Att trivas i lidandet - Lidandet som njutning

Det kan finnas en förrädisk skönhet och bisarr njutning i själsligt lidande. Att förlora sig i egen plåga. Själsligt lidande kan generellt utvecklas till en bekväm ankarplats där inget får störa ...

Av: Benny Holmberg | 07 september, 2009
Essäer om religionen

Att återföda jaget i konsten. Om Pablo Picasso

Fostret var livlöst, lades åt sidan som dödfött. Don Salvador, Pablos farbror blåste cigarrök i näsborrarna på den nyfödde. Picasso vaknade till sin första verklighet. En ingång till existensen, iögonfallande ...

Av: Benny Holmberg | 23 september, 2012
Övriga porträtt

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | 02 december, 2014
Essäer om samhället

Kulturens stängda dörrar. Om fri entréreformen och folkets tillgång till kultur

  Genom museets entré springer två barn in. En flicka i blont, lockigt hår håller sin lillebror i handen. Visar honom alla leksaker i museibutiken. Skrattar. Föräldrarna kommer in bakom dem ...

Av: Frida Oskarsson | 25 januari, 2011
Kulturreportage

Förlust, sorg och befrielse i musik



And darkness cameTidningen Kulturen har i dagarna genomfört en intervju med HC, den anonyma skribenten som ligger bakom Headphone Commute, i december släppte HC det enorma stödalbumet … And darkness came. Samtliga intäkter går till välgörenhetsorganisationer som bland annat arbetat med den amerikanska kontinentens offer under orkanen Sandy.

Albumet… and darkness came är på många sätt ett massivt verk. Kompositörerna som bidrar till helheten är namnkunniga musiker, även om själva namnkunnigheten inskränker sig till den begränsade skara som lyssnar på nyklassisk, experimentell och ambient musik. Här återfinns namn som Machinefabriek, Greg Haines, Kyle Bobby Dunn, Bersarin Quartett, Nils Frahm, Peter Broderick, Fennesz + Sakamoto med flera.

Den som inte ryser vid tanken på att simma i musikaliska vatten som rör sig utanför den snäva populärkulturen kan se sig rikligt belönad. Möjligtvis kan albumet bäst betraktas som en helhetsbild med över sex timmar akustiska intryck och tolkningar av skeenden som inbegriper förlust, sorg, melankoli och slutligen, acceptans, frid och tröst. HC har recenserat och intervjuat artister som dessa ett flertal år, för att slutligen samarbeta med dem i detta hedervärda mål.

Till att börja med, låt mig gratulera dig till släppet av … And darkness came. Hur känns det att slutligen se arbetet ute i det offentliga?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Det är delvis overkligt, väldigt glädjande och lite sorgligt på samma gång. Jag menar, hur ska jag över huvud taget kunna överträffa denna bedrift? Jag har jobbat så pass lång tid med detta projekt att jag inte kan föreställa mig att göra något annat. Å andra sidan, jag känner inte att jag valde att göra detta – projektet valde mig. Från det första ögonblick jag fick idén att skapa ett välgörenhetsalbum så fasade jag lite, för att vara ärlig, inför allt det hårda arbete jag behövde göra för att förverkliga det. Samtidigt visste jag att bara jag kunde göra det, och att det tvunget skulle bli gjort. I slutändan blev det till en besatthet, jag är glad att ha möjligheten att veta att det är så bra som det någonsin kan bli, publiken får bestämma resten. Genom att läsa detta särskilda svar kommer du att förstå att det är en ganska komplex och blandad känsla, en känsla jag fortfarande inte helt och hållet har kunnat kliniskt definiera. Jag rider denna våg, och låter den kasta mig...

Välgörenhetsskivor är inte normalt förknippade med ambient, experimentell eller nyklassisk musik; tror du att detta kan vara ett steg i breddande av idén om musikalisk välgörenhet?

– Jag skulle säga att artister av alla de slag kommer samman för att hjälpa varandra på en vardaglig basis. Musiker befinner sig i familjeorienterade sociala sammanhang där de hela tiden tar del av varandras stöd. Möjligtvis är musik i mera kommersiella genrer mer framträdande, men stödalbum existerar inom alla stilar. Ett samlingsalbum med ambienta, experimentella och nyklassiska kompositörer visar bara en bråkdel av denna särskilda värld, det är en väldigt tät cirkel med likasinnade vänner, tillsammans hoppas vi bredda allas horisont genom musik.

Vad är dina tankar om artisters roll i tider av sociala oroligheter och naturkatastrofer?

– Jag har varit inblandad i musikvärlden under många år, i olika inkarnationer och former. I slutändan har jag lärt mig en väldigt grundläggande lärdom: artister är också människor. Oavsett hur ”stort” ett speciellt namn må vara; bakom artistnamnet finns en människa, full med känslor, idéer, lite ego, och alla de där övrigt rätt så mänskliga sidorna. Alla vill känna sig viktiga, och alla vill lura döden. Det är en rätt så morbid idé, men det är sant. Vi har inte funnit ett sätt att göra det än, så enda sättet att hantera vår dödlighet är att lämna något kvar. Konstnärer skapar konst. Musiker skapar musik. Allt i förhoppning att de kommer att få kontakt med någon, och förhoppningsvis bli ihågkomna i processen. Om det finns möjlighet att göra skillnad, så kommer varje enskild person att ta ett kliv framåt. Det är fint att tänka att vissa av oss kan hjälpa genom musik. Så i korta ordalag är vi alla hedrade av möjligheten att medverka, särskilt när vårt arbete bidrar till arbetet mot sociala problem.

And darkness came... spinner över monumentala 87 spår, kunde du föreställa dig intresset och responsen du skulle få från producenter och musiker när du började planera detta arbete?

– Nej, jag ska vara ärlig, jag hade ingen aning att jag ens skulle få tio svar. Bokstavligt talat mailade jag några av mina vänner inom musikindustrin, i hopp om att de ville bidra till ett humanitärt ändamål. Jag var väldigt imponerad, ödmjukad och hedrad av den respons jag har fått motta. Jag var också väldigt stolt över hur väl allting kom samman – vartenda ett av bidragen har kommit i tid i min mailbox, vilket gett mig tillräckligt med tid för att bli färdig. Jag hade tänkt dela upp samlingsalbumet i flera delar, men jag valde en enklare väg, för att göra det lättare för den potentielle köparen. Jag skulle med lätta kunnat inkludera upp till hundra spår, men jag var någonstans tvungen att dra en gräns.

Headphone Commutes Logo

Det är en hel del människor som medverkar, är det några specifika artister som du är särskilt nöjd över att inkludera på albumet?

– Några av mina personliga idoler har bidragit, vilket gör mig hedrad. Clint Mansell är definitivt en av dem, liksom Max Richter, Jóhann Jóhannsson, Nils Frahm, Hauschka, Dustin O'Halloran, Ólafur Arnalds och många, många fler. Som du kan se och förhoppningsvis höra, så uppskattar jag filmisk orkestermusik med piano i centrum. Jag har varit ett fan av alla dessa artister som jag nämnt under ett flertal år, och äger samtliga av deras skivsläpp, så det är en sann ära att se Headphone Commute i egenskap av skivbolag vara del av deras diskografi.

Andan i detta arbete kontrasterar den uttryckta positiviteten som vanligtvis associeras med välgörenhetsalbum. Vad är dina tankar kring de känslomässiga aspekterna av albumet?

– Hela samlingen följer en särskild bana utifrån en naturkatastrof. Även om den inte uttryckligen är positiv, finns det ett genomgående narrativ genom spåren och arrangemangen som handlar om förlust, sorg och slutligen acceptans. Samtidigt rör den vid återfödelse och återskapande av våra liv. Det handlar om livets cirkel, att vi alla lever genom dessa cykler. Jag tycker inte detta arbete är särskilt ledset, utan snarare meditativt, kontemplativt och lugnt.

När du lyssnar till arbetet som helhet, vad är dina egen känslomässiga reaktion på arbetet ifråga?

– Den över sex timmar långa resan är tänkt att följa känslorna hos de som upplevt dessa katastrofala händelser, och de som reagerat på det från avstånd. Alla delar är känslomässigt laddade och är ämnade att framkalla en särskilt känsla som den kommuniceras av artisten. Jag tenderar att knyta an till varje spår på ett unikt sätt. Och om ett stycke får mig att känna, om det får mig att känna någonting över huvud taget, är mitt arbete utfört.

Medlen från skivan kommer att gå till Läkare utan gränser och The humane society. Varför valde du dessa organisationer?

– Jag ville särskilt att detta inte enbart skulle handla om New York och Förenta staterna. Orkanen Sandy har härjat delar av Karibien, centrala Atlanten och givetvis även Förenta staterna. Jag skulle hata om människor tänkte: ”Åh, vi har haft en naturkatastrof och ingen brydde sig, men nu när det handlar om Amerika, visar alla uppmärksamhet!” Det kan vara sant – men varför inte ta den tanken och göra den till något större, som låter våra röster höras över hela världen. Organisationerna som är valda har godkänts av de bidragande artisterna för att de erbjuder bistånd över hela jorden. Jag hoppas att medlen kommer att gå till flera humanitära mål även om samlingsalbumet fokuserar på orkanen Sandy. Givetvis innefattar detta även djur.

Sist men inte minst, vad har du för mål och hopp när det kommer till … and darkness came?

– Jag vill skapa en positiv känsla över hela världen, på ett flertal nivåer. Givetvis vill jag samla in pengar och bidra till välgörande ändamål. Men jag vill också introducera världen till underbar musik och till artisterna bakom varje spår.Jag villverkligen att detta ska vara en win-win för alla och kan inte se hur det skulle kunna gå fel. Jag har ingen dold agenda, inget ego och inget finansiellt att vinna på detta projekt. Att ta bort dessa saker från allting jag har varit involverad i, har tills denna dag fungerat bra för mig, och jag hoppas att fortsätta vara inblandad i och leverera projekt med oöverträffad kvalitet, som talar för sig själv. Jag hoppas världen delar denna uppfattning.

 Robert Halvarsson
Bildmaterial: Headphone Commute

 

Relaterad länk

http://headphonecommute.bandcamp.com/

Ur arkivet

view_module reorder
Dali Atomicus av Philippe Halsman Foto Wikipedia

Miljoners miljarder bilder…

Adjektivet ”ikonisk” som knappt ens är försvenskat sprider sig med löpeldens hastighet. Nu senast är hundra fotografier som tidskriften Time samlat ”ikoniska”, dvs. alltigenom välkända. Bilder virvlar runt oss varje ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 24 november, 2016

Om Röda korsets arbetsförhållanden och språkförbistringen i Första världskrigets Ryssland

Kärt barn har många namn. Sankt Petersburg, Petrograd, Leningrad, och nu Sankt Petersburg igen… St. Petersburg är en vacker stad med breda gator, öppna platser. I skymningsljuset mot broarnas blånande ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 29 juli, 2014

Bildning – ingen sport?

  Biblia et stanze av Veronique Traditio.TEMA BILDNING  Tema Bildning Hur förhåller sig bildningen till specialiseringen? Den allmänna bildningen är själva begreppets huvudsats; det är författaren och skriftställaren Leif V Erixells utgångspunkt. Det ...

Av: Leif V Erixell | Essäer om samhället | 10 april, 2008

Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | Konstens porträtt | 24 mars, 2008

Litteraturen som politiskt redskap - Intervju med Susanna Alakoski

Det är många som blivit otroligt berörda av de två romaner – Svinalängorna och Håpas du trifs bra i fengelset – som Susanna Alakoski hittills hunnit skriva. Det är böcker ...

Av: Jessica Johansson | Litteraturens porträtt | 02 november, 2011

Tidig turism i Norrbotten

Den tidiga turismen i Norrbotten var männens angelägenhet och vedermödornas och de storslagna vyernas värld. Grunden fanns i geologernas, botanikernas, och kartografernas erfarenheter. De var inte på jakt efter marknader ...

Av: Niels Hebert | Reportage om politik & samhälle | 04 december, 2007

Slå i glasen och låt oss lustiga vara

Jag har haft mina uppgörelser med julen. Jag har barrikaderat mig, dragit ur telefonjacket, hyrt en stuga i ödemarken, sjukskrivit mig efter att frivilligt smittat ner mig med vinterkräksjuka. Jag har ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 06 december, 2011

Hämndens rus

“One day the last portrait of Rembrandt and the last bar of Mozart will have ceased to be — though possibly a colored canvas and a sheet of notes will ...

Av: Anton Stigermark | Essäer | 13 juni, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.