Kommunikation, kannibalism, grotesk realism. Sonja Åkesson, stinsens dotter

Sonja Åkesson var poeten som ägnade sig åt grotesk realism i sitt skapande. I hennes texter trängdes absurditeter och kannibaliteter. Hon använde visan och reklamtexternas tekniker för att framsäga sitt ...

Av: Benny Holmberg | 21 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Återbruk och skönhetslängtan

Med utgångspunkter i en unik samling lapptäcken hölls i veckan ett seminarium på Jonsereds herrgård, en del av Göteborgs universitet. Åsa Wettre och Håkan Wettre har under åren byggt upp ...

Av: Per-Inge Planefors | 10 februari, 2014
Gästkrönikör

Mats Waltré. En dikt

Jag heter Mats Waltré. Jag skriver för att det är underbart att sätta ord till en mening, till en känsla, till något skönt och för att jag vill beröra. Jag skriver ...

Av: Mats Waltré | 18 mars, 2013
Utopiska geografier

Brofäste vid Pont Alexandre III i Paris. Foto Carlo Delgado CC BY-SA 3.0

C. G. Bjurström – översättare, introduktör och kulturförmedlare

I en tidigare artikel i ”Tidningen Kulturen” (”Vad får svenskar att läsa fransk litteratur?”, augusti 2015) har jag berört Carl Gustaf Bjurströms (1919-2001) avgörande betydelse som förmedlare och översättare av ...

Av: Elisabeth Tegelberg | 26 januari, 2016
Litteraturens porträtt

Litteraturens porträtt

Roland Barthes och den tidlösa autarkin

Roland Barthes, som föddes för precis 100 år sedan och dog 1980, etablerade sig som ledande fransk intellektuell med den litteraturteoretiska essän "Litteraturens nollpunkt" (1953), en position som bara förstärktes, också internationellt, under hela hans bana.

Thomas Bernhard – (Självbiografins utveckling som grund för de kommande faktionerna)

Käre läsare, så speciellt och anmärkningsvärt, att jag – i min egen skrivarprocess – skulle stöta på dessa rader vid omläsningen av Bernhards "Undergångaren"; just för att de uttrycker så nära vad jag själv nu för tiden tänker om det skönlitterära.

Vilhelm Ekelund och extremhögern

Många olika typer av läsare har genom åren sökt sig till Vilhelm Ekelunds (1880-1949) verk. Inte minst har han nått framgång hos författare, poeter och akademiker, vilka haft det gemensamt att de har närmat sig författarskapet utifrån en djupt rotad humanism. Som exempel kan nämnas Sven Lindqvist, Algot Werin, Per Erik Ljung, Carl Erik af Geijerstam och Eva-Britta Ståhl.

Marie Ndiaye – en av vår samtids främsta författare.

Efter det att jag läste alla Chimamanda Ngozi Adichies och Zadie Smiths romaner snubblade jag över Marie Ndiaye. Alla tre är fantastiska författare, men jag tror nog ändå att jag föredrar Marie Ndiaye. Det började med att jag stavade mig igenom hennes Trois femmes puissantes (2009), men nu har nu fortsatt med den till svenska översatta Ladivine (2013). Alla de tre mörkhyade författarna är befryndade, inte minst vad gäller etnicitet (Vita tänder av Smith), men också i viss utsträckning klass och ras (främst Adichies romaner, men även och ej minst Ndiayes). Efter lite ansträngning fick jag dessutom kontakt med Marie Ndiaye, som idag bor i Berlin.

En författargigant av sin tid

Som sjöman, äventyrare och krigskorrespondent besökte Jack London stora delar av världen. Han var en författarstjärna av sin tid. I år är det hundra år sedan han avled (1876 - 1916). Han var de stora projekten och äventyrens man. Han mest kända bok torde vara äventyrsromanen "Skriet från vildmarken" från 1903 som kommit ut på så gott som all världens språk. Andra kända böcker är den delvis självbiografiska "Martin Eden" och novellsamlingen "Varg - Larsen". Han hade vänstersympatier och kandiderade en gång som presidentkandidat för det amerikanska socialistpartiet. Lenin uppgavs läsa hans novell "Kärlek till livet" på dödsbädden. Flera av hans böcker brändes på bål i Nazityskland. Trots sina socialistsympatier förkroppsligade Jack London på

En ambivalent iscensättning av poeten, författaren och målaren Harry Martinson

Denna essä som bygger på fragment ur diktaren Harry Martinsons lyrikvärld, spänner mellan två ytterligheter: ungdomen och de Fem unga, över till åldrandets naturromantik, där även Aniara flyter förbi, utan början, utan mål, som om hon alltid har funnits där.
Historiens vinddrag drar åter genom skugglöven. Jag röjer i hjärnans hasselsnår och kommer tillbaka till nuet. Följer en tankegång som säger att allt vetande härstammar från myten, eller den kosmiska sagan. Tänker på Harry Martinsons mäktiga versepos ”Aniara. En revy om människan i tid och rum.”

Ur arkivet

view_module reorder
FEMEN protest mot påvens besök i Strasbourg (2014)

Friheten på barrikaderna

Symboler är viktiga i alla krig och revolutioner, och idealiseringen har alltid skett inom konsten. Mathias Jansson tar berättar om hur Delacroix berömda målning "Friheten på barrikaderna" har levt vidare ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 01 mars, 2015

En fotnot av hat. Om Carl David af Wirsén

Ingen som har läst August Strindbergs "Det nya riket" kan glömma det sublimt elaka kapitel, vari han ger sig på jakt efter de sanna "Idealisterna". Han finner dem inte i skattelängderna ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 augusti, 2010

Stig Larsson: Umeå var mardrömmen

TEMA VÄSTERBOTTEN Stig Larsson. Foto: Gustaf Andersson. Regissören och författaren Stig Larsson lämnade Umeå för över trettio år sedan. För Tidningen Kulturen berättar han nu sin Västerbottenshistoria. – Värstingarna på Grubbeskolan kallade ...

Av: Gustaf Andersson | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2008

PS Kröyer och Skagen

Under en stipendievistelse i Italien mötte Hugo Alfvén den vackra Marie Kröyer, gift med den internationellt kände danske konstnären PS Kröyer. På Glyptoteket i Köpenhamn såg han senare en målning ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 16 augusti, 2012

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 maj, 2012

Filosofi og kultur

Den allmenne kulturen og tiden I vår tid er det meste av slikt som har å gjøre med den allmenne kulturen i en svært alvorlig krise; de sosialdemokratiske vyer om kultur ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 09 maj, 2010

En skarpsynt örn: Renata Adler

Det började med att jag hittade en bok med Irving Penns svartvita foton på känt folk: Karen Blixen från något av hennes sista år med åldrandets bleka regnbågshinna och många ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 18 april, 2013

Pippar fröken mycket?!

Det är en tid som jag tror de flesta av oss minns, och många minns den nog mycket väl. Jag gör då det definitivt. Då när barndomens och oskuldens tid ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 07 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.