Alphonse Daudet på den västra sidan om södra Rhônedalen

Många av Alphonse Daudets böcker är numera ganska bortglömda utanför Frankrikes gränser. I Sverige är det väl i stort sett bara Brev från min kvarn och möjligen Tartarin från Tarascon ...

Av: Johan Werkmäster | 26 augusti, 2010
Kulturreportage

Carl Milles skulptur

Biblicism i modern film

Människans sägner är så mycket mer än bara ursprungsberättelser och övernaturliga förklaringar på världsfenomen; de erbjuder visdom, moraliska budskap och levnadsregler för dem som söker, skriver Noak Gröning som i ...

Av: Noak Gröning | 12 juni, 2015
Essäer om film

Dikten kan alltid uppväga vad andra kallar slumpen. Om Stéphane Mallarmé och Giuseppe…

 ”… […] och Ungarettimed livets kritor på dödens tavla.Dikten som är fullkomligt möjlig.”/ T. Tranströmer Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att ...

Av: Göran af Gröning | 19 december, 2013
Litteraturens porträtt

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson Jag har alltså publicerat tre novellsamlingar, men när ska jag skriva min första roman? Hallå där, jag har faktiskt skrivit en! "Sjunken hjärna", som kom för ett ...

Av: Cecilia Davidsson | 07 december, 2006
Litteraturens porträtt

Alfred Kubin - Die andere Seite, Verlagseinband der Erstausgabe von 1909

Om Alfred Kubins båda sidor



Konstnären Alfred Kubin är kanske lite bortglömd idag, men på sin tid var han i allra högsta grad förankrad i sin kulturella omgivning. Ivo Holmqvist porträtterar både konstnären och författarens plats i sin samtid, i ljuset av en händelserik livshistoria.



Alfred Kubin (Nicola Perscheid), via Wikimedia Commons

Alfred Kubin (Nicola Perscheid), via Wikimedia Commons

 

Det är en ond dröm med få försonande drag. Bosch och Bruegel verkar ha spelat in, liksom läsning av gnostikerna och av Jacob Böhme. Romanens slutrad är dunkel och mystisk: ”Demiurgen är en hybrid”. Bara berättaren överlever världsundergången.
Alfred Kubin - Die andere Seite, Verlagseinband der Erstausgabe von 1909

Alfred Kubin - Die andere Seite, Verlagseinband der Erstausgabe von 1909

Dorotheum, auktionsfirman i Wien som grundades redan 1707, bjöd den 17 december i fjol ut ett par av Alfred Kubins verk. Dels var det en bild på en Fremdenführer där guiden var ritad i tusch och blyerts, dels en trött häst i blyerts, båda intressanta teckningar. Den förväntade prisnivån låg för den första på mellan 3500 och 5000 euro, och för den andra på lite blygsammare 1400 till 2200 euro, men de gick troligen för mycket mer. En mapp med tjugofyra av hans etsningar gick nyss på samma ställe överraskande billigt, för 260 euro. Kubin är numera välkänd i Europa, och han håller på att bli det på andra håll också.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Shepherd Gallery på Upper East Side i New York visade från oktober till dagarna före jul i fjol många av hans verk, och den utförliga katalogen därifrån påstod att han var ”an artist who has yet to be truly discovered”. Det får nog sägas vara en sanning med viss modifikation, men det kan kanske stämma i USA. I en artikel om honom nyligen i New York Review of Books nämnde Christopher Benfey tre samtida kolleger som influerat honom: Odilon Redon som han besökte, och Paul Klee och Vassilij Kandinsky som han blev god vän med – han ställde ut samman med dem och andra expressionister i sammanslutningen Der Blaue Reiter.

 

Tydlig exponent för tidig expressionism

Kubin var född i Böhmen i den habsburgska dubbelmonarkin. Österrike-Ungern upphörde att existera först när han var trettiosju - han var född 1877 och avled 1959. När hundraårsjubiléet iakttogs på mångahanda vis på kontinenten var han fortfarande föga känd i Sverige utanför bibliofilernas skara. De var bekanta med hans illustrationer till bland annat Strindbergs Till Damaskus och Tschandala. Jag avslutade den gången en understreckare om honom i Svenska Dagbladet med att efterlysa en försvenskning av hans enda roman, den säregna Die andere Seite. ”En tydligare exponent för tidig expressionism finner man knappast” påstod jag i min slutkläm.

Det tog skruv, tre år senare kom boken på svenska i Frederik Sjögrens översättning: Den andra sidan (Alba, 1980). Romanen hade sin upprinnelse i en beställning på teckningar till Gustaf Meyrinks ockulta skräckroman Golem, den som varierar legenden om belätet i Prag som Rabbi Löw skapade. Det gjordes medan ännu bara ett par kapitel av den var färdigskrivna. Resten dröjde så länge att tecknaren skrev sin egen text till teckningarna, och så kom Die andere Seite till, utgiven 1909. Först sex år senare blev Meyrink klar med sin roman.


Dystopisk feberdröm

Kubins börjar som en utopi som snabbt förvandlas till en dystopisk feberdröm som i efterhand visat sig vara profetisk. Framtidsvisionen av ett förödande ragnarök illustrerar lika mycket första som andra världskrigets fasor, men romanen kan också ses som en spådom om dubbelmonarkins fall. Mordet i Sarajevo på Franz Ferdinand för hundra år sedan förutsågs här fem år i förväg, i en episod där en president mördas under ett våldsamt upplopp.

Huvudhandlingen i denna dunkla, vaga och antydande historia är denna: berättaren bjuds av en skolkamrat som han inte träffat på många år att med sin fru besöka det rike som kamraten skapat åt sig någonstans i Centralasien (kanske sneglade James Hilton på den intrigen när han skrev sin Lost Horizons). Claus Patera är arvtagare till en enorm förmögenhet från en kinesisk mandarin och har använt pengarna till att bygga en isolerad stad, av hus inköpta i Europa. Hans nya Arkadien blir en vanvettets och förfallets värld, en förindustriell stad med sträng klassindelning och utbredda slumkvarter.

Landet är avstängt från yttervärlden genom en hög mur. Man kommer in men inte ut, inte alldeles olikt det senare Östtyskland. Landet är dystert och moln förmörkar ständigt himlen. Berättaren får arbete som illustratör vid en av stadens tidningar och försöker få audiens hos Patera. Men så långt kommer han först efter att länge ha irrat omkring i det centrala ämbetsverket. Spåren från satiren i Strindbergs Röda rummet är tydliga, och Arkivet i Kubins roman pekar i sin tur fram mot Franz Kafkas Slott. Kafka antecknade för övrigt i sin dagbok för den 26 september 1911 en lite märklig historia om den kufiske Knut Hamsun som han fått sig berättad av just Kubin. Men han är inte alldeles övertygad, skriver han, kanske var det bara den fantasifulle Alfred Kubins påhittade skröna.


Både ängel och demon

Namnet Patera har förstås uttytts som ett belägg för ett gravt oidipuskomplex hos Kubin (slagskuggan från fadern är ytterligare en likhet med Kafka). I den dubbla självbiografin Aus meinem Leben och Aus einer Werkstatt är han hatisk mot fadern som var lantmätare (ett yrke Kafka gav sin huvudperson i Slottet). Claus Patera spelar skiftande roller i romanen, tidvis är han ett androgynt väsen, tidvis en ängel, ibland en demon som enväldigt härskar över den värld han skapat och över dess passiva, vegeterande invånare. Hans rike förfaller och undergången sätter snabbt in. En rationalist som lyckats ta sig in i landet, amerikanen Hercules Bell, försöker förmå befolkningen att göra uppror mot den passive regenten, men förgäves. Hela staden går under i ett utdraget mänskligt och materiellt sönderfall.

Det är en ond dröm med få försonande drag. Bosch och Bruegel verkar ha spelat in, liksom läsning av gnostikerna och av Jacob Böhme. Romanens slutrad är dunkel och mystisk: ”Demiurgen är en hybrid”. Bara berättaren överlever världsundergången. En freudiansk läsning ligger förstås nära till hands: hela Pateras skapelse kan ses som en projektion av Kubins drömjag, eller kanske hans mardrömsjag. Självbiografin ger också en del nycklar till romanens lås. När berättaren till exempel förlorar sin hustru kan uppslaget spåras tillbaka till två chockartade upplevelser. Modern dog plötsligt när Alfred Kubin var tio, och fadern-lantmätaren som annars var stillsam och behärskad rusade runt med den döda hustrun i sina armar. Kubins första fru avled också plötsligt, efter bara tio dagars sjukdom.


Schopenhauer, Kant och Nietzsche

I memoarerna kan man dessutom följa Kubins ganska tidstypiska filosofiska intressen. Han studerade med iver Schopenhauer, senare Kant och under olika kriser Nietzsche, för att efter hand hamna i buddhismen – det låter strindbergskt. När han var nitton försökte han begå självmord men pistolen som var rostig klickade. Tidvis var han galen, men återhämtade sig. Han gick på konstakademi i München just före förra sekelskiftet (något som Hitler drömde om att göra åtta år senare i Wien, men han kom inte in). Kubin gifte sig med den judiska Hedwig Gründler som hade nervösa besvär och som var morfinist, men äktenskapet blev förvånansvärt hållbart. Hon översatte romaner som han illustrerade, bland dem Gérard de Nérvals Aurelia. Så småningom gick det bättre för paret, och i takt med att Kubin etablerades som konstnär riktigt bra, och han försonade sig med fadern.

Die andere Seite låg till grund för Johannes Schaafs expressionistiska film Traumstadt, och Kubin fick erbjudande att göra kulisserna till Dr Caligaris kabinett, klassikern i genren. Uppdraget gick vidare till en annan konstnär, men också den filmen är en produkt av samma intensiva intresse för det ockulta som behärskade Alfred Kubin och många andra på kontinenten före, under och efter första världskriget. Staden Perle i Die andere Seite har sitt ursprung inte bara i hans egna dröm- och skräckvisioner utan också i den skeva arkitektur som man ännu kan få se i österrikiska småstäder och i Prag. Det förklarar en del av de iögonfallande likheterna mellan hans värld (både i text och bild), och den vi finner hos bland andra Meyrink, Werfel och Kafka.

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Philip K Dick

De androida drömmarna av Philip K. Dick

Året är 2021 och invånarna på jorden lever i svallvågorna efter det tredje världskriget. Som en följd av kriget och människans industriella utveckling i allmänhet har jorden gjorts mer eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 24 november, 2017

Veckan från hyllan. Vecka 5, 2012

Nej, det ska inte handla om sossarnas partiledarval. Det händer annat viktigt i världen. Faktiskt viktigare. I fredags var det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 28 januari, 2012

Tabubelagda ämnen utgångspunkt för Caramel

Libanesiska Nadine Labaki kom till Sverige och Stockholm filmfestival för att visa sin debutfilm Caramel. Och hon åkte hem med FIPRESCI-juryns utmärkelse för Bästa Film. Jag fick tillfälle att prata ...

Av: Jessica Drambo | Filmens porträtt | 06 mars, 2008

Festivalsommaren 2009, del 4; Skägg, monotoni och klassiker

"I was crawling through a festival way out west" Orden är Joe Strummers och är bland de sista han sjöng. En fantastisk låt, men ingen framtidsspådom. Vill du se folk som ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 24 augusti, 2009

Vårens trender i barnboksutgivningen

Vackra barnböcker med retrokänsla: vardagsdramatik för de yngre, övernaturliga överraskningar för de äldre. Vackra barnböcker förgyller vår och sommarläsningen och visst var allt bättre förr? Hm, nej, inte bättre, möjligen annorlunda ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 15 Maj, 2013

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Aurélien Lugné-Poe Deus ex machina på Le Théâtre de l’Œuvre

En stark och uppmärksammad teaterupplevelse i Paris nyligen var framförandet av Ingmar Bergmans film ”Höstsonaten” från 1978 på  Théâtre de l’Œuvre, grundad 1893 av den unge skådespelaren Aurélien Lugné-Poe. En ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 09 april, 2014

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.