London of today Foto: Björn Gustavsson

Björn Gustavsson besöker London efter Brexit

London är tveklöst en av Europas främsta m u s i k m e t r o p o l e r (i konkurrens med städer som Berlin och Wien) ...

Av: Björn Gustavsson | 12 juli, 2016
Resereportage

Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | 24 mars, 2008
Konstens porträtt

Unga. Begåvade. Älskade. Döda

Både media och den skivköpande allmänheten tycks ha en speciell plats i sina hjärtan för de stjärnor på musikens himmel som släcks alldeles för tidigt. De är för evigt unga ...

Av: Belinda Graham | 22 februari, 2013
Kulturreportage

Ungern 1956 – resning mot stalinismen

Den ungerska resningen mot stalinismen och de sovjetiska trupperna var den mest omfattande proteströrelsen i östblocket. En delförklaring var den revolutionära traditionen i landet. 1919 bildades under kort tid en ...

Av: Martin Oskarsson | 17 december, 2017
Kulturreportage

Ett försök till verklighetsåtergivning



Image
Alain Robbe-Grillet (1922–2008). Foto: Il Manifesto
TEMA BILDNING

Författaren och filmregissören Alain Robbe-Grillet har avlidit. En av 1900-talets mest originella modernister har alltså gått ur tiden. Han var verksam i över femtio år och har i romaner och essäer presenterat en ny romanform – le nouveau roman. Den berättarteknik han förespråkar uppmuntrar en särskild verklighetsåtergivning – en kunskapsteori – landskapet beskrivs objektivt, i frånvaro av subjektivitet och av minutiös precision, i polemik mot borgerlig romankonst. 

Så sent som förra året, närmare bestämt i slutet av september, gjorde författaren och filmregissören Alain Robbe-Grillet ett besök i Sverige som hedersgäst vid Fantastisk Filmfestival i Lund. Han introducerade sina filmer och medverkade vid visningarnas efterföljande frågestund. Jag såg Trans-Europ Express (1966), festivalens första film av Robbe-Grillet, och minns hur han livligt och ivrigt besvarade besökarnas frågor. Han var särskilt mån om att inte förknippas med la nouvelle vague den nya vågen i fransk film, som tidvis förväxlades med le nouveau roman ”den nya romanen” – som Robbe-Grillet anförde.
 

Robbe-Grillet föddes i kuststaden Brest, i västra Frankrike, 18 augusti 1922. Efter studier i födelsestaden och sedermera i Paris blev han, efter ett års studieuppehåll 1943–1944 som föranleddes av att han gjorde obligatorisk arbetstjänst i Tyskland, utexaminerad agronom 1945. Därefter förde hans arbete som agronom honom till platser som Martinique, Guinea, Guadeloupe och Marocko innan han på femtiotalet övergav karriären. Robbe-Grillet var senare verksam som statistiker, litterär rådgivare, föreståndare för Centre de sociologie de la littérature vid Université libre de Bruxelles och föreläsare vid amerikanska universitet, främst New York University. Den 18 februari i år gick han bort på ett sjukhus i Caen, Frankrike, i sviterna efter hjärtrelaterade besvär. Han hade på senaste tiden levt ett tillbakadraget liv i Normandie, i första hand sysselsatt med sin kaktussamling.

Den nya romanen är en medveten inställning i prosan som uppstod i Frankrike på femtiotalet och vars främsta företrädare, bortsett från Robbe-Grillet, var Michel Butor, Natalie Sarraute och Claude Simon. Den som rönt störst uppmärksamhet av kvartetten är Simon, eventuellt för att han förlänades Nobelpriset i litteratur 1985. Dessa författare fick inspiration från 1900-talets stora modernister – Faulkner, Joyce, Proust, Kafka, Woolf och Beckett – men utgör likväl ingen grupp som skriver i samma stil, utan författarna skiljer sig individuellt från varandra. Därav finns ingen förtjänst i en karaktäristik av gruppen i en gemensam sats, vilket C. G. Bjurström påpekar redan 1958: ”Men i genombrottets ögonblick är det minst lika viktigt att framhålla olikheterna.”

Medan Robbe-Grillet helt avstår från psykologisk analys, finns den hos både Butor och Sarraute, när Robbe-Grillets språk är stramt och klart är Simons lyriskt och målande. Den gemensamma nämnaren för författarna var deras strävan efter att skapa något nytt, en ny roman.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På femtiotalet publicerade franska tidningar flera av Robbe-Grillets romanteoretiska texter. Dessa samlades sedan i essäsamlingen Pour un nouveau roman (1963) och har bidragit till att Robbe-Grillet betraktas som den nya romanens ihärdigaste förespråkare. Dessförinnan utgavs flera av hans romaner i Frankrike – men också i svensk översättning. Debutromanen Les Gommes publicerades 1953 och följdes av Le voyeur (Stenögonen) 1955. Stenögonen är Robbe-Grillets första experimentella text; en traditionell handling saknas och likaså intrig; miljöerna beskrivs med minutiös precision men romanens centrala händelse förblir trots noggrannheten outsagd. Den handling som finns skildras fragmentariskt och flera skeenden upprepas. Denna berättarteknik vidareutvecklades i romaner som La Jalousie (1957, Jalusi) och Dans le labyrinthe (1959, I labyrinten). Robbe-Grillets författarskap fick en annorlunda inriktning under åttiotalet med Le Miroir qui revient (1984) – första boken i en självbiografisk trilogi – som följdes av Angélique ou l’enchantement (1987) och Les Derniers Jours de Corinthe (1984). Dessa verk betraktas som romanesques, när en litterär metod används för att bearbeta erfarenheter och händelser i ett verkligt liv.

Robbe-Grillet efterlämnar en förhållandevis stor produktion, varav få texter har blivit översatta till svenska. Sedan hans första roman har en strid ström av verk utgivits, i form av romaner, essäsamlingar och filmer. Den sista romanen Un roman sentimental och filmen Gradiva kom 2007. La Reprise (2001, Omtagning) är hans senaste roman som finns i svensk översättning. Den utspelas i efterkrigstidens Berlin, ett eller två mord begås – som läsare är jag osäker. Robbe-Grillet lånar och leker, som i flera andra romaner och filmer, med populärkulturella fenomen såsom mord- och spionhistorier och erotiska, på gränsen till pornografiska, inslag. Därtill är fotnotsbruket ett originellt grepp. Den vetenskapliga fotnoten används för tillägg och förändringar – omtagningar – vilket motbevisar existensen av en intrig, en händelseutveckling och ett slut.

Källan till Robbe-Grillets författarskap finns i Pour un nouveau roman – programskriften vari hans romanteoretiska idéer presenteras i polemik mot litterära föregångare. Däri förkastas verkligheten som borgerliga romaner, exempelvis Balzacs, beskriver. Det är en falsk och påhittad verklighet, som inte har någon verklig motsvarighet. Världen har inte en bestämd intrig, fasta karaktärer finns ej, minnet är fragmentariskt, inte felfritt och lyckliga slut existerar inte. Likaså förkastas den psykologiska analysen, som blott bedrar och förvanskar verkligheten. Robbe-Grillet föreslår att verkligheten ska beskrivas som den är, som människan ser den: ”Världen är varken meningsfull eller absurd, den är.”

Således ska världen betraktas som om människan inte finns, eller fritt från dennes inflytande. Detta sker med en optisk berättarteknik: Adjektiv och subjektiva värdeomdömen rensas bort, verkligheten skildras enbart av synen. Berättaren motsvarar en kameralins, som förmedlar vad som är, här och nu som i ett skådespel.

Det var ett uppror mot romanens normer Robbe-Grillet presenterade. Han visade hur förljugen samtidens roman var – med bestämda karaktärer, fixerad intrig och lyckliga slut – vilket inte finns på riktigt.

Alain Robbe-Grillets uppror förlades inte bara i texten, utan också i livet: Han valdes in i Franska Akademien 2004 men intog aldrig sin plats eftersom han vägrade att påkläda sig akademiens högtidsdräkt, att bära värja och att läsa ett granskat tal om sin föregångare.  Detta hade inte skett i en så kallad borgerlig roman.

Mikael Andersson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Teresa av Avila - Ett helgon för vår tid

Nutidens människor är svältfödda på vördnad och helighet och längtar efter spiritualitet, mystik och gränsöverskridanden. Därför färdas många till heliga platser och tar del i heliga ritualer från olika ursprungstraditioner ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 23 november, 2009

Hur angår oss Indien?

Plötsligt och lite oväntat har turismen dit ökat, hälsoresorna inte minst. Det gamla ayurvediska systemet väcker intresse i västvärlden vid sidan av yoga och meditation. Själva intresset är emellertid inte helt ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 08 oktober, 2014

Mollie Faustman – Den Nya kvinnan

”Bryt upp! Bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.” – Karin Boye, 1927 Modernismen är sprungen ur det moderna livet och den moderna människans villkor. Modernismen är ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 26 januari, 2014

Veckan från hyllan. Vecka 18. 2012

Guernica är en liten stad i Baskien, grundad på 1300-talet, och ett viktigt centrum för baskisk kultur. För 75 år sedan, den 26 april 1937, när spanska inbördeskriget hade pågått ...

Av: Gregorz Flakierski | Veckans titt i hyllan | 28 april, 2012

 Acaciataggar

Kvinnlig könsstympning (KKS) Del 2.

Reportage i tre delar. Del 2 Ett omvänt ingrepp ”introcision” praktiseras i Australien bland aboriginers pitta-patta stammen. När en flicka nått puberteten samlas hela stammen runt henne och en äldre man ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Kulturreportage | 29 december, 2016

foto Hebriana Alainentalo

Ruiner. Av Guido Zeccola

  Vi försöker tydliggöra den namnlösa styrkan som tvingar oss till skriket genom att kalla det med vår älskades namn. Bara i dödens stund ges samma möjlighet, men då förblir vårt ...

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 27 september, 2017

Freke Räihä. Lögnakt

“Freke var den glupske ulv som vid Odens fötter åt det som makten inte ville svälja – som Räihä har Freke utgivit nio bokverk, samt inväntar tio (Logos) och elva ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 20 oktober, 2014

Epistemologi för ”herrar” och ”slavar”: Nietzsche som politisk filosof

 Den samtida filosofiska situationen kan tyckas en smula paradoxal. Friedrich Nietzsche – som av den danske kritikern Georg Brandes utnämndes till aristokratisk radikal och som enligt egen utsago inte var ...

Av: David Brolin | Agora - filosofiska essäer | 26 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.