Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | 10 augusti, 2010
Kulturreportage

Strindberg, Rousseau och drömmen om kvinnan

Förhållandet mellan August Strindberg och hans "oförgätlige vän Rousseau" har av kritiken oftast behandlas utifrån de politiska och filosofiska tankar om samhället som präglade den svenske författaren. Men vad ...

Av: Fredrik Nordin | 29 juni, 2011
Litteraturens porträtt

De stora frågorna som moderniteten ställer förblir fortfarande obesvarade

Intervju med Claudio Magris I Sverige är Claudio Magris en av de mest lästa italienska författarna. Naturligtvis finns det andra författare, som Camilleri, Fo och Saviano, men vi känner dem mest ...

Av: Guido Zeccola | 22 november, 2010
Litteraturens porträtt

Familjen Facebook – framsidan och baksidan

Det fanns något som hette Facebook, berättade man. Det var ett slags mötesplats på Internet. Jag som författare borde gå med, sa man. Knyta kontakter, nå ut, hålla mig a ...

Av: Stefan Whilde | 31 augusti, 2013
Stefan Whilde

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016.

Kraftsamling för nutida svensk konstmusik



Efter närmare 25 år återuppstod festivalen Svensk Musikvår, 17-20 mars 2016. I Stockholm kunde man lyssna till framföranden av 250 musiker och närmare 50 svenska tonsättare. En riktig kraftsamling för nutida svensk konstmusik, möjliggjort tack vare ett stort antal frivilliga krafter och tack vare sponsorer. Och alla konserter hade fri entré! Tidningen Kulturen gjorde ett nedslag på festivalen och ställde också några frågor till festivalledaren Jörgen Pettersson.

 

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016


"Unga tonsättare får möta pionjärer och centralgestalter, som generöst delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Unga begåvade musiker får synas bredvid redan legendariska interpreter."

Vi frågar Jörgen Pettersson vad målet med festivalen har varit?


Vi ville visa upp den enorma bredd som finns i vårt musikliv. Vi presenterar nystartade grupper med bara några enstaka konserter på meritlistan bredvid etablerade ensembler som fungerar som lokomotiv i svenskt musikliv. Det har också varit ett kunskapsutbyte över generationer. Unga tonsättare får möta pionjärer och centralgestalter, som generöst delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Unga begåvade musiker får synas bredvid redan legendariska interpreter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Exempel på detta ser vi i programmet, där till exempel veteraner som Tamas Ungvary och Ingvar Lindholm fanns med men också till exempel Södra Latins Symfoniorkester och Sol Andersson, drivande kraft inom den elektroniska musikscenen i Stockholm.

Jörgen Pettersson fortsätter:


Svensk Musikvår har växt fram inifrån. Vi vill fylla ett tomrum. Genom en stark gemensam önskan från verksamma tonsättare, musiker och även en engagerad publik har denna kraft växt fram. Till slut gick den inte att stoppa. Vi tog beslutet på stående fot, några musiker och tonsättare. Vi sa - Nu kör vi! När vi väl hade bestämt oss gick det på rekordtid, på några månader, genom att arbeta nästan dygnet runt.

Tidningen Kulturens utsände kan inte annat än bli verkligt imponerad. För det är på samma gång trevligt, professionellt men också mångskiftande. Kort sagt: Svensk Musikvår var ett fantastiskt arrangemang. Men inte bara var, utan också är: För konserterna finns tillgängliga på YouTube, sök bara på Svensk Musikvår så kan du ta del av det stora utbudet.

 

Foto Fanny Oldenburg5

Festivalledaren Jörgen Pettersson intervjuas i Tidningen Kulturen. Foto: Fanny Oldeburg.

Ett kallt klimat

Den svenska konstmusiken har dock inte ett lätt klimat idag, även om entusiaster, sponsorer och lokaluthyrare kan vara positiva krafter i festivaler som Svensk Musikvår. Jörgen Pettersson pekar på problemen med "projektifieringen":

"Projektifieringen" av musiklivet har skapat ett "kallt klimat". Man söker projektmedel, rapporterar och skyndar sig att snabbt in i nästa projekt. Mycket lite tid finns för eftertanke och reflektion. Man får lätt tunnelseende och det är lätt att man tappar känslan för ett övergripande ansvarstagande över musiklivet. Det är även enkelt att hamna utanför och mycket svårt att ta sig in igen. Några exempel är de tonsättare och musiker som kommit upp i åldern. Man kan till exempel inte begära att en tonsättare som Ingvar Lidholm, som i år fyller 95, år ska sitta och skriva projektansökningar för att få sin musik framförd.

Förra året hade jag den stora lyckan och äran att få uruppföra och samarbeta med den då 80-årsjubilerande pionjären Lars-Gunnar Bodin i ett nytt verk. Vi var alla överens om att det var ett av de bästa verk han någonsin komponerat. Det uppstår lätt en historielöshet och man går miste om ett viktigt kunskapsutbyte mellan generationer om man glömmer bort personer som man "tror" passerat åldersstrecket. Det är en hel generation tonsättare nästan inte framförs idag. Vi vill genom Svensk Musikvår värna om de tonsättare som varit verksamma länge samtidigt som vi även vill presentera de nya unga. Att hela tiden skapa och bygga nya kontaktnät är en förutsättning för att kunna verka effektivt i projektansöknings-kulturen.

Vad händer nu?

Vi är professionella utövare och måste kunna betala hyran när räkningen kommer. Självklart är vårt mål att Svensk Musikvår ska komma tillbaka nästa år och vi jobbar redan stenhårt på att det ska bli verklighet. Det måste vara en självklarhet att ett forum där man exponerar ny svensk konstmusik ska finnas i Sverige. Om inte vi själva tar ansvar för vår kultur, vem ska då göra det, konstaterar Jörgen Pettersson?

Introduktion till svensk konstmusik

Kulturens utsände noterade också att konserter, som till exempel den med Kammarensemblen, kan vara en utomordentlig introduktion till svensk konstmusik. Under en timme fick vi åhörare ta del av fyra viktiga verk inom musikformen, en fantastisk upplevelse som underströks av Kammarensemblens geniala musikalitet.

Jörgen Pettersson pekar på ytterligare en viktig komponent inför framtiden:

I Sverige saknar vi möjligheten att bjuda in internationella grupper och artister till Sverige. Ett internationellt kulturutbyte är en förutsättning för att kunna ta del av ett viktigt kunskapsflöde. Detta försvårar även möjligheterna för svenska ensembler och tonsättare att framföras internationellt. I en framtid kan Svensk Musikvår bli en viktig plattform för internationella gästspel.

Vi kan alltså hoppas på en fortsättning. Det tar tid att sätta en ny tradition och det tar tid för publiken, inte minst för den som inte vanligtvis lyssnar på nutida svensk konstmusik, att hitta in till ett arrangemang av den här arten. Men med den energi och entusiasm som visats här, med villiga sponsorers stöd och med utökad marknadsföring, blir jag inte förvånad över om utvecklingen landar i Svensk Musikvår som en internationell träffpunkt och tradition som kan marknadsföras av kulturstaden Stockholm.

Avslutningsvis: Återväxten bland svenska musiker i genren är tryggad.

Lyssna in Södra Latins symfoniorkester och Kammarkör, under Svensk Musikvår på YouTube.

Thomas Wihlman

Ur arkivet

view_module reorder
Vilhelm Ekelund

Vilhelm Ekelund och extremhögern

Många olika typer av läsare har genom åren sökt sig till Vilhelm Ekelunds (1880-1949) verk. Inte minst har han nått framgång hos författare, poeter och akademiker, vilka haft det gemensamt ...

Av: Mattias Aronsson | Litteraturens porträtt | 12 december, 2017

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

Frankrike är inte enbart Paris…

Fransmännen, dessa EU-medborgare, blir alltmer fästa vid sina lokala regioner och sina dialekter. Filmen "Bienvenue chez les Ch'tis" -Välkommen till Norr' - skulle titeln kunna heta på svenska - ...

Av: Anne Edelstam | Gästkrönikör | 16 september, 2008

Andy Warhol, Velvet Underground och Ron Nameth

I samband med att Fotografiska i Stockholm i början av 2011 visar en utställning om Andy Warhols (och Velvet Undergrounds) "Exploding Plastic Inevitable"-show 1966-1967 tillåter vi oss här en liten ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 12 januari, 2011

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 oktober, 2017

Tanz der Gerippe von Michael Wolgemut

Nelly Sachs poetiska öde hand i hand med Paul Celan

(eller det Tyska som både död och hopp) ”Jag är icke mera jag; gudens meningslöshet är i mig. Tiden står stilla, rummet finns inte längre. Min tankes tanke svävar bort genom färglösa rymder, speglande ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 25 december, 2014

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Benjamin 40

                 

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 19 Maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.