Radio Nord är död - men arvet lever!

Den 30 juni 1962 upphörde den så kallade piratradion Radio Nord att sända från en båt i Östersjön. Den socialdemokratiska regeringen hade med stöd av centerpartiet kriminaliserat verksamheten som iscensattes ...

Av: Bertil Falk | 30 juni, 2012
Kulturreportage

Den 25:e ölen

Så här efter alla helgdagar, de olika högtidsdagarna har tillsammans med lördagar och söndagar bildat en ”bombmatta” av festtillfällen (också 2013 blir så om jag räknat rätt på hur dagarna ...

Av: Per-Inge Planefors | 04 januari, 2013
Gästkrönikör

Stefan Whilde

Psykiatrin – ett brott mot människofriden?

Som diagnos- och behandlingsmetod är psykiatrin med stor sannolikhet långt sjukare än sina patienter. Den delar frikostigt ut diagnoser och ordinerar substanser på ett sätt som gör psykiatrikern till en ...

Av: Tidningen Kulturen | 01 september, 2016
Stefan Whilde

 Chagall

Linda Bönström. Obruten svit

Linda Bönström är statsvetare, debattör och musikredaktör för Tidningen Kulturen. Dikterna ”Obruten svit” är hennes hundrade bidrag i Tidningen Kulturen.

Av: Linda Bönström | 24 augusti, 2015
Utopiska geografier

Veckans porträtt : Jila Mossaed om Jila Mossaed



Jila Mossaed om Jila Mossaed

j5s1  
Jila Mossaed. Fotograf: A.Sayah

Mitt hem

Mitt skydd
min pärlemor
min klänning
min slöja
mitt hem
min omhändertagande hy,
det som gör mig till ett embryo
det som flår mitt minne
och bedövar mina dagar
min dikt är den tusenfotiga spegeln
som långsamt går mot döden
och bär alla de mörka raderna
på sin magiska rygg.

(Ur diktsamlingen: Sju vilda oceaner, Ordfront, 2000)
Året är 1986, jag söker asyl och hamnar i Hagfors, bara några månader efter publiceringen av min diktsamling i Iran.

Mitt i skogen i Långrösta norr om Hagfors känner jag mig djupt hotad. Språket som var mitt verktyg blev plötsligt odugligt och jag dök ner i en oändlig rädsla för rotlöshet.

Då började jag oroligt gräva i mitt inre och i mitt lands historia.

De långa, dunkla, kalla nätterna blev min räddning.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att läsa koranen för första gången på persiska skapade i mig en nyfikenhet på mytologin och religionerna före islam. Jag började forska om den forntida persiska gnosticismen som handlade om glädjen, kärleken och njutning av den stund som vi har på jorden. Med stor hänsyn till godheten i människans hjärta, hyllas kärleken till människan. Enlig den gamla tron, är människan född att älska livet. Glädjen, musiken, dansen, och respekten för jorden är viktiga.

Jag läste om Mitraismen, som på sin tid spridit sig över hela dåvarande Europa och även mindre Asien. Mitra var solens gud och hundratals kyrkor byggdes på hans tempel överallt. Jag söker och besöker ett av de templen i Rom, nära kolloseum under en vacker kyrka. Där står jag och lutar mig mot mitras kalla stenväggar och smyglyssnar på en engelsktalande reseledare som berättar om Persiens solgud och dess influens på kristendomen.

Jag vill höra och bli bekräftad. Vid Mitras vackra marmor staty vände jag mig till mitt inre för att hitta mitt sanna och mytologiska jag.  Trots ett långvarigt fjortontusenårigt förtryck, förnedring och tystnad, upptäckte jag att det inte finns något likhet mellan mig och Fatemeh. Jag liknar inte förebilden som makthavarna vill forma mig till, Jag liknar inte Fateme, jag har Anahita i mig.

Hon var kärlek och vattnets gudinna. Gudinnan som begravdes under tvång och glömdes bort. Anahitas staty som fanns överallt och såldes vid templen försvann efter ett tag, där islam tagit makten.

Tusentals bäckar, floder, berg, kullar och vägar som bar hennes namn  fick senare islamska namn.

Min nyfiken gav mig trygghet och blev min inspirationskälla för att kunna uttrycka mig på svenska ungefär tio år efter min ankomst till Sverige.

Min längtan efter att återskapa alla de hårt förtryckta symbolerna gav mig en stabil plattform för att skriva.

Efter muslimernas erövring av Iran, förkläddes den persiska gnosticismen som var glädjens och livets vagga i sorg och förnekelse av själen och kroppens drifter. Dans, musik och konst förbjöds. Gudinnornas statyer var förstörda och jag ville upplysa om det.

Under vår historia har utländska forskare och nyfikna människor fått sitt material ifrån makthavarna och på det här sättet blev de vilseledda.

Sufismen blev den islamiska formen av den gamla gnosticismen.

Sanningen som var vägen till kärleken och människans hjärta, förvandlades till kärleken till Allah och förenandet med honom.

På grund av den förfärliga förvrängning presenterades och uppfattades alla våra stora människodyrkare och livsälskare som Hafez, Rumi och Attar som Allahälskare.

En av dem var Haladj som blev torterad och dödades på ett grymt sätt för att han yttrade sig så här: Jag är gud.

Halladj är en sanning försvarare som är känd och omtyckt i vår litteratur.

Rädslan för att dödas och att böckerna skulle brännas ned tvingade många stora filosofer och poeter att rama in sina dikter med en tunn islamsk fasad, för att rädda sina verk.

Jag blev omfamnad av de starka förebilderna och lutade mig tryggt mot mitt förflutna och bestämde mig för att skriva om dem. Som tur är har det väckts en stor nyfikenhet på vår förislamiska filosofi och litteratur. Forskarna är aktiva och upplyser om forntida Persien. Arkeologer gräver ut Mitras och Anahittas tempel i Iran och folk är oerhört intresserade och vill lära sig mer om dåtiden för att kunna förstå orsakerna till så mycket elände som fortfarande pågår i Iran.

Den bakgrunden som finns till mitt skrivande på svenska orsakar att mina dikter ibland upplevs som retoriska.

Jag är en vandrande Dervish i skogen

Vid sjöarna blir min törst efter öknens droppar ännu större.

Jila Mossaed

 


 

Jila Mossaed är född 1948 i Teheran. På persiska gav hon ut åtta diktsamlingar och två romaner. Hon har givit ut tre böcker på svenska:
Månen och den eviga kon (Ordfront 1997)
Sju vilda oceaner (Ordfront 2000)
Under floden ligger en kudde (Tranan  2005)
Hennes dikter har översatts till spanska, tyska, engelska och estniska. Just nu jobbar hon med sin fjärde diktsamling.

Ur arkivet

view_module reorder

Joe McGinniss, Castel di Sangro och de konventionella fördummarna

Joe McGinniss, Castel di Sangro och de konventionella fördummarna En kylig vintereftermiddag färdas jag genom Abruzzos berg i mellersta Italien. Jag har lämnat staden Pescara vid Adriatiska havet, följt motorvägen västerut ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 21 november, 2009

Josefine Klougart av Hanna Nilsson

Ett eget rum, en flytande bild att fånga

Vilka förutsättningar behövs för en människa för att kunna skriva? Författaren och språkvetaren Tove Folkesson sammanfattar sin magisteruppsats "Ett eget rum - en flytande bild att fånga", där hon med ...

Av: Tove Folkesson | Essäer om litteratur & böcker | 03 september, 2015

Den ödesdigra själv(o)tillräckligheten. Krigets anlete

Superbia, högmodet är alla synders moder sägs det. Vilket mått av primärnarcissism vi är nödgade att ha för att bära upp vår sviktande, osäkra och oklara självbild är växlande. Mellan ...

Av: Oliver Parland | Essäer om politiken | 28 juni, 2013

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Screenshot från videoverket

Intervju med konstnären Jesper O. T. Andersson

Årets ateljéstipendier i Rum 203 för konstnärer i Jönköpings län tilldelades i år konstnärerna Jesper O. T. Andersson och Liselott Bjurgard. Tidningen Kulturen fick en intervju med Jesper om Counterstrike ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 13 juni, 2016

Manlighet på liv och död

Omskärelseritualen som förut stärkt folkgruppen xhosa har kommit att försvaga dem. Pojkarna blir inte alltid män. Alkoholpåverkade och självutnämnda kirurger gör att några måste gå könsorganslösa, andra begravas. Den här ...

Av: Gustav Broms | Resereportage | 20 december, 2009

Bitte Andersson – mångsysslerska med anarkistisk DIY-attityd

  Bitte Andersson. fotografier Kim Varga  Bitte Andersson – mångsysslerska med anarkistisk DIY-attityd Agneta Tröjer och Kim Varga har träffat bokhandlerskan, serietecknerskan, filmarbeterskan och queerfeministen Bitte Andersson i hennes butik Hallongrottan på söder i ...

Av: Agneta Tröjer och Kim Varga | Övriga porträtt | 19 juni, 2007

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan 1

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan, om skulle gro bort vetskap. Full omnibussen hade sin en färg till yttre, byggnad vid gräsgrönt som nästan station här liknad något åt i höst ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.