Esko Männikkö lägger stor vikt vid hängningen av sina verk. Foto: Emil Fagander

”I do it my way”.

En av Finlands mest omtalade och framgångsrika samtida bildkonstnärer visas just nu i en stor utställning i Stockholm. Esko Männikkös måleriska bilder sätter sig fast i betraktarens medvetande, direkt eller ...

Av: Nancy Westman | 23 oktober, 2017
Konstens porträtt

Edgar Alla Poe och det sublima Antarktis

År 2009 fyller den amerikanske författaren Edgar Allan Poe tvåhundra år. Det uppmärksammas stort i USA och mindre i Sverige. Den store skräck- och deckarmästaren skrev bara en roman, Artur ...

Av: Bertil Häggman | 18 juli, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Jonas Wessel. Jag är en annan

Jag har, såsom många andra, länge hänförts och förundrats av den franske poeten och handelsmannen Arthur Rimbaud (1854-1891). Så mycket att jag bestämde mig, återigen såsom många andra, för att ...

Av: Jonas Wessel | 20 augusti, 2012
Utopiska geografier

Jesus and Yahweh

Litteraturvetaren Harold Bloom är kanske mest känd för Den västerländska kanon, och då kanske i synnerhet för dess lista på västerlandets 26 främsta författare. Stora delar av sin karriär har ...

Av: Tobias Harding | 11 augusti, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Musiken som ett flätverk av olika språk. En intervju med Ivo Nilsson



Ivo Nilsson Foto Misha PedanIvo Nilsson är kompositör och aktuell med verket Klätterbaronens sångbok (recenserad 11/9) som spelas på Medelhavsmuseet av och med ALICE scenkonstkollektiv och ljud, i vilket Ivo är medlem. Dagen efter premiären ringer jag upp honom för att ställa några frågor.

Kan du berätta om bakgrunden till arbetet med Klätterbaronens sångbok?

Det rör sig delvis om något så personligt som att jag har två söner i samma ålder som pojken i verket, som är 12 år. Den ena har alltid klättrat i träd, han älskar skogen, träden och pinnarna, medan lillbrorsan har ett annorlunda förhållningssätt och är mer av en liten filosof, säger Ivo.

Genom sönerna ges han inblickar i vad som upptar människor i den åldern: miljö- och klimatfrågor och existentiella funderingar. Frågor om migration och kulturblandningar. Allt gestaltas på sätt och vis i Klätterbaronen. Berättelsen bygger på en bok av Italo Calvino från 1957 och utspelar sig på 1700-talet. Texten blandar olika dialekter och språk när pojken Cosimo – som i uppror mot omvärldens normer bosätter sig i träden – förflyttar sig mellan olika länder och kulturer trädtoppsvägen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ivo ser berättelsen som ett flätverk. Visuellt, eftersom det hela utspelar sig i naturen, och hörbart: i kompositionen är ett centralt undersökningsområde hur text och musik flätas samman. Det spelar inte så stor roll om man förstår alla ord, eller hör alla texter i sången. Att få en musikalisk upplevelse av ett språk är lika viktigt, säger Ivo, och jag erinrar mig operaregissören Walter Felsenstein som sa: ”Allt hörbart är handling, allt synbart är musik.”

Vad händer i mellanrummen mellan musik och tal eller musik och sång? De frågorna utforskar på sätt och vis också dagens hiphop, liksom kabarétraditionen i Berlin på tjugotalet gjorde i form av monodramer, säger Ivo. Så vill han göra föreställningar:

– Det är viktigt att det förblir ett kammarspel, eller känns intimt som på en jazzklubb. 

Därför måste publiken komma musikerna nära, så att de kan följa musikernas koreografi, rörelserna när de spelar, höra deras andning och artikulation. Det är också musik, säger Ivo. Jag tänker på när musikerna i föreställningen uppfordrande i en familjs eller konventions gestalt gör slörpljud med munnen när Cosimo inte vill äta upp sin snigelsoppa. Att laborera med gränsen mellan scen och publik kan dessutom kontrastera hur de flesta är vana vid att ta till sig berättelser idag:

– Till skillnad från hur det som händer i en TV-ruta eller på bildskärm pågår långt borta, ges publiken möjlighet att komma riktigt nära, säger Ivo.

Därför är mötena som sker efteråt, mellan publiken, skådespelarna och musikerna, en lika viktig del av föreställningen som själva framförandet, menar Ivo. Det finns många, outforskade sätt att närma sig en föreställning. Det stod utom tvivel när jag efter föreställningen åsåg hur barnen entusiastiskt och nyfiket fick prova barockinstrumenten med Ensemble Liparella. Och säger något om hur föreställningsmakarna inom ALICE kollektiv vill avdramatisera mötet mellan scen och publik.

Klätterbaronens sångbok rör sig på olika nivåer. Dels är den en narrativ äventyrsberättelse, dels en berättelse av mer filosofiskt slag. ALICE kollektiv arbetar ofta så: med en vision om att skapa allaåldersföreställningar. Ivo berättar att Italo Calvino var inspirerad av en arkitekt när han skrev Klätterbaronen. Arkitekten hade, för att skifta perspektiv, klättrat upp i ett träd. Där satt han sedan en hel dag och betraktade.

Vad hoppas du att publiken bär med sig?

– Vi vill påvisa möjligheten att man kan påverka sitt liv, att man inte måste leva så som normerna uppmanar. Kanske kan vår föreställning väcka frågan: hur betraktar man livet ur ett nytt perspektiv?

På frågan om föreställningen kommer att åka på turné svarar Ivo att det handlar om att få loss resurser. Det kan inte nog understrykas hur ont om pengar arrangörerna för nutida musik har. Samtidigt är ALICE kollektiv flexibla vad gäller spelsätt. I Klätterbaronens sångbok finns till exempel många fler satser än de som den nuvarande formen gestaltar. Beroende på vad man vill lyfta fram med föreställningen kan den göras på flera olika vis. Kollektivet värjer sig för ett sätt att spela som reproducerar det redan gjorda. Det är viktigt för Ivo:

– Vi ska spela som om vi upptäcker stycket för första gången i den stund då vi spelar.

Intervjuare Hedvig Ljungar

Ur arkivet

view_module reorder

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | Musikens porträtt | 28 februari, 2011

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

The fundamental torus geometry of the universe Psychic Spirit in You 2016

Improvement of the Flows of Matter and Energy in the Known Universe

LundaHydro AB, Vårlöksvägen 4, SE-387 92 Borgholm, Sweden

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 19 september, 2016

Le Chat Noir Gaudeamus

Bortglömd radikal från konstnärernas Montmartre

En ny bild av det tidiga nittonhundratalets Montmartre framträder när den politiskt medvetne målaren Théophile-Alexandre Steinlen får ta plats på Musée de Montmartre i Paris. Tidens strömningar och politiska dramatik ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 27 februari, 2015

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 11 november, 2013

Den mångsidige Robert Walser

"Everyone who reads Walser falls in love with him" påstår Nicholas Lezard i The Guardian. The New Tork Review of Books har i sin utmärkta serie inhemska och utländska böcker ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 31 augusti, 2013

Strålande jul?

Det är jul och julklappar finns överallt att köpa. Vi tror att vi ska kunna få undan det som verkligen betyder, det som vi tror oss ha samlat på så ...

Av: Fredrik Månsson | Gästkrönikör | 20 december, 2015

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts