Örebro skriver

illustration: Ida Thunström Örebro skriver Hjalmar Bergmans skugga vilar ännu över Örebro – det inser man redan efter en snabb sväng genom staden, med Hjalmar Bergman-teater, Hjalmar Bergman-rum i kulturreservatet ...

Av: Björn Gustavsson | 20 november, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Kvinna och konstnär – Gabriele Münter

Att konsthistorien är skriven av män för män är en sanning som ständigt upprepas liksom frågan: ”Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer?” Den feministiska konstforskaren Linda Nochlin ...

Av: Lena Månsson | 24 februari, 2013
Konstens porträtt

 Pentti Saarikoski på Tjörn

The Poet of Finland

I samband med sin egen 50-års dag påbörjade journalisten Saska Saarikoski (f. 1963) ”en resa” till sin känslomässigt okända pappa Pentti Saarikoski. Detta litterära geni som levde mellan 1937 och ...

Av: Rolf Karlman | 15 januari, 2017
Litteraturens porträtt

John O´Hara

Nu finns John O´Hara i Library of America.

Sextio av John O´Haras berättelser har nu kommit i den prestigeladdade Library of America (det närmsta en amerikansk motsvarighet till den franska Pléiade-klassikerserien man kan komma), i ett urval och ...

Av: Ivo Holmqvist | 29 september, 2016
Litteraturens porträtt

Musiken som ett flätverk av olika språk. En intervju med Ivo Nilsson



Ivo Nilsson Foto Misha PedanIvo Nilsson är kompositör och aktuell med verket Klätterbaronens sångbok (recenserad 11/9) som spelas på Medelhavsmuseet av och med ALICE scenkonstkollektiv och ljud, i vilket Ivo är medlem. Dagen efter premiären ringer jag upp honom för att ställa några frågor.

Kan du berätta om bakgrunden till arbetet med Klätterbaronens sångbok?

Det rör sig delvis om något så personligt som att jag har två söner i samma ålder som pojken i verket, som är 12 år. Den ena har alltid klättrat i träd, han älskar skogen, träden och pinnarna, medan lillbrorsan har ett annorlunda förhållningssätt och är mer av en liten filosof, säger Ivo.

Genom sönerna ges han inblickar i vad som upptar människor i den åldern: miljö- och klimatfrågor och existentiella funderingar. Frågor om migration och kulturblandningar. Allt gestaltas på sätt och vis i Klätterbaronen. Berättelsen bygger på en bok av Italo Calvino från 1957 och utspelar sig på 1700-talet. Texten blandar olika dialekter och språk när pojken Cosimo – som i uppror mot omvärldens normer bosätter sig i träden – förflyttar sig mellan olika länder och kulturer trädtoppsvägen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ivo ser berättelsen som ett flätverk. Visuellt, eftersom det hela utspelar sig i naturen, och hörbart: i kompositionen är ett centralt undersökningsområde hur text och musik flätas samman. Det spelar inte så stor roll om man förstår alla ord, eller hör alla texter i sången. Att få en musikalisk upplevelse av ett språk är lika viktigt, säger Ivo, och jag erinrar mig operaregissören Walter Felsenstein som sa: ”Allt hörbart är handling, allt synbart är musik.”

Vad händer i mellanrummen mellan musik och tal eller musik och sång? De frågorna utforskar på sätt och vis också dagens hiphop, liksom kabarétraditionen i Berlin på tjugotalet gjorde i form av monodramer, säger Ivo. Så vill han göra föreställningar:

– Det är viktigt att det förblir ett kammarspel, eller känns intimt som på en jazzklubb. 

Därför måste publiken komma musikerna nära, så att de kan följa musikernas koreografi, rörelserna när de spelar, höra deras andning och artikulation. Det är också musik, säger Ivo. Jag tänker på när musikerna i föreställningen uppfordrande i en familjs eller konventions gestalt gör slörpljud med munnen när Cosimo inte vill äta upp sin snigelsoppa. Att laborera med gränsen mellan scen och publik kan dessutom kontrastera hur de flesta är vana vid att ta till sig berättelser idag:

– Till skillnad från hur det som händer i en TV-ruta eller på bildskärm pågår långt borta, ges publiken möjlighet att komma riktigt nära, säger Ivo.

Därför är mötena som sker efteråt, mellan publiken, skådespelarna och musikerna, en lika viktig del av föreställningen som själva framförandet, menar Ivo. Det finns många, outforskade sätt att närma sig en föreställning. Det stod utom tvivel när jag efter föreställningen åsåg hur barnen entusiastiskt och nyfiket fick prova barockinstrumenten med Ensemble Liparella. Och säger något om hur föreställningsmakarna inom ALICE kollektiv vill avdramatisera mötet mellan scen och publik.

Klätterbaronens sångbok rör sig på olika nivåer. Dels är den en narrativ äventyrsberättelse, dels en berättelse av mer filosofiskt slag. ALICE kollektiv arbetar ofta så: med en vision om att skapa allaåldersföreställningar. Ivo berättar att Italo Calvino var inspirerad av en arkitekt när han skrev Klätterbaronen. Arkitekten hade, för att skifta perspektiv, klättrat upp i ett träd. Där satt han sedan en hel dag och betraktade.

Vad hoppas du att publiken bär med sig?

– Vi vill påvisa möjligheten att man kan påverka sitt liv, att man inte måste leva så som normerna uppmanar. Kanske kan vår föreställning väcka frågan: hur betraktar man livet ur ett nytt perspektiv?

På frågan om föreställningen kommer att åka på turné svarar Ivo att det handlar om att få loss resurser. Det kan inte nog understrykas hur ont om pengar arrangörerna för nutida musik har. Samtidigt är ALICE kollektiv flexibla vad gäller spelsätt. I Klätterbaronens sångbok finns till exempel många fler satser än de som den nuvarande formen gestaltar. Beroende på vad man vill lyfta fram med föreställningen kan den göras på flera olika vis. Kollektivet värjer sig för ett sätt att spela som reproducerar det redan gjorda. Det är viktigt för Ivo:

– Vi ska spela som om vi upptäcker stycket för första gången i den stund då vi spelar.

Intervjuare Hedvig Ljungar

Ur arkivet

view_module reorder

Likt alvsmederna och dvärgamästarna från svunna tider

Med tanke på att den sista filmen i Hobbittrilogin just haft premiär, passar en återblick till sommarens Medeltidsvecka och då speciellt föredraget med Peter Lyon bra. Peter Lyon är numera en ...

Av: Jessika Ahlström & Alexander Sanchez | Kulturreportage | 27 december, 2014

Episoder från Jerusalem: episod 1

Jag bor i Jerusalem. Smålands Jerusalem. Mellan de två Jerusalemer är det nästan ingen skillnad, förutom att den ena ligger i Småland. Kan du gissa vilken? En av de riktigt påtagliga ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 september, 2013

Tappad rätt ner i bilen

I Jim Jarmuchs märkliga episodfilmfilm "Night on Earth" finns ett avsnitt med en tysk taxichaufför i New York som varken kan köra bil - den skuttar fram när han trampar ...

Av: Ulf Stenberg | Gästkrönikör | 17 juli, 2009

August och människorna

Två år före döden gick August till angrepp mot kulturetablissemangets gullegris Verner von Heidenstam (som konverterat från livsbejakande romantiker till reaktionär nationalpropagandist), charlatanen Sven Hedin (som upptäckte tredje världen i ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 21 juni, 2011

Vill ni verkligen ha min röst? Internationella kvinnodagen 2011

"Ett jävla dravel" var egentligen min ursprungliga rubrik för detta lilla stycke som jag först inte tänkt skriva. Hela veckan har obenägenheten oroat mig, hur kan ett ämne, ett samhällsfenomen ...

Av: Linda Bönström | Allmänna reportage | 08 mars, 2011

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | Essäer om litteratur & böcker | 27 augusti, 2017

Minnets förvandlingar. Om Walter Ljungquist

I de fyra första novellerna i Walter Ljungquists En dörr står på glänt sätts de vuxnas liv mot barnets. De vuxna sörjer tomheten från något förlorat. Barnets liv är ett ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2010

En dag i London

Jag vaknar tidigt en morgon i London, fortfarande halvt slumrande när jag börjar återfå mina sinnen. Jag hör små ljud från staden utanför och solen kisar in genom draperiet i ...

Av: Liselotte Johansson | Gästkrönikör | 08 augusti, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.