TUPP - en scenkonstfestival med stora ögon inför världen

Jag såg nyligen Françoise Sagans debutpjäs "Slott i Sverige" på Dramaten. Det var en bra uppsättning: snygg inramning och gedigna skådespelarinsatser. Efteråt kände jag ändå en viss tveksamhet. Det fanns ...

Av: Tim Andersson | 22 april, 2010
Kulturreportage

Åskådandets ros

Om vi verkligen tänkte oss döden som utplåning, som tillståndet efter utplåningen, då vore de döda inte möjliga att tilltala. Ett intet bör rimligtvis inte skilja sig från ett annat ...

Av: Thomas Sjösvärd | 22 december, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Nyateism

Helt plötsligt nådde två nya titlar marknaden. I september 2015 publicerade Dangerous Little Books CJ Werleman’s ”The New Atheist Threat: The Dangerous Rise of Secular Extremists”. I oktober samma år ...

Av: Carsten Palmer Schale | 20 november, 2016
Kulturreportage

Parmenides av Hebriana Alainentalo

Att med tanken kan vi klyva

Melker Garay om tankens flöde.

Av: Melker Garay | 30 september, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Aleksis Kivi – Finlands nationalförfattare



Den 10 oktober firas i Finland varje år Aleksis Kivi dagen. I det finsktalande Finland är Aleksis Kivi nationalskalden. Hans ”Sju bröder” är märkligt tidlös och har alltid inspirerat finländska författare. Ett av de stora litterära priserna i Finland är Aleksis Kivi priset.. Aleksis Kivi är en pseudonym för Alexis Stenvall. Han levde under svåra omständigheter mellan 1834 och 1872. Aleksis Kivi är Finlands första ursprungliga poet på finska språket. Den bildade klassen i Finland var länge helt svenskspråkig och all högre undervisning var på svenska. Det finska språket diskriminerades. Först 1860 hävdes ett förbud som förbjöd tryckning av annan finskspråkig litteratur än religiös och ekonomisk.


 

Kivis mest kända verk är det tragiska ödesdramat Kullervo från 1864. Där är Kivi influerad av Kalevala-eposets dikter. Vidare även Sockenskomakarna och framförallt Sju bröder från 1870. Berättelsen om de sju föräldralösa tavastländska bondpojkarna i Sju bröder som lever ett fribrytarliv i skogen vid Impivaara ödemark är den finskspråkiga litteraturens största klassiker. Kivi skrev också vackra dikter och många har tonsatts och lever hos det finska folket som t.ex. Mitt hjärtas sång. (Övers. Elmer Diktonius. Tuoni = dödsriket i Kalevalamytologin)
aleksis kivi

aleksis kivi

Annons:

Aleksis Kivi hade finska som modersmål men lärde sig också svenska. Han var son till en skräddare och uppväxt i det finska språkområdet i Palojoki by, Nurmijärvi socken i Nyland några mil norr om Helsingfors. Han kom att bo som vuxen i det svenska språkområdet i Sjundeå kommun väster om Helsingfors. Kivi kände sig dock hela livet som finsk och hans litterära landskap var i huvudsak Nurmijärvi med skogar och sjöar, finskt språk och finsk bykultur.

Som tolvåring skickades Aleksis Kivi till Helsingfors för studier. Han fick avbryta sina studier på grund av fattigdom och svält. Dock lyckades han som 23-åring ta studentexamen. Han var konstnärligt lagd och även duktig att teckna. Han tyckte också om att vandra i skogen och även att jaga. Han var beläst på de stora klassikerna som Shakespeare men också på Runebergs Fänriks Ståhls sägner och Elias Lönnrots Kalevala. Kivi tillhörde också en löst sammansatt grupp under studietiden som verkade för att utveckla en finskspråkig humanistisk kultur.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Även om Kivi var en stor konstnärsbegåvning var det inget som imponerade på hans samtid. Där var traditionellt hårt jordbruksarbete som räknades i både Nurmijärvi och Sjundeå. Kivi fick dessutom tidigt ekonomiska-, psykiska- och även alkoholproblem. Någon familjebildning var inte heller att tänka på i och med hans svaga ekonomi. När han var 29 år hyste han in sig hos en äldre ensamstående kvinna, Carlotta Lönnqvist, som drev någon form av hushållsutbildning för unga flickor. Kivi fick där en hemmiljö, arbetsro och även möjlighet att äta sig mätt. Charlotta Lönnqvist godtog också hans psykiska egenart.

Kivis mest kända verk är det tragiska ödesdramat Kullervo från 1864. Där är Kivi influerad av Kalevala-eposets dikter. Vidare även Sockenskomakarna och framförallt Sju bröder från 1870. Berättelsen om de sju föräldralösa tavastländska bondpojkarna i Sju bröder som lever ett fribrytarliv i skogen vid Impivaara ödemark är den finskspråkiga litteraturens största klassiker. Kivi skrev också vackra dikter och många har tonsatts och lever hos det finska folket som t.ex. Mitt hjärtas sång. (Övers. Elmer Diktonius. Tuoni = dödsriket i Kalevalamytologin)

Tuonis dunge, fridens dunge!
Där är sandens fina vagga,
Dit skall jag föra mitt gullebarn.

Där har barnet gott att vara,
Där på Tuoniherrens ängder
Vallande Tuonelas hjordar.

Tuonis dunge, fridens dunge!
Fjärran hatet är och kivet,
Långt bort världen den falska.

När Sju bröder 1870 först utkom i Finland fick blev den totalt nedgjord av en ledande kritiker August Ahlqvist sok skrev: "Verket är löjeväckande och en skamfläck i den finska litteraturen. Särskilt innehåller det en elak kränkning av den finska allmogen, där upphovsmannen påstår sig ha gjort skildringarna efter naturen. Denna allmoge är ingenstans sådan – som hjältarna i denna bok; det tysta och allvarliga folk som röjt Finlands ödemarker för odling – är av helt annan art än nybyggarna på Impivaara. Kivis roman ansågs sammantaget av etablissemanget som genomprimitiv och en skamfläck för finsk diktning. Förläggaren (Finska litteratursällskapet) blev förfärad och drog in upplagan som publicerades i sin helhet först tre år senare. Även Runeberg instämde i August Ahlkvists kritik mot Kivis verk trots att han inte kunde läsa på finska. Motgångarna med Sju bröder tog knäcken på Aleksis Kivi. Han blev intagen 1871 på sjukhus i Helsingfors med diagnosen melancholia chronica. Som möjliga orsaker till sjukdomsutbrottet antecknades Anemi? Superi? Sårad författareära? Våren 1872 blev han utskriven till sin bror Albert Stenvall i Tusby som tog emot honom mot viss ersättning från fattigvården i Nurmijärvi. Aleksis Kivi var dock fortfarande sjuk och förvirrad. Han dog troligen i lunginflammation på årets sista dag 1872.

Aleksis Kivi lever i sina verk och då framförallt Sju bröder. Så här presenteras bröderna i inledningen av boken: Bröderna heta från äldst till yngst: Juhani, Tuomas, Aapo, Simeoni, Timo, Lauri och Eero. Av dem är Tuomas och Aapo ett tvillingpar och likaså Timo och Lauri. Juhani den äldste av bröderna är fem och tjugo år gammal, men Eero, den yngste har nätt och jämnt sett aderton solvarv. Till kroppsväxten är de stadiga och breda, längden är lagom utom hos Eero som är mäkta kort. Längst av dem alla är Aapo fastän ingalunda bredast över axlarna. Sistnämnda försteg och ära tillkommer Tuomas som är med rätta berömd för sin skulderbredd. En egenskap som präglar dem alla gemensamt är deras bruna hy och styva halmgula hår, vars strävhet särskilt hos Juhani är i ögonen fallande. Jukolabröderna är mäkta populära i Finland och deras eskapader spelades också som utomhusteater i en föreställning vid vridläktaren i Närpes där artikelförfattaren har sin sommarbostad. Det blev succé. I Nurmijärvi kommun spelas Sju bröder varje sommar av teateramatörer. Kommunen hedrar också sin store son Aleksis Kivi genom att bröderna finns i kommunvapnet. Naturligtvis finns också ett museum i Kivis födelsetorp i Palojoki by.

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Greve Zaroffs ande kan man tjäna storkovan på

Vill man nå fram till någon vars försvar är på topp eller i alla fall fungerar någorlunda finns det en metod som är bättre än andra: mekanisk avtrubbning. Genom att ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 24 mars, 2011

En dikt av Hebriana Alainentalo

En dikt av Hebriana Alainentalo

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 24 februari, 2017

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Maria Anna (Nannerl) Mozart. En musikalisk begåvning, men en fotnot i historien

På Nationalmuseum i Stockholm visas sedan i slutet av september en utställning om kvinnliga konstnärer i Frankrike och Sverige mellan 1750 och 1860. Den 18 maj 2012 hade en film ...

Av: Lilian O. Montmar | Musikens porträtt | 16 oktober, 2012

Transcendentala varelse!

Det regnar. Snön smälter helt om det fortsätter så. Jag längtar och saknar dig.    I minnet återvänder jag till tiden vi tillbringade tillsammans, efter din första resa till USA, här i Stockholm ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 13 februari, 2017

Sedan när ligger Jönköping i Jerusalem?

Tim Cook, Apples CEO, skriver på Apples webbplats: ”Vi beklagar verkligen det besvär som detta inneburit för våra kunder och gör allt vi kan för att förbättra Kartor. ” Man kan ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 25 februari, 2013

Strindberg, Rousseau och drömmen om kvinnan

Förhållandet mellan August Strindberg och hans "oförgätlige vän Rousseau" har av kritiken oftast behandlas utifrån de politiska och filosofiska tankar om samhället som präglade den svenske författaren. Men vad ...

Av: Fredrik Nordin | Litteraturens porträtt | 29 juni, 2011

Abu Casems tofflor

Abu Casems tofflor Förutom den medeltida arabiska skuggteatern och de shiitiska passionsspelen till åminnelse av imam Hussains martyrium, är det, så vitt jag vet, inte mycket bevänt med dramatiken i den ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om litteratur & böcker | 01 februari, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts