Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | 10 augusti, 2010
Kulturreportage

Strindberg, Rousseau och drömmen om kvinnan

Förhållandet mellan August Strindberg och hans "oförgätlige vän Rousseau" har av kritiken oftast behandlas utifrån de politiska och filosofiska tankar om samhället som präglade den svenske författaren. Men vad ...

Av: Fredrik Nordin | 29 juni, 2011
Litteraturens porträtt

De stora frågorna som moderniteten ställer förblir fortfarande obesvarade

Intervju med Claudio Magris I Sverige är Claudio Magris en av de mest lästa italienska författarna. Naturligtvis finns det andra författare, som Camilleri, Fo och Saviano, men vi känner dem mest ...

Av: Guido Zeccola | 22 november, 2010
Litteraturens porträtt

Familjen Facebook – framsidan och baksidan

Det fanns något som hette Facebook, berättade man. Det var ett slags mötesplats på Internet. Jag som författare borde gå med, sa man. Knyta kontakter, nå ut, hålla mig a ...

Av: Stefan Whilde | 31 augusti, 2013
Stefan Whilde

Musiken som ett flätverk av olika språk. En intervju med Ivo Nilsson



Ivo Nilsson Foto Misha PedanIvo Nilsson är kompositör och aktuell med verket Klätterbaronens sångbok (recenserad 11/9) som spelas på Medelhavsmuseet av och med ALICE scenkonstkollektiv och ljud, i vilket Ivo är medlem. Dagen efter premiären ringer jag upp honom för att ställa några frågor.

Kan du berätta om bakgrunden till arbetet med Klätterbaronens sångbok?

Det rör sig delvis om något så personligt som att jag har två söner i samma ålder som pojken i verket, som är 12 år. Den ena har alltid klättrat i träd, han älskar skogen, träden och pinnarna, medan lillbrorsan har ett annorlunda förhållningssätt och är mer av en liten filosof, säger Ivo.

Genom sönerna ges han inblickar i vad som upptar människor i den åldern: miljö- och klimatfrågor och existentiella funderingar. Frågor om migration och kulturblandningar. Allt gestaltas på sätt och vis i Klätterbaronen. Berättelsen bygger på en bok av Italo Calvino från 1957 och utspelar sig på 1700-talet. Texten blandar olika dialekter och språk när pojken Cosimo – som i uppror mot omvärldens normer bosätter sig i träden – förflyttar sig mellan olika länder och kulturer trädtoppsvägen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ivo ser berättelsen som ett flätverk. Visuellt, eftersom det hela utspelar sig i naturen, och hörbart: i kompositionen är ett centralt undersökningsområde hur text och musik flätas samman. Det spelar inte så stor roll om man förstår alla ord, eller hör alla texter i sången. Att få en musikalisk upplevelse av ett språk är lika viktigt, säger Ivo, och jag erinrar mig operaregissören Walter Felsenstein som sa: ”Allt hörbart är handling, allt synbart är musik.”

Vad händer i mellanrummen mellan musik och tal eller musik och sång? De frågorna utforskar på sätt och vis också dagens hiphop, liksom kabarétraditionen i Berlin på tjugotalet gjorde i form av monodramer, säger Ivo. Så vill han göra föreställningar:

– Det är viktigt att det förblir ett kammarspel, eller känns intimt som på en jazzklubb. 

Därför måste publiken komma musikerna nära, så att de kan följa musikernas koreografi, rörelserna när de spelar, höra deras andning och artikulation. Det är också musik, säger Ivo. Jag tänker på när musikerna i föreställningen uppfordrande i en familjs eller konventions gestalt gör slörpljud med munnen när Cosimo inte vill äta upp sin snigelsoppa. Att laborera med gränsen mellan scen och publik kan dessutom kontrastera hur de flesta är vana vid att ta till sig berättelser idag:

– Till skillnad från hur det som händer i en TV-ruta eller på bildskärm pågår långt borta, ges publiken möjlighet att komma riktigt nära, säger Ivo.

Därför är mötena som sker efteråt, mellan publiken, skådespelarna och musikerna, en lika viktig del av föreställningen som själva framförandet, menar Ivo. Det finns många, outforskade sätt att närma sig en föreställning. Det stod utom tvivel när jag efter föreställningen åsåg hur barnen entusiastiskt och nyfiket fick prova barockinstrumenten med Ensemble Liparella. Och säger något om hur föreställningsmakarna inom ALICE kollektiv vill avdramatisera mötet mellan scen och publik.

Klätterbaronens sångbok rör sig på olika nivåer. Dels är den en narrativ äventyrsberättelse, dels en berättelse av mer filosofiskt slag. ALICE kollektiv arbetar ofta så: med en vision om att skapa allaåldersföreställningar. Ivo berättar att Italo Calvino var inspirerad av en arkitekt när han skrev Klätterbaronen. Arkitekten hade, för att skifta perspektiv, klättrat upp i ett träd. Där satt han sedan en hel dag och betraktade.

Vad hoppas du att publiken bär med sig?

– Vi vill påvisa möjligheten att man kan påverka sitt liv, att man inte måste leva så som normerna uppmanar. Kanske kan vår föreställning väcka frågan: hur betraktar man livet ur ett nytt perspektiv?

På frågan om föreställningen kommer att åka på turné svarar Ivo att det handlar om att få loss resurser. Det kan inte nog understrykas hur ont om pengar arrangörerna för nutida musik har. Samtidigt är ALICE kollektiv flexibla vad gäller spelsätt. I Klätterbaronens sångbok finns till exempel många fler satser än de som den nuvarande formen gestaltar. Beroende på vad man vill lyfta fram med föreställningen kan den göras på flera olika vis. Kollektivet värjer sig för ett sätt att spela som reproducerar det redan gjorda. Det är viktigt för Ivo:

– Vi ska spela som om vi upptäcker stycket för första gången i den stund då vi spelar.

Intervjuare Hedvig Ljungar

Ur arkivet

view_module reorder
Vilhelm Ekelund

Vilhelm Ekelund och extremhögern

Många olika typer av läsare har genom åren sökt sig till Vilhelm Ekelunds (1880-1949) verk. Inte minst har han nått framgång hos författare, poeter och akademiker, vilka haft det gemensamt ...

Av: Mattias Aronsson | Litteraturens porträtt | 12 december, 2017

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

Frankrike är inte enbart Paris…

Fransmännen, dessa EU-medborgare, blir alltmer fästa vid sina lokala regioner och sina dialekter. Filmen "Bienvenue chez les Ch'tis" -Välkommen till Norr' - skulle titeln kunna heta på svenska - ...

Av: Anne Edelstam | Gästkrönikör | 16 september, 2008

Andy Warhol, Velvet Underground och Ron Nameth

I samband med att Fotografiska i Stockholm i början av 2011 visar en utställning om Andy Warhols (och Velvet Undergrounds) "Exploding Plastic Inevitable"-show 1966-1967 tillåter vi oss här en liten ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 12 januari, 2011

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 oktober, 2017

Tanz der Gerippe von Michael Wolgemut

Nelly Sachs poetiska öde hand i hand med Paul Celan

(eller det Tyska som både död och hopp) ”Jag är icke mera jag; gudens meningslöshet är i mig. Tiden står stilla, rummet finns inte längre. Min tankes tanke svävar bort genom färglösa rymder, speglande ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 25 december, 2014

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Benjamin 40

                 

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 19 Maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.