”Monism” – en tredje utväg

Inför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865: ”Vår tid är en ...

Av: Erland Lagerroth | 16 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

Synden

Innledning Temaet for denne epistelen er dobbelttroen og dobbelttroende folk. Mitt synspunkt er at dobbeltroende folk er langt hardere ute å kjøre enn den en oppfatter som fundamentalist. I det sistnevnte ...

Av: Thor Olav Olsen | 22 december, 2014
Agora - filosofiska essäer

Hjältemodets upplösning och förruttnelse. Krigets anlete

Superbia, högmodet är alla synders moder sägs det. Vilket mått av primärnarcissism vi är nödgade att ha för att bära upp vår sviktande, osäkra och oklara självbild är växlande. Mellan ...

Av: Oliver Parland | 30 december, 2013
Essäer

Sol Invictus i Rom. Terme di Caracalla. Foto: Wikipedia

Den obesegrade solen

Är julhögtiden något som har med Kalle Anka att göra eller är den någonting annat? Är julafton Jesus födelsedag eller har den kristna religionen tagit på sig äran och ansvaret ...

Av: Guido Zeccola | 20 december, 2017
Essäer om religionen

Veckans porträtt: Johan Jönson om Johan Jönson



Johan Jönson om Johan Jönson

jonson_oeiHur skulle jag beskriva mig själv?

Det skulle jag inte. Om jag inte var fysiskt eller ekonomiskt tvungen. Jag skulle fortsätta vara så tyst som möjligt.

Varför skulle jag prata?

Jag har nu böckerna, dvd:na, de tysta arkiveringarna. Det är allt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Är det allt?

Nej. Det är inte heller någonting man har, ingenting man äger.

Är det någonting som talar?

Nej. Det är inte tal. Det är inte tal som pågår. Att tala är någonting mycket ovanligt. Jag vet inte vad det är. Jag vet nästan ingenting. Jag har knappt något socialt umgänge.

Vad innebär det att tala?

Att upprepa ett rytmiserat lätesmönster. Det är inte möjligt att säga någonting annat.

Vad är någonting annat?

Jag vet inte.

Varför vet jag inte?

Vi är ju ofrånkomligen politiska varelser. Det ska vara talandet som gör oss till politiska djur. Är det inte så?

Inte bara. Svårigheten och omöjligheten att säga något konstituerar också politiska kreatur.

De döda ska alltså också vara föremål för det politiska?

Ja. Diskursiviteter och maktförhållanden griper in i det som är levande och det som inte är levande.

Det ska vara skillnader mellan det som är levande och det som inte är levande, som inte längre är levande eller som aldrig har varit levande.

Ja. Men hur vet man vad som är vad?

Jag kan inte redogöra för skillnaderna mellan kreatur, djur och människa. Jag kan inte skriva ner dem.

Det är olika former av språkliga operationer som upprättar, eller suggererar, skillnader mellan det som är levande och det som inte är levande.

Är det så?

Är det inte?

Samtidigt vet man att varje landskap, varje terräng, myllrar, kryllar, krälar av olika livsformer, samtliga symbiotiska med den egna döden. Också såna som man inte alls kan namnge eller aldrig har hört talas om.

Ja.

Ja?

Va?

Vaddå?

Att skriva detta, är det att berätta en historia?

Nej, det tror jag inte. Att skriva är inte att berätta en historia.

Varför ska man då skriva?

Jag vet inte varför.


Johan Jönson, född 1966, bosatt i Hägersten. Utkommer i februari 2007 med Restaktivitet. Har tidigare givit ut bl.a. Collobert Orbital (2006), Monomtrl (2005), Virus (2004), I krigsmaskinen - en serie på fem böcker: Nod noll, Minnen av kroppar i rörelse och vila, Karma inertia, Transvektor, Aggregat som muterar (2001-2002). Han har också skrivit pjästexter åt turnerande frigruppen Teatermaskinen, bl.a. Logosfält (2005) och trilogin gränsmaterial ww4, extasy +/- noll, woyzeckmaskinen (1999-2003).

Ur arkivet

view_module reorder
Erik B. Gustavsson,

Jag mötte en målare

Jag träffade Erik B. Gustavsson (1913-2005) vid en utställning i en stockholmsförort; han närmade sig de åttio, men mannen som klev in i lokalen var ungdomligt flott ekiperad, på ett ...

Av: Gunnar Lundin | Konstens porträtt | 27 september, 2010

Poesi i poetik och praktik

Det råder oftast en förvirring kring begreppet poetik och det blir i det dagliga användandet till en brokig blandning av metodik, estetik, poetik därtill uppblandat med en politisk hållning. Sammantaget ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 21 december, 2016

Materia och ande – den stora gåtan

Vi håller oss med många antiteser. En sådan är människa och natur. Motsättningen kan förefalla självklar, men det är den inte. Människan är en del av naturen, och naturen har ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 24 april, 2014

Baserat på ett sant rykte

Platsannons Ett väl sammansvetsat kollektiv söker en sammansvuren: Osjälvständighet, självupptagenhet, oduglighet och förmågan att vända kappan efter vinden värdesätts extra. Vi skiljer inte agnarna från vetet, ej heller rövslickeri från lojalitet och civilkurage ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 12 oktober, 2013

Gerhard Leberecht von Blücher

Krig och fred i Belgien

I samband med det tyska överfallet på Danmark och Norge stävade en nästan ny kryssare, uppkallad efter just Blücher, in mot Oslo natten till den 9 april 1940. Ombord ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 23 oktober, 2015

Allt är trafikens fel

Trafiken påverkar mig. Sedan tre år tillbaka har jag som Eksjöbo lärt mig att köra fortare men jag har blivit ögontjänare på kuppen. Min hastighet växlar numera beroende på antalet ...

Av: Isabella Clevenhag Sörängen | Gästkrönikör | 27 mars, 2012

Toleransens dilemma del 1 av 2

Ohyggligheterna i Syrien. Ockupationen på Västbanken. Förtrycket i många muslimska länder. Galna kristna, som sätter eld på Koranen. Kongo Kinshasa. Guds befrielsearmé i Centralafrika. Muhammedkarikatyrerna. De fruktansvärda övergreppen på kvinnor ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 08 oktober, 2012

Israelisk musik från många kulturer

Israelisk musik från många kulturer Israels 6 miljoner invånare omfattar 100 nationaliteter. Uppgiften kommer från cd-häftet till The Rough Guide To The Music Of Israel. Förvånande? Kan det stämma? Det beror ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om musik | 03 maj, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.