Hävdvunnen och alternativ litteraturforskning. En (vetenskaps)historisk vattendelare

Inspirerad av en granne, som ansåg, att Aniara var det främsta svenska diktverket, kom jag att läsa om en liten bok jag gett ut 1991, Aniara – en dikt av ...

Av: Erland Lagerroth | 13 oktober, 2014
Agora - filosofiska essäer

Enbusken och apelsinträdet – en omläsning av Vilhelm Mobergs “din stund på jorden”

Under fyra månader på sensommaren och framåt hösten i sitt sextiofjärde år gör svensk-amerikanen Albert Carlson upp bokslutet över sitt liv. Han utvandrade från Småland 1920 (redan året därpå blev ...

Av: Ivo Holmqvist | 17 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Barn

Ensamkommande barn vad gör vi med dom                                         ensamkommande barn   Vi skapar ett nytt ord och förvarar dom i överblivna rum Ensamkommande barn får egentligen inte finnas så vad gör vi med dom

Av: Ragnwei Axellie | 30 november, 2009
Utopiska geografier

Om vi bara försöker – en kärleksförklaring till den svenska proggen

Hur kommer det sig att den svenska proggen känns så angelägen 2013 när den är gjord i en tid så olik vår egen? Det går inte att svara på den ...

Av: Peter Sjöblom | 20 januari, 2013
Essäer om musik

Thorilds aforism över dörren till Uppsala Universitets stora aula. foto Ann-Sofi CUllhed

Att tänka fritt eller rätt?



Thomas Thorilds sentens "Tänka fritt är stort, tänka rätt är större" kan synas märklig och liknar en uppmaning till följsamhet och politisk korrekthet. Detta kunde dock knappast vara rektor Carl Yngve Sahlins avsikt när han 1887 lät hugga in devisen över entrén till Uppsala universitet. Hur tänkte då juristen Thorild när han på detta sätt ställde fritt mot rätt? Därom tvista de lärde och det finns ett otal tolkningsförsök.

 

Om Thomas Thorild


Thomas Thorild

Thomas Thorild

Påståendet Bonn är en huvudstad är i dag fel men 1988 var det rätt och det blir idag rätt genom ändring av tempus från presens till perfekt eller preteritum. Här handlar det om helt tidsbundna fakta men en geograf eller historiker måste känna till dem. Vi måste också ha empiriskt förvärvad kunskap. Att tänka fel och inte känna till fakta kan, om det vill sig illa, få katastrofala följder, t.ex. om en ingenjör räknar fel på hållfastheten vid ett brobygge eller en läkare inte känner till nödvändiga fakta för en riktig diagnos. I den meningen hade Thorild och Sahlin rätt.
Thorilds grav

Thorilds grav

Annons:

För att i alla fall förstå det lite bättre är det nödvändigt att gå till källan, där sentensen står som motto:

Ty derutaf, att ni är Fri, Jemnlik, Contractmyndig och Sjelfviljande, följer väl, att ni har högsta magt till att Tänka; men det Klokaste eller det Galnaste? att ni har högsta magt till att Vilja; men det Bästa eller det Värsta? att ni har högsta magt till att Göra; men det som upprättar Er och Alla, eller det som förstörer Er och Alla? - - - - - Denna omätliga Ovisshet måste vi då frias ifrån, det är, Vi måste frias ifrån Frihetens Ovisshet, genom en annan, och således vida högre, Princip, som kan stadga Visshet, som kan stadga Bestånd och Säkerhet. Och denna Princip är det Rätta: hvars eviga Lagar jag har sökt att utfinna och vill förklara i denna bok.
(Ur: "Rätt, eller alla samhällens eviga lag" (1794) i: Thomas Thorilds Samlade skrifter, Stockholm: Viborg 1824, s. 264.)

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kyrkan utlovar enligt Thorild evigt liv, salighet och uppenbarelsen av det Sanna och Rätta efter döden och efter ett liv "i ett gudomligt mörker", där vi "famla och erfara all irring och all vidrighet, för att en gång der, i en annan verld, med dubbelt lycksalig klarhet se det Rätta, och att derföre i allmänhet detta Lifvet vore en Gåta, hvarpå Evigheten är en upplösning" (ibd. s. 257). Han nöjer sig dock inte med detta utan menar att det "Sanna och Rätta" och därmed det "Goda" går att uppnå redan på denna jord. Thorild var ett barn av upplysningstiden och vägen till lycksalighet lyses upp av förnuftet och vetenskapen. Vårt tänkande förleds dock av den fria viljan som lockar oss att söka njutning och kortsiktigt uppfyllande av våra önskningar och drifter utan att se till de "irringar", "vidrigheter" och skadliga följder det får på kort eller lång sikt. Nog ligger det något i detta, tänk bara på drogberoende ("När jag kan sluta vill jag inte och när jag vill sluta kan jag inte") och politisk makthunger ("Blut und Boden") med kända, fruktansvärda konsekvenser.

Hur tänkte då rektor Sahlin när han valde Thorilds devis som motto också för Uppsala universitet och därmed väl som vetenskapligt rättesnöre. Vi låter honom klargöra det själv genom citat ur hans invigningstal hållet den 17 maj 1887. Han refererar där till Sokrates, som verkade "under det lysande femte århundradet f. Kr":

Under detta århundrade, det mest lysande i Greklands historia, var det icke någon brist på vishetslärare i Aten, men hvar och en, som kom i beröring med Sokrates, märkte, att det var en stor skilnad mellan honom och de andre. De andre kunde väl verka för tankefrihet, men att visa något, som var rätt och icke kunde tänkas annorlunda än på ett bestämdt sätt, det låg icke i deras magt. Det var hans magt, hans, om hvilken den Delfiske Apollo förklarade, att han var den visaste man.

Sahlin förutsätter liksom Thorild en evig, oföränderlig sanning, men den grekiska filosofin leder oss inte ända fram utan dit når vi först genom vårt inre och den kristna tron. Där finns den fasta punkt som leder till det rätta tänkandet. I den vetenskapliga forskningen finns också ett tänkande som riktar sig mot det yttre, mot vår omgivning, mot naturen. Detta yttre tänkesätt är avhängigt av det inre, rätta, men det följer tankelagarna:

Jag menar med det fria tänkandet icke det, som anser sig kunna godtyckligt antaga, hvad det som ur en eller annan synpunkt befinnes för det ena eller det andra ändamålet lämpligt eller lockande; jag menar det tänkande, som känner tänkandets lag, som vet, att tankelagen är ordning, och att det utan ordning icke gifves något tänkande, utan endast tanklöshet.
[...]
Det finns hos tänkandet en frihet ... som kan urarta till ett självsvåld och en förnekelse av det som icke borde förnekas, men som kräver och behöver en förklaring. Detta fria tänkande behöver en upprättelse, det behöver övergå till att bliva ett rätt tänkande, ett sådant tänkande genom vilket människan finner det rätta och väsentliga och det, som hon icke kan umbära för att komma till ett inre och andligt liv. Dit kan man nå inte bara genom vetenskaplig forskning. Den som söker näring för sitt inre liv kan tänka rätt. Han tänker rätt därigenom, att han riktar sin tanke på det, som är tankens rätta föremål, och att han själv har rätt i sitt tänkande.
(http://www.sahlinska.se/c-y-sahlin-hogtidstal-1887/ 2014-05-02.)

Pelle Holm förstår i sina Bevingade ord (Stockholm: Bonniers 1994, s. 304) "tänka rätt" som "tänka logiskt". Sahlin ger sentensen en stark religiös innebörd men det framgår väl ändå att "tänka fritt" och "rätt" också gäller jordelivet och vetenskapen. Såväl ur logisk-matematisk som empirisk-faktamässig synpunkt är det vetenskapliga tänkandet ingalunda fritt och visst finns det tidlösa sanningar. 2 x 2=4 är en sådan. Att påstå att två gånger två var eller kommer att bli fyra går ju inte. Likaså är tankemönstret som möjliggör slutsatsen i syllogismen Alla människor är dödliga. Sokrates är en människa. Alltså är Sokrates dödlig tidlöst. Om vi tänker annorlunda tänker vi fel. För att påståendet i syllogismen ska vara sant måste vi också veta vad en människa är, att Sokrates verkligen är en människa, och inte en katt eller en staty, och att dödlighet är undantagslöst.

Påståendet Bonn är en huvudstad är i dag fel men 1988 var det rätt och det blir idag rätt genom ändring av tempus från presens till perfekt eller preteritum. Här handlar det om helt tidsbundna fakta men en geograf eller historiker måste känna till dem. Vi måste också ha empiriskt förvärvad kunskap. Att tänka fel och inte känna till fakta kan, om det vill sig illa, få katastrofala följder, t.ex. om en ingenjör räknar fel på hållfastheten vid ett brobygge eller en läkare inte känner till nödvändiga fakta för en riktig diagnos. I den meningen hade Thorild och Sahlin rätt.

Är då tänka rätt "större" än tänka fritt? Inom vetenskapen är det synnerligen viktigt att få tänka fritt om därmed menas frihet från otillbörliga skrankor och påbud. Jämställdhet, eller helt enkelt rättvisa oavsett kön, borde vara en självklarhet men är det tyvärr inte alltid. Det rättfärdigar dock inte politiska ukaser om att all forskning ska innehålla en genusaspekt. Hur behjärtansvärt detta än må förefalla så inskränks här friheten och en farlig väg beträds. Om, som nu, en allt större del av forskningen över doktorandnivån styrs av villkor som uppställs av yttre finansiärer så är detta också ett problem. Verkligheten är komplex och svårgenomtränglig.

Därför är fritt val av forskningsobjekt och fritt utbyte av argument, disputatio, centrala krav i vetenskapssamhället. Den enda inskränkning av vetenskaplig frihet som kan godtas är, förutom etiskt och humant hänsynstagandes, den som logikens lagar och respekten för fakta påbjuder. Därav följer att vetenskaplig stringens måste vara den främsta akademiska värdegrunden. Att tänka fritt är ur detta perspektiv en förutsättning för att tänka rätt.

Kjell-Åke Forsgren

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning

Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 09 mars, 2009

Erik B. Gustavsson,

Jag mötte en målare

Jag träffade Erik B. Gustavsson (1913-2005) vid en utställning i en stockholmsförort; han närmade sig de åttio, men mannen som klev in i lokalen var ungdomligt flott ekiperad, på ett ...

Av: Gunnar Lundin | Konstens porträtt | 27 september, 2010

Saturnalia av Ernesto Biondi

Levende fornuft, våre sterkeste følelser og menneskelig forstand

Mennesket er utstyrt med fornuft, følelser og forstand, evner som kommer i grader hos de enkelte individ. En kan uttrykke det foregående slik. Med henblikk på alt som tilhører fornuftsområdet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 mars, 2015

Multikulturella författare på Bok & Bibliotek i Göteborg

Bokmässan i Göteborg bjöd som alltid på ett överflöd av intressanta och spännande seminarier med gäster från när och fjärran. I seminariet ”Multikulturella författarskap” möttes tre författare från olika delar ...

Av: Benita Funke, Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 09 november, 2012

Emmakrönika XXIV. Om allt går i lås

Om det här året går helt riktigt i lås får jag äntligen inte mindre än fem böcker utgivna, 1, 2, äntligenskarabéerboken I-III, Hotellogram, därtill en bok antagen på ett av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 20 augusti, 2009

Från Friskatorpet: Lögnen, sanningen

Växtligheten tog över. Rabatterna växte igen snabbare än de hann rensas och gräsmattan växte sig för hög för gräsklipparens blad, förvandlades till äng. Tistlarna har växt sig manshöga, nässlorna lutar ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 19 augusti, 2010

2000-talets första teaterdecennium

Om Nummer Specialutgåva 2010 Sökande och samlande utgör sedan urminnes tider handlingsmönster i människans liv. Sökandet och samlandet möjliggör hennes överlevnad. Nyfikenheten driver henne att ständigt lära sig mer om sin ...

Av: Anna Nyman | Essäer | 08 februari, 2010

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.