Melker Garay. Foto: Niclas Kindahl

Litterära artefakter

Hur lätt är det inte att betrakta sina litterära artefakter med en viss misströstan? Hur lätt är det inte att känna missmod ögonblicket efter att man har lagt ner sin ...

Av: Melker Garay | 13 april, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Hedendom - shamanism och paganism i vår tid

Svenskarna sägs ofta vara världens mest sekulariserade folk. Det talas om postkristna svenskar som lämnat kristen tradition bakom sig. Den sekulära och religionskritiska naturvetenskapliga världsbilden betonar empirin och förnuftet som ...

Av: Lena Månsson | 26 februari, 2017
Essäer om religionen

En kryddställ för tysk turism

Från ungefär mitten av 1800-talet var förbindelserna Tyskland–Sverige täta och mycket djupgående. Detta framkom inte minst av den stora utställningen om Tyskland och Skandinavien som visades på Nationalmuseum på 1990-talet ...

Av: Björn Gustavsson | 11 augusti, 2014
Gästkrönikör

Den relativa maktens århundrade

Det 21:a århundradet kommer inte att bli det nya amerikanska århundradet som de nykonservativa förutspådde i slutet av 1990-talet. Kommer det i stället att bli det antiamerikanska seklet som den ...

Av: Pierre Hassner | 20 november, 2013
Essäer om samhället

Margaret  Mazzantini . Foto: Gian-Luca Rossetti

Kärlekens kvintessens är en virvel



Margaret  Mazzantini är en italiensk författare som den svenska publiken borde känna väl till. Hon har inom loppet av tio år givit ut fyra böcker på svenska, och i dagarna ges hennes senaste Hela Härligheten, ut på Contempo förlag. Margarets mor var en irländsk bildkonstnär och hennes far en italiensk författare. Hon har levt hela sitt liv i Italien och känner sig som en italienska. Jag träffade Margaret under vad som var hennes första Stockholmsbesök någonsin.

 

om Margaret Mazzantini


Någonting som kastar oss utanför oss själva, bortom våra automatismer. Kärleken är Primus Motus som tillåter oss en djupare dykning ned i vårt inre oändliga hav. Och detta gäller även för vår kreativitet, konsten liksom kärleken har samma kraft. Ibland händer det när kärleken har tagit makt över oss och dominerar allt som vi gör, att allt det som vi har trott på börjar rasa.
Margaret  Mazzantini . Foto: Gian-Luca Rossetti

Margaret Mazzantini . Foto: Gian-Luca Rossetti

Annons:

Splendore, nu på svenska med titeln Hela Härligheten, är en kärleksroman. Det verkar som att du tycker om att skriva om kärlek?

- Hela vårt liv är en kärleksroman, en kärlekshistoria. Någonting som kastar oss utanför oss själva, bortom våra automatismer. Kärleken är Primus Motus som tillåter oss en djupare dykning ned i vårt inre oändliga hav. Och detta gäller även för vår kreativitet, konsten liksom kärleken har samma kraft. Ibland händer det när kärleken har tagit makt över oss och dominerar allt som vi gör, att allt det som vi har trott på börjar rasa.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är kanske på grund av detta som vissa kärlekshistorier frigör krafter som kan utplåna den som älskar. Vi kallar det självdestruktivitet...kärlekens kvintessens är en virvel.

Någon har kallat Hela Härligheten en gayroman. Jag är inte så övertygad. De båda pojkarna i romanen, Costantino och Guido, söker efter varandra ända från det de är barn, men jag ser det i första hand som en form av vänskap-kärlek, men som ibland behöver eros för att kunna yttras.

- Ja jag tror du har rätt. Varje kärlekshistoria är unik även om vi tror de liknar varandra. Guido och Costantino träffas under 1960-talet. Staden är Rom, det är bigott och genomsyrat av klasskamp.
En av pojkarna tillhör den höga bourgeoisien, den andra tillhör arbetarklassen. Det finns en sexuell drift hos dem båda, men också en form av vänskap som är möjlig mellan personer av samma kön. Två livshistorier.

Det finns författare som skriver samma bok hela tiden. Inte jag. Mina historier liknar inte varandra. Innan jag verkligen börjar skriva en roman behöver jag år av research för att sedan kunna avsluta den. Den viktigaste tiden är när jag gör mina skisser, när jag skriver anteckningar, ställer mig själv frågor. Författare är jag i första hand då, INNAN jag förvandlar det jag skrivit till en roman.

Historien är alltid viktig, som till exempel den om Sarajevo eller om Libyen, det är material till framtida böcker. För en författare är det dock ordet som är allra viktigast, själva skrivandet som skapar strukturen och innehållet.

En bok är för mig en Trojanhäst. Jag behöver den för att kunna träda in i läsarens hjärta, men krigarna som kommer ut från hästens mage är det ämne som tjusar mig som författare, den skandalösa verkligheten, orättvisan och så vidare.

En av dina tidigare romaner Rör dig inte (Non ti muovere) vann det prestigefulla priset 'Strega' och filmatiserades av din man Sergio Castellito. Det var en roman som tog oss alla med storm.

- Rör dig inte (Bonniers) handlar om olika passioner, men jag var och är samma kvinna även om det gått tio år sedan boken publicerades. I Rör dig inte berättar jag en historia om misär och förödmjukelse. Den karaktär i boken som utsätts för alla möjliga former av utnyttjande, en liten kvinna som heter Italia, förvandlar dock tristess och misär, våld och masochism till någonting revolutionärt, till någonting andligt.

Det är genom henne som den verkliga misären (männens) visar sig. Det är genom henne som "han" begriper det som han kanske aldrig hade kunnat begripa annars. Hennes namn Italia har kanske en symbolisk betydelse, men jag var mest intresserad av kvinnans ödmjukhet, som med kärlek kunde beröra livets yttersta mening.

1987 gifte du dig med regissören Sergio Castellito. En kärlekshistoria, fyra barn, men också en lång rad av konstnärliga samarbeten, speciellt inom teater.

- Min man är del av mitt liv, men mitt privata liv speglas inte i mina romaner eftersom- som du vet- de ofta handlar om människor som lever i livets utkant. Väldigt sällan är jag självbiografisk, fast mitt privata liv är ändå närvarande i mina romaner. Till exempel när jag porträtterade en kvinna från Bosnien som trots att hon befann sig i en tragisk situation kände lusten, behovet att skaffa barn. Eftersom jag själv har fyra barn kan jag bättre förstå hennes känsla, lust och behov.

Om du tillåter mig en privat fråga tänkte jag att du Margaret är född på Irland av en kvinnlig konstnär, Anne Donnelly, och en italiensk författare din far Carlo.

- Att ge livet till ett barn är en underbar gåva. Min mor är en livfull kvinna, även i det hon målar. Min far försökte under 40 år att skriva dunkla romaner. Ett tragiskt liv som påverkade mig negativt. Jag var extrovert och ville bli lycklig som alla andra. Jag har aldrig förlorat den kanske en aning barnsliga glädjen jag finner när jag berättar en saga, en historia. Därför att sagan, det vill säga berättelsen, också är berättelsen om en myt som tillhör oss alla. Och det är genom denna myt som de stora sociala problematiseringarna tar form. Det är den stora berättelsen som kan ge liv och färg åt skeenden, inte en historisk krönika. Det finns de som påstår att romanen är död men jag tror inte på det.

Jag blev förvånad när jag fick veta att detta var ditt första besök i Sverige

Ja jag vet, ändå har fyra böcker publicerats. Jag åker nästan aldrig någonstans, det är svårt med så många barn. Ändå tycker jag om ljuset här. Det är en fantastisk upplevelse... och så är det vissa svenska författare som har varit viktiga för mig... i teater har jag som skådespelerska spelat Strindberg, Hjalmar Söderberg, och hur kan jag glömma Ingmar Bergman? Och min favoritbok när jag var liten, Pippi Långstrump.
Men jag lovar att komma tillbaka när en femte bok publiceras.

.

Guido Zeccola

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Den estniske sångaren Georg Ots

Bariton med bredd

I slutet av 70-talet gjorde jag min första resa till Estland - eller som det då officiellt hette ENSV, Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (estniska socialistiska rådsrepubliken). Vi var inte många ...

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 10 december, 2016

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | Essäer om samhället | 18 december, 2016

Johan Jönson

Johan Jönson; poet, född 1966 – har gett ut böcker på Displaced press (i översättning av Johannes Göransson), OEI editör, Maskinen och Albert Bonniers förlag men är även verksam som ...

Av: Johan Jönson | Utopiska geografier | 26 september, 2011

Jacob Ullberger och Thomas Fagerholm spelar på Annorlunda Musikskola. Foto: Maria Ekström.

Jazz för vuxna

En vanlig tisdag i maj övar jazzensemblen Dixie I på låtarna de ska uppträda med på uppspelningen kommande vecka. Det här är den yngsta gruppen av Jacob Ullbergers jazzensembler på ...

Av: Maria Ekström | Musikens porträtt | 05 maj, 2016

Den skapande individen

Tankar om den skapande individen heter en bok av John Landquist från 1970. Landquist var professor i pedagogik och psykologi i Lund 1936-46, men det var snarast en parentes i ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2011

Nyårsdagen 2007

Nyårsdagen 2007 Första januari 2007 – när jag hör om stormvarning klass tre beslutar jag mig för att åka tåg till Malmö och fotografera. Tar med min gamla Canonkamera, som jag ...

Av: Jenny Nilsson | Bildreportage | 01 februari, 2007

Carl-Heinrich von Stülpnagel – terrorist i tredje riket

När Hitler inser att attentat mot honom den 20 juli 1944 i väsentliga delar organiserats i Paris av överbefälhavaren för det ockuperade Frankrike, generalen Carl-Heinrich von Stülpnagel, fräser Führern till ...

Av: Bo I. Cavefors | Övriga porträtt | 01 januari, 2015

Opplysningstidens konsepsjon om dannelse av et selv

Innledning Både R. Descartes (1596 – 1650) og I. Kant (1724 – 1804) regnes som opplysningstenkere. Kant skrev til og med et stridsskrift, som er kjent som Hva er opplysning? For ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 09 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.