Bangalore. Religionernas hjärtpunkt

Mer än två månader har gått sedan jag återvände från min resa till tiomiljonerstaden Bangalore i södra Indien och konferensen på Christ Church University. Det är märkligt hur fort minnen ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | 24 mars, 2014
Resereportage

Pop-expressionist på besök

Liz Markus – What we are we’re going to wail with on this whole trip. Galleri Loyal, Stockholm,t o m den 29 september 2007. Pop-expressionist på besök. - Jag hoppas ...

Av: Carl Abrahamsson | 11 september, 2007
Övriga porträtt

Att närvara med stor frånvaro

Mina skuldror värkte, jag hade skrattat lite för mycket till vänster.Det var då jag skapade mig en besvärlig personlighet att matcha med. Det är inte lätt att låta sig bli ...

Av: Annika Sjöström | 05 april, 2010
Utopiska geografier

Vem får Nobelpriset i år?

Snart kommer den torsdag i oktober då Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund kliver ut genom den världsbekanta dörren, och meddelar på ett flertal språk vem som i år har ...

Av: Gregor Flakierski | 04 oktober, 2011
Kulturreportage

E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 1



Edgar Lawrence Doctorow född 6 januari 1931 i The Bronx i New York, död 21 juli 2015, var en amerikansk författare som slog igenom 1975 med romanen "Ragtime". Tidningen Kulturens Ivo Holmqvist porträtterar honom med en artikel i två avsnitt. 
"Lives of the Poets" av E.L. Doctorow.

"Lives of the Poets" av E.L. Doctorow.

Året är 1936 och Franklin D. Roosevelt sitter som president i sin andra period. Joe vandrar längs ett järnvägsspår en natt och får se ett upplyst tåg med privata vagnar, med lyx, läder och män i frack. I en sovvagn sist i tåget står framför spegeln en naken blondin som håller upp en klänning, en uppenbarelse för Joe – han förföljs av detta intensiva bildminne, och han kommer förstås så småningom att möta flickan.
"Ragtime" av E.L. Doctorow.

"Ragtime" av E.L. Doctorow.

Av E. L. Doctorows tolv romaner har hälften översatts till svenska, och av hans fyra novellsamlingar en. På åttiotalet kom de i strid ström på Norstedts, men efter "Spökbussen" (The Waterworks) för tjugo år sedan tycks man ha tappat intresset. Men han hade och har kanske fortfarande många trogna svenska läsare. Salen blev fylld till trängsel när han framträdde på Bokmässan i Göteborg (han var hörvärd, och dessutom trevlig att se på, med välsansat skägg).

Nu kommer det inte fler böcker – han gick bort den 21 juli, åttiofyra år gammal. I den här och en följande artikel ska jag ägna fyra av hans romaner och en av novellsamlingarna en viss uppmärksamhet, och passera snabbare förbi de andra.

Genombrottet kom med romanen "Ragtime" från 1975, en variation på Heinrich von Kleists "Michael Kohlhaas", den klassiska berättelsen om en förorättad man som vet sig ha rätt och som blir en rättshaverist när allt går emot honom. Hos Doctorow heter han Coalhouse, en färgad man vars bil blir ramponerad. Han tar hämnd, och så eskalerar våldet bortom all kontroll. Det är en pseudodokumentär bok där Henry Ford spelar en viss roll, liksom utbrytarkungen Harry Houdini.

Den har stått sig bra, liksom filmatiseringen som Milos Forman regisserade 1981. Det var hans fjärde bok. Han debuterade 1960 med "Welcome to Hard Times", en vilda västern-pastisch (senare filmad med Henry Fonda), och sex år senare kom "Big as Life" som utspelar sig i New Yorks hamn.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den tredje, "The Book of Daniel", är också den halvdokumentär (1971) och vilar på en stabilt lagd historisk grund. Den handlar om Julius och Ethel Rosenberg som 1953, under det kalla krigets kommunisthets när McCarthy härjade som värst, avrättades i elektriska stolen som spioner för Sovjetunionen. Han var skyldig, hon nog oskyldig – det var hennes bror som tjallade och angav dem. Men romanen handlar ännu mer om deras kvarlevande söner som togs om hand av ett radikalt par, Anne och Abel Meeropol – han skrev texten till balladen "Strange Fruit", berömd tack vare Billie Holiday.

"Loon lake" (1980, på svenska som "Lomsjön" året därpå) kan påminna om Scott Fitzgeralds "The Great Gatsby". Den unge Joseph Korzeniowski från industristaden Paterson i New Jersey är luspank men blir liksom Jay Gatsby stormrik fast han slipper finna döden i sin egen swimmingpool. Han luffar västerut genom ett USA som just gått genom depressionen.

Året är 1936 och Franklin D. Roosevelt sitter som president i sin andra period. Joe vandrar längs ett järnvägsspår en natt och får se ett upplyst tåg med privata vagnar, med lyx, läder och män i frack. I en sovvagn sist i tåget står framför spegeln en naken blondin som håller upp en klänning, en uppenbarelse för Joe – han förföljs av detta intensiva bildminne, och han kommer förstås så småningom att möta flickan. Boken är full av romanaktiga sammanträffanden, upprepade möten och parallella handlingar.

Joe kommer in på en vidsträckt privategendom i New England där han stöter samman med den avdankade poeten Penfield, och han möter magnaten som äger alltihopa, bil- och kolkungen Bennet som är omätligt rik och gift med ett flygaress. Det är väl troligt att Doctorow tänkte på Amelia Earhart, gift med förläggaren Putnam, när han lät miljonärshustrun landa på Lomsjön med sitt silverglänsande hydroplan, intill Bennets privata jaktslott. Joe är ett fascinerat men inte okritisk vittne till de stormrikas liv. Flickan i tågfönstret är bilkungens älskarinna. Hon flyr iväg med Joe, först i en Mercedes, senare i en skranglig Ford.

Färden slutar i en industristad där Joe får arbete över vintern på en bilfabrik, förstås ägd av Bennet. Grannen är en bilarbetare som tar med sig honom på fackföreningsmöten. Han visar sig vara agent för arbetsgivaren och en tjallare. Han blir mördad, Joe undslipper med knapp nöd, och blondinen förs bort av gangstrar. Den flygande miljonärshustrun har gett sig iväg med sitt silverplan på en jordenruntfärd samman med poeten. De båda är rapporterade försvunna (just det hände med Amelia Earhart och hennes navigatör, de återfanns aldrig).

Kvar är den sörjande miljonären som välkomnar Joe på nytt. I en epilog får vi veta att han blir universalarvinge och ärver allt, han blir herre över Lomsjön. Mot Joes efter hand framgångsrika historia ställs två andra skikt, dels de bittra interiörerna från trettiotalets arbetarkamp, dels poeten Penfields exotiska historia.

Han har rest i Japan och vistats i zenbuddistiska kloster innan han blir jaktslottets oförarglige hovnarr.

Det verkar ibland som om Doctorow försökt utnyttja så många genrer och så många amerikanska myter som möjligt i den här romanen. Ibland är det filmaktigt, ofta ligger det nära den rafflande deckaren, inte sällan är det ljuvt romantiskt, och några gånger groteskt äcklande. Om det finns ett socialt patos – det påstås på baksidan av den svenska översättningen – så får man nog läsa mellan raderna för att finna det. "I hans romantiska äventyrsberättelse finns en politisk vrede apterad." Kanske det. Men i så fall desarmeras vreden ganska effektivt av epilogens happy end. Om man ska läsa romaner om amerikanska arbetarkonflikter på 1930-talet är den unge Steinbeck eller John Dos Passos mera vittnesgilla.

"Lives of the Poets" (1984, "Poeternas liv" 1986) består av sex noveller och en kortroman, titelhistorien. Redan Samuel Johnson skrev en essäsamling med den titeln. I Doctorows tappning blir det en underhållande parodi, en krönika om litterära innekretsar på USAs östkust, med så pass många avslöjande detaljer att förebilderna säkert var lätta att känna igen för den som visste hur sladdret gick den gången. I poeternas menageri rör sig en författare som försvarar den rätt till ett eget rum som Virginia Woolf så lysande pläderade för i en klassisk essä som hette just så. Han skaffar sig en våning där han kan hålla sig undan familjen och skriva ostört. Men det blir inget elfenbenstorn eftersom han råkar bli inblandad i illegala invandrares problem. Han hyser en talrik immigrantfamilj i författarlyan och visar på så sätt ett visst mått av civilkurage och civil olydnad.

De sex kortare novellerna är en varierad och virtuos samling. En berättelse är förlagd till en halvt förfallen och avfolkad industristad, skildrad med topografisk noggrannhet och med en övertydlighet som både skrämmer och fascinerar. Det gör också berättelsen om en förgången värld, ett storgods i polska Galizien 1910. Berättaren bevittnar som ung pojke hur hans mamma och informatorn vänslas på logen. Det låter han sin brutale far veta, och väntar sedan med ångest men också med skräckblandad lust på det som han vet ska komma, undergången, förstörelsen och förintelsen. Det är en briljant och obehaglig historia.

Också den första novellen är raffinerad, om sonen som skriver brev i faderns namn till farmor sedan pappa dött. Att få veta att han inte längre finns skulle knäcka farmor, tror han. Det går bra tills denne författare i familjen tröttnar och försöker avsluta hela falsariet med ett uppriktigt avskedsbrev som farmor dock besparas – det är alltför cyniskt och avslöjande. På de sidorna hinner Doctorow säga åtskilligt om behovet av dikt men också om faran med den påhittade litteraturen som en ersättning för det verkliga livet.

Del 2 i artikelserien publiceras 2 augusti: E. L. Doctorows Amerika. Del 2

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Alfred, Lord Tennyson Lätta Brigadens attack

En av poesins huvuduppgifter var länge att propagera för krigiska dygder som hjältemod, lydnad och självuppoffring. Poesin stod i militarismens tjänst. Ett svenskt paradexempel är Viktor Rydbergs Athenarnes sång, som börjar  Härlig ...

Av: Alfred, Lord Tennyson | Kulturreportage | 18 mars, 2014

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Kalevipoeg, den estniska självkänsla

  Estland utgör ett litet språkområde, men har trots det ett alldeles eget, synnerligen märkligt epos. Det har sin grund i mycket gamla sånger och prosaberättelser. Diktverket heter Kalevipoeg, dvs Kalevsonen ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om religionen | 19 januari, 2011

Låt framtiden repa sig! MADE-festivalen 2011, Umeå

Det finns något habilt i en tungsint ståndpunkt på en scen. Inte för att det känns överglänsande mer drömska produktioner - det är inte mätbart på det sättet - men ...

Av: Nils Jernelius | Reportage om scenkonst | 20 maj, 2011

Filosofi som metafysikk

Denne artikkelen er en omarbeidet utgave av foredraget mitt, Filosofi som Metafysikk(1984). Foredraget åpner med følgende ord: «Under arbeidet med presentasjonen av avhandlingen min, Mennesket i verden. En filosofisk undersøkelse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 september, 2013

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 07 september, 2012

Födelsedagens dag

Härmed utnämner jag 22 januari till Födelsedagens dag. Yes meine Damen und Herren, i dag, tisdagen den 22 januari firar vi ”Födelsedagsdagen”. Här kommer mitt bidrag till dess hugfästelse. I dag är det ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 22 januari, 2013

Foto Bengt Berg

Marsmelankoli. En ny dikt av Bengt Berg

Poeten Bengt Berg har skickat en ny dikt till oss. Dikt som vi gärna publicerar.

Av: Bengt Berg | Utopiska geografier | 09 mars, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts