Ekelunds frihet

Den offentliga bilden av Vilhelm Ekelund (1880-1949) är minst sagt schizofren: å ena sidan betraktas han som en svärmisk naturlyriker och å andra sidan som en vresig enstöring som decennium ...

Av: Bo Gustavsson | 08 februari, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Lottomannen

Gubben var liten, tjock och obehaglig. En invandrad typ som passade lika bra in på våra gator som en sadlad dromedar. ”Vad glor du på”, fräste jag åt honom när ...

Av: Vladimir Oravsky | 19 oktober, 2013
Gästkrönikör

Utanför Ganesha-tempel i Pondycherry

I Tamil Nadu, Södra Indien, finns en ficka i geografin

Exakt hur stor fickan är vet jag inte, men där talas över femtio språk. Fickan heter Auroville. Jag har varit där. I en väldig kruka, formad som en blomknopp, finns en ...

Av: Annakarin Svedberg | 24 september, 2017
Kulturreportage

Konung i rike

Simulerat körverk för fem ostämda fioler, en småskev viola, en vinbestänkt cello och en rostig trombon (Pjäsen är huvudsaken)  En konung äger smala händer En konung äger små ögon En dag går konungen ...

Av: Alan Asaid | 03 augusti, 2009
Utopiska geografier

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016.

Kraftsamling för nutida svensk konstmusik



Efter närmare 25 år återuppstod festivalen Svensk Musikvår, 17-20 mars 2016. I Stockholm kunde man lyssna till framföranden av 250 musiker och närmare 50 svenska tonsättare. En riktig kraftsamling för nutida svensk konstmusik, möjliggjort tack vare ett stort antal frivilliga krafter och tack vare sponsorer. Och alla konserter hade fri entré! Tidningen Kulturen gjorde ett nedslag på festivalen och ställde också några frågor till festivalledaren Jörgen Pettersson.

 

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016


"Unga tonsättare får möta pionjärer och centralgestalter, som generöst delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Unga begåvade musiker får synas bredvid redan legendariska interpreter."

Vi frågar Jörgen Pettersson vad målet med festivalen har varit?


Vi ville visa upp den enorma bredd som finns i vårt musikliv. Vi presenterar nystartade grupper med bara några enstaka konserter på meritlistan bredvid etablerade ensembler som fungerar som lokomotiv i svenskt musikliv. Det har också varit ett kunskapsutbyte över generationer. Unga tonsättare får möta pionjärer och centralgestalter, som generöst delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Unga begåvade musiker får synas bredvid redan legendariska interpreter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Exempel på detta ser vi i programmet, där till exempel veteraner som Tamas Ungvary och Ingvar Lindholm fanns med men också till exempel Södra Latins Symfoniorkester och Sol Andersson, drivande kraft inom den elektroniska musikscenen i Stockholm.

Jörgen Pettersson fortsätter:


Svensk Musikvår har växt fram inifrån. Vi vill fylla ett tomrum. Genom en stark gemensam önskan från verksamma tonsättare, musiker och även en engagerad publik har denna kraft växt fram. Till slut gick den inte att stoppa. Vi tog beslutet på stående fot, några musiker och tonsättare. Vi sa - Nu kör vi! När vi väl hade bestämt oss gick det på rekordtid, på några månader, genom att arbeta nästan dygnet runt.

Tidningen Kulturens utsände kan inte annat än bli verkligt imponerad. För det är på samma gång trevligt, professionellt men också mångskiftande. Kort sagt: Svensk Musikvår var ett fantastiskt arrangemang. Men inte bara var, utan också är: För konserterna finns tillgängliga på YouTube, sök bara på Svensk Musikvår så kan du ta del av det stora utbudet.

 

Foto Fanny Oldenburg5

Festivalledaren Jörgen Pettersson intervjuas i Tidningen Kulturen. Foto: Fanny Oldeburg.

Ett kallt klimat

Den svenska konstmusiken har dock inte ett lätt klimat idag, även om entusiaster, sponsorer och lokaluthyrare kan vara positiva krafter i festivaler som Svensk Musikvår. Jörgen Pettersson pekar på problemen med "projektifieringen":

"Projektifieringen" av musiklivet har skapat ett "kallt klimat". Man söker projektmedel, rapporterar och skyndar sig att snabbt in i nästa projekt. Mycket lite tid finns för eftertanke och reflektion. Man får lätt tunnelseende och det är lätt att man tappar känslan för ett övergripande ansvarstagande över musiklivet. Det är även enkelt att hamna utanför och mycket svårt att ta sig in igen. Några exempel är de tonsättare och musiker som kommit upp i åldern. Man kan till exempel inte begära att en tonsättare som Ingvar Lidholm, som i år fyller 95, år ska sitta och skriva projektansökningar för att få sin musik framförd.

Förra året hade jag den stora lyckan och äran att få uruppföra och samarbeta med den då 80-årsjubilerande pionjären Lars-Gunnar Bodin i ett nytt verk. Vi var alla överens om att det var ett av de bästa verk han någonsin komponerat. Det uppstår lätt en historielöshet och man går miste om ett viktigt kunskapsutbyte mellan generationer om man glömmer bort personer som man "tror" passerat åldersstrecket. Det är en hel generation tonsättare nästan inte framförs idag. Vi vill genom Svensk Musikvår värna om de tonsättare som varit verksamma länge samtidigt som vi även vill presentera de nya unga. Att hela tiden skapa och bygga nya kontaktnät är en förutsättning för att kunna verka effektivt i projektansöknings-kulturen.

Vad händer nu?

Vi är professionella utövare och måste kunna betala hyran när räkningen kommer. Självklart är vårt mål att Svensk Musikvår ska komma tillbaka nästa år och vi jobbar redan stenhårt på att det ska bli verklighet. Det måste vara en självklarhet att ett forum där man exponerar ny svensk konstmusik ska finnas i Sverige. Om inte vi själva tar ansvar för vår kultur, vem ska då göra det, konstaterar Jörgen Pettersson?

Introduktion till svensk konstmusik

Kulturens utsände noterade också att konserter, som till exempel den med Kammarensemblen, kan vara en utomordentlig introduktion till svensk konstmusik. Under en timme fick vi åhörare ta del av fyra viktiga verk inom musikformen, en fantastisk upplevelse som underströks av Kammarensemblens geniala musikalitet.

Jörgen Pettersson pekar på ytterligare en viktig komponent inför framtiden:

I Sverige saknar vi möjligheten att bjuda in internationella grupper och artister till Sverige. Ett internationellt kulturutbyte är en förutsättning för att kunna ta del av ett viktigt kunskapsflöde. Detta försvårar även möjligheterna för svenska ensembler och tonsättare att framföras internationellt. I en framtid kan Svensk Musikvår bli en viktig plattform för internationella gästspel.

Vi kan alltså hoppas på en fortsättning. Det tar tid att sätta en ny tradition och det tar tid för publiken, inte minst för den som inte vanligtvis lyssnar på nutida svensk konstmusik, att hitta in till ett arrangemang av den här arten. Men med den energi och entusiasm som visats här, med villiga sponsorers stöd och med utökad marknadsföring, blir jag inte förvånad över om utvecklingen landar i Svensk Musikvår som en internationell träffpunkt och tradition som kan marknadsföras av kulturstaden Stockholm.

Avslutningsvis: Återväxten bland svenska musiker i genren är tryggad.

Lyssna in Södra Latins symfoniorkester och Kammarkör, under Svensk Musikvår på YouTube.

Thomas Wihlman

Ur arkivet

view_module reorder

I Pousettes värld: en poet

Det är en konst att vara enkel. Erik Pousette skalar av det överlagrade och står kvar med de stringenta orden i dess ursprungliga skepnader. Han litar på dem. Behöver inte ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 23 Maj, 2012

Om det moderne. Del I

Innledning Artikkelen min bygger på følgende tese: at for de aller fleste begrepsord gjelder det at det ikke er helt opplagt/innlysende hva for betydning og mening de aktuelle begrepsordene har, eller ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 november, 2011

Beato Angelico.  Noli me tangere

Kris­tus är uppstånden. Ja, han är verkligen uppstånden

Efter de tre dagarnas sökande, saknad och sorg återvänder "begravningssällskapet" till livet. De inre känslorna har lagt sig och de vardagliga sysslorna får ta vid.

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 05 april, 2015

Bild av Melker Garay

Slaktbänken

Melker Garay om den etiska värden som verkar vara skrivna i sand.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 30 november, 2015

Främlingen främmandegjord blir en vän

1800- och 1900-talslitteraturen är full av flanörer; från den mållösa strövaren Peter Walsh i Virginia Woolfs ”Mrs. Dalloway” till modernismens promenerande variant av Odysseus, Leopold Bloom i James Joyces ”Odysseus” ...

Av: Matilda Amundsen Bergström | Reportage om scenkonst | 24 Maj, 2012

En liten pojkes dröm om att få gå i skolan. Intervju med författaren…

Under Togos brännande sol lever de i ett stort antal, alla de barn som vill gå i skolan. Som vill lära sig, utvecklas och få kunskap. För att kunna se ...

Av: Linda Johansson | Litteraturens porträtt | 24 juni, 2012

Ivo Holmqvist om Folke Isaksson

“Eldflugorna har slocknat, askflagorna yr över jorden.” Så vackert och så dystert avslutade Folke Isaksson titeldikten i den samling som kom 1998 och som hette just ”Eldflugorna”. Den apokalyptiska slutraden ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 04 juni, 2013

Äkthet och falskhet i Blade Runner och Homo Falsus

”[…] av alla bländverk livet tvingar på oss är detta det farligaste: att tro att det bara finns en verklighet och att den är begriplig.” – Jan Kjaerstad, Homo Falsus Med ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.