”Jag vet en hemlig trädgård”

"Jag vet en hemlig trädgård"    Stefan Sundström. Foto Mikael Löwegren Stefan Sundström om marginalisering, självförsörjning och det inre livet. – Årets visa är ju inte det hippaste, tyvärr. Man blir lite marginaliserad ...

Av: Mikael Löwegren | 10 maj, 2007
Musikens porträtt

Van Gogh Starry Night Google Art Project commons.wikimedia

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 2

Que ma joie demeure (Må min glädje vara) publicerades 1936, när Giono var 41 år gammal. Han skulle komma att leva till 1970. Under de senaste åren har Elisabeth Grate bokförlag ...

Av: Nikanor Teratologen | 30 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Om morgonen slickar Korridoren sina sår efter nattens omväxlande övningar och inväntar det återställande lugnet åter erbjudande en tingens estetik och ett nästan dammigt lugn med korridorgolvets blanka yta som ...

Av: Benny Holmberg | 10 juli, 2011
Kulturreportage

Det Messianska löftet. Julen som epifani och epistemologi…

Vi kan trots all den ambivalens som omger oss i våra känslor kring julen, visionen av löftet, kraven, den goda viljans fest, och därmed även lätt hyckleriets, och de stora ...

Av: Oliver Parland | 25 december, 2011
Essäer om religionen

Musikens porträtt

Bara bra med Barbra Streisand - Ett musikaliskt möte med Anna Werner

Anna Werners Streisand-effekt är välljudande, positiv och livbejakande. Anna Werner drar just nu fulla hus på Stadsteatern i Göteborg med showen Varför nöja sig? - En personlig hyllning till Barbra Streisand. Hennes personliga tolkningar av Barbra Streisand låtar går rakt in i hjärtat på publiken.

Sandrine gestikulerar och lever sig in i musiken

- Att sjunga på Drottningholmsteatern är bland det roligaste jag har gjort. Och dessutom var det underbart att vara i Stockholm. Jag verkligen älskade att vara där...
Jag sitter med Sandrine Piau i ett övningsrum på Theater an der Wien i den österrikiska huvudstaden; i en vacker operabyggnad uppförd av Emanuel Schikaneder; en av Mozarts vänner.

Wagner idag?

Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del  både ris och ros. Men en sak är säker, det var med Wagner som ett nytt modernare sätt att skapa både musik och musikalisk teater föddes. I denna korta essä, som inte skall betraktas som en biografi, vill jag lyfta fram några viktiga punkter i hans musikaliska kreativa process.

Niels W. Gade Ett tonsättaröde och kulturhistoriens nyckfullhet

Vi tycks utgå från att de konstnärer – bildkonstnärer, tonsättare, diktare, dramatiker m.m. - som har sina namn inskrivna i historien har nått denna status på grund av sina extraordinära förtjänster, medan de som glömts bort har mött sitt dystra öde därför att de på något sätt inte hållit måttet. Ett slags rak och enkel darwinsk princip överförd till konstens värld.

Bariton med bredd

I slutet av 70-talet gjorde jag min första resa till Estland - eller som det då officiellt hette ENSV, Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (estniska socialistiska rådsrepubliken). Vi var inte många som reste dit, då, och de flesta resenärerna hade anknytning i en eller annan form till Estland. Jag hade det egentligen inte, men hade genom familjens estniska vänner och estniska klasskamrater kom jag att fascineras av landet.

Orkesterns man! - Oliver Knussen i Stockholms konserthus

Tonsättarporträtten i Stockholms konserthus är inne på sin trettioförsta vända. Nu kan man hänga upp ytterligare ett porträtt - på den engelske tonsättaren Oliver Knussen - bredvid de andra trettio. Det är en imponerande samling. Av nu eller då (åren 1986 - 2016) levande tonsättare.

Ur arkivet

view_module reorder
Edmond Jabès Bild kod CC BY SA 2.5 Wikipedia

Estetikens vara eller icke-vara

Under 1700-talet, i Europa, börjar så småningom de olika konstarternas poetik, främst måleriet och lyriken, beskrivas utifrån vissa gemensamma principer. Smak, genialitet, originalitet och kreativitet blev exempel på begrepp som konstituerats i denna process, som så ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 21 september, 2016

Vilket språk talar Gud? — om bibelns väg till Sverige

Fader war i himiriki hælecht hauis thit namn. til kom os thit rike. warde thin wili hær i iordhriki swa sum han warder i himiriki. wart daglict brød gif os ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 11 mars, 2013

Från institutioner till kollektiva cross-overs

För inte så längesen var gallerier högtidliga, institutionslika eller halvoffentliga som väntrummet hos privatläkaren, där man agerade försiktigt. Högtidligheten imponerade på kunderna och ökade därmed konstens ekonomiska värde, men miljön ...

Av: Niels Hebert | Gästkrönikör | 10 mars, 2008

Analys av Signor Ötzis mitokondriala mtDNA genomförd

Universitetsprofessor Andreas Lippert var ansvarig för konserveringen av "ismannen" och ledde eftergrävningen av kroppen, som hittades i Sydtyrolen vid den italienska gränsen år 1991. I sin lägenhet i Wien Döbling ...

Av: Lilian O. Montmar | Övriga porträtt | 04 februari, 2009

Guns hjärta tillhörde Kalmar. Om en berömd Opera-Kalmarit

Bland de människorna som mest präglat Kalmarnejdens kultur hittar vi Kronzell-familjen. Anna var stumfilmspianist och den första kvinnan som tog körkort i staden 1923. Hennes bror Carl ledde Sveriges första ...

Av: Charles E.J. Moulton | Övriga porträtt | 13 februari, 2013

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan 2

utförundersträcktutblotta ändomhel poet hållets den med massan som i ett rikt valt Thoughlandsskogbeväxt tätheters firade ihopdragsvisade dagsmälta utända tilltroll, ting kommet ungefär dem emot mittradikal provbitsvald tag stubbe flatyta träåödlaårsmästerverksringar ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 15 oktober, 2012

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.