Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé

Årets upplaga av Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé, och har sålunda vuxit till ett mycket lyckat komplement till årets övriga biorepertoar. Tidningen Kulturen tittade lite extra på tre av festivalens ...

Av: Mattias Löfroth | 04 december, 2007
Kulturreportage

Migrationens metaforer

Till Marco Kurtz Vi hör talas mycket om rötter på vår halvö och bortom den. Om våra samhällens och gemenskapers historiska rötter. Om våra ursprung i vissa geografiska områden sedan tidernas ...

Av: Juan Goytisolo | 23 februari, 2014
Essäer

Skapandets värld

Lever vi i skapandets värld eller i slaveriets? En av 1900-talets mest vidsynta, egensinniga och originella filosofer heter Nikolaj Berdjajev (1874–1948). Han tänkte för fritt och stort för att passa ...

Av: Percival | 26 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | 31 mars, 2016
Filmens porträtt

Den estniske sångaren Georg Ots

Bariton med bredd



I slutet av 70-talet gjorde jag min första resa till Estland - eller som det då officiellt hette ENSV, Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (estniska socialistiska rådsrepubliken). Vi var inte många som reste dit, då, och de flesta resenärerna hade anknytning i en eller annan form till Estland. Jag hade det egentligen inte, men hade genom familjens estniska vänner och estniska klasskamrater kom jag att fascineras av landet. 

Om Georg Ots


Tallinn 1978, Långe Herrmann med Sovjetestlands fana. Foto T Wihlman.

Tallinn 1978, Långe Herrmann med Sovjetestlands fana. Foto T Wihlman.

Ots föddes i dåvarande Petrograd (senare Leningrad och numera St Petersburg), vilket kanske märks i sången om just Leningrad. Likafullt sjunger han med bravur om Kodulinn Tallinn, hemstaden Tallinn. Och est var han ju trots allt. Så självfallet var även esterna stolta över sin Georg Ots.

Annons:

Resandeströmmen ökade dock, och 1980 sattes fartyget Georg Ots i drift. Inte för att få rum med alla ester som ville resa till Väst. Det gick inte i princip, utan för något annat - båtlinjen kallades nämligen Vodkaexpressen.

Namnet Georg Ots hade den fått efter den estniske sångaren med samma namn. Ots dog i cancer alltför tidigt, 1975, men minnet av honom lever fortfarande i både Estland och i Finland - i Finland blev han populär via valser som Saaremaa Valss.

Ots var en av de få estniska musikexporterna vid den här tiden. Kanske någon kände till den estniska körmusikens starka ställning och körfesten vid sångarfältet i Tallinn, den berömda manskören RAM - Eesti Riiklik Akademiliine meeskor, kanske någon kände till den i Sverige bosatte kompositören Eduard Tubin - men mycket mer var det inte. Senare har vi lärt känna så många fler, dirigenten Neeme Järvi, kompositören Arvo Pärt osv.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ots föddes i dåvarande Petrograd (senare Leningrad och numera St Petersburg), vilket kanske märks i sången om just Leningrad. Likafullt sjunger han med bravur om Kodulinn Tallinn, hemstaden Tallinn. Och est var han ju trots allt. Så självfallet var även esterna stolta över sin Georg Ots.

Men Georg Ots är och har förblivit förvånansvärt okänd. Han verkade ju under sovjettiden men nådde ut långt över de estniska gränserna, han var känd i hela Sovjetunionen inte minst för sina tolkningar av Mussorgskij och Tjajkovskij. Paradrollen var Rubinsteins Demonen. Ots turnerade också i andra länder, även i väst. Han sjöng på flera språk - estniska, finska, ryska, tyska, italienska och franska. I Sovjetunionen var han så uppskattad att han tilldelades utmärkelsen SSSRs folkartist.

Extrem förfining

Ots röst upplever jag som mycket behaglig och han innehade också en stor musikalisk bredd.

I en recension skriver Andrea Suhm-Binder:

Ots röst hade en jämn, varm och levande kvalitet. Han kunde skapa mening och lägga rika sångnyanser till varje musikalisk fras, hans andningsteknik var föredömlig och hans tydliga diktion och fina frasering lade en extra kvalitet till hans konst. Han tolkade musik med extrem förfining och var hemma i varje musikstil.

Estnisk radio gav för några år sedan en stor cd-antologi som visar hela bredden i hans konstnärskap, folkvisor, schlagers, valser, operett och opera. Men det går också att få tag på hans skivor i Sverige och i Finland, och ett rikligt utbud finns på Spotify och You Tube. För min del blev ingången till hans musik den kanske mest folkliga inspelningen, Saaremaa Valss (Saaremaa är det estniska namnet på Ösel).

Texten till Saaremaa Valss skrevs av poeten Deborah Varandi, musiken av Raimond Valgre. Även den som inte behärskar estniska kan nog känna poesin i refrängen, om den där juninatten på Ösel:

Oh, keeruta, lennuta, linalakk-neidu,

kel silmist nii kelmikaid sädemeid lööb!

- Ei sellist küll maailmas kusagil leidu

kui Saaremaa heinamaal juunikuu ööl

Någon båt som bär hans namn finns inte längre kvar. Efter att den under 90-talet trafikerade Tallinks linje mellan Helsingfors och Tallinn såldes den och blev sedermera skrotad. Men gator, spananläggningar, Tallinns musikskola och annat bär hans namn. Det har också gjorts en musikal och en film om hans liv. Och för mig innebär namnet Georg Ots både musik och minnen från ett älskat grannland, Estland.

 

Georg Ots finns på You Tube, bland annat här:

https://youtu.be/i3EL34CV0Kk?list=PLrpG_fCz2zCSkA6Qcy6_7d-oDh2yiuaiO

 

 

 

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Samuel Beckett – Murphy och ”den blinda viljan”

Hamm: What time is it? Clov: The same as usualHamm: Have you looked?Clov: YesHamm: Well?Clov: Zero.  / Samuel Beckett: Endgame Vi kommer in i Murphy (1938), skriven av Samuel Beckett, då en ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 13 juni, 2014

Greiða úr horni sem fannst í Vimose á Fjóni. Elsta rúnaristan

I runornas tid, del 2

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 26 november, 2015

Solnedgång på Island. Foto: Wikimedia

Litteraturen på våra nordiska öar

När vi talar om nordisk litteratur, i nutid, talar vi nästan alltid om Sverige, Norge, Danmark och (i Sverige tyvärr skamligt lite) Finland. Men hur då med våra ”nordiska öar” ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 04 december, 2015

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

WASA

Segelfartygens storhetstid

Trots att jag inte kan ro, är jag mäkta stolt över alla sjömän i släkten. Samt väldigt begeistrad över fartyg i största allmänhet och undersköna segelfartyg i synnerhet. De tillhör ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 23 augusti, 2017

Avslut – Början – Agape

Grekerna hade flera ord för att uttrycka det som för oss är Kärlek. Till exempel Fileo som har mest med kunskap, tendens och lust att göra. Och sedan Eros, kropparnas ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Luciafirandet i Svensk-Finland

Vårt Luciafirande grundar sig på ett helgon och martyr Lucia, en helig jungfru som på 283-talet levde i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden var hon en varmt troende kristen och ...

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 13 december, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.