade gått i äktenskap med hans dotter Nicolosia två år innan.

Mötet mellan dessa två målare är viktigt för utvecklingen av den norditalienska renässansen. Mantegna använder nu färgen på ett nytt strålande sätt. Varmare och samtidigt mjukare är den kromatiska måttstock som målaren nu använder sig av.

Från den här tiden är seriemålningarna om San Zeno på basilikan i Verona (1457-59). Mantegna placerar sina gestalter i en klassiskt inspirerad miljö, så att kontrasten mellan bakgrund och övergrund skapar känslan av ett intimt förhållande mellan målning och skulptur. En annan viktig och berömd målning är San Sebastian (dateringen till detta verk är dock osäker, några forskare säger 1459, andra 1470 eller senare).

I Mantova, hos Gonzaga

1459, flyttar Mantegna till Mantova och Gonzaga och där kommer han att bo resten av sitt liv. Han lämnar Mantova bara för relativt korta resor till Florens, Pisa och Rom. På den tiden var makthavarna kulturellt mer kunniga än i våra dagar, så markisen Ludovico di Gonzaga - som förstår Mantegnas konst, emottar honom med stor respekt och varm vänskap.

 

Orazione nellorto

Orazione nell'orto

Det är i Mantova som Mantegna skapar hans mest komplexa verk:

Camera degli Sposi (brudparets rum) eller Camera Picta på San Giorgios (Göran) slott (1471-1474). Brudparet var med stor sannolikhet Ludovico Gonzaga och Barbara av Brandenburg. Figurerna är högtidliga men bakgrunden är ett rum som bara ljuset öppnar. Oculo (öga) 1473, är en öppning från vilken kan man se himlen. En freskomålning som ligger i mitten på en fyrkantig sal.

Det verkliga utrymmet förvandlas till en sorts paviljong. Här möts olika stilar, och det ser ut som att Mantegna ville måla en historisk essä. Det är inte möjligt att uppskatta skönheten av detta verk om åskådaren inte placerar sig i mitten av rummet. Perspektiven får oss att yra och mitt i denna estetiska berusning finner vi vägen ut precis från Oculos, öppning till det oändliga.

Den döde Kristus

Den aktuella forskningen kunde datera verket Cristo morto till mellan 80- och 90-talen av århundradet. Kristus är målad i naturlig storlek och sammanstötningen är mycket expressiv. Fötterna i närbild väcker en känsla som samtidigt är öm och hård. Färgen är nästan monokrom för att antyda dödens tunghet och mörker. Den sista perioden i Mantegnas liv karakteriseras av klärobskyren.

Ett annat exempel är Trionfi di Cesare (Julius Tjejsars triumfer) cirka 1490.

Mantegna har också varit skulptör och arkitekt. Som skulptör använder Mantegna terrakotta, helgonstatyer och en Mariebebådelse är bevarade på Palazzo Ducale i Mantova. I Mantegnas hem hittade sonen handteckningar över skulpturer men också byggnader.

Mantegnas verk är många och det är inte möjligt citera samtliga, dock var det nödvändigt att jubilera denna konstnär. Hans konstmålning tycks "berätta".

Sina målningar tycks nästan tala till oss.

Det är bara att lyssna i tystnad.

Guido Zeccola

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Fackföreningsrörelsens renässans och kollektiv kapitalbildning

Under 2008 upplevde Sverige och världen en omfattande ekonomisk regression. Den ekonomiska krisens förlopp är synnerligen snabbt och hindras inte av några landsgränser. I de flesta länder ställer finansmarknaden och ...

Av: Patrik Wikström | Gästkrönikör | 25 februari, 2009

Oravsky gjorde det med Dubcek

Jag började skriva i samarbete med andra kreativa författare eftersom min svenska inte var god nog. Det var på den arkaiska tiden när redaktionerna brydde sig om petitesserna som grammatik ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 30 juni, 2016

Bild Hebriana Alainentalo

Trollkarlen

Dikt av Percival i pingstens tid

Av: Percival | Utopiska geografier | 12 maj, 2016

Hayati Kafe. Foto: Martin Adolfsson (detalj)

Stockholm Jazzfestival 2015: Hayati Kafe hyllar Frank Sinatra och Putte Wickman

Ett samtal med sångaren Hayati Kafe om turktoppen, svensktoppen, storbandsjazz, Frank Sinatra, den amerikanska sångboken och språket ladino.

Av: Leif Carlsson | Musikens porträtt | 07 oktober, 2015

Stefan Whilde. Foto: Jane Hansson

Det ska vara gott att leva, annars kan det kvitta

Vi tog tåget från sönderbyggda staden Malmö till hamnbyn Ystad för att leka, frossa och vila. Resan kan vi förstås utan och innan sedan länge eftersom vi har en sommarstuga ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 juli, 2016

Omöjliga Intervjuer- Tidsvargens skelettmusik Johan von Fritz antar Aleister Crowley, en del…

  De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Johann von Fritz | Kulturreportage | 07 mars, 2013

Fåfängans pris: kejsar Valens och de hungriga germanska ulvarna

I juni 2013 utkommer på Arktos förlag Lars Holger Holm och Kenneth Maximilian Geneser med en bok kort och gott kallad Gotisk. Det rör sig om en uppföljare till deras ...

Av: Lars Holger Holm | Essäer | 20 maj, 2013

Mysteriet med de två Franciskusmålningarna

Spelar det egentligen någon roll om det är en framstående konstnär som har målat en tavla eller om någon annan gjort det, om kopian är så väl utförd att man ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 02 februari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts