Veckan från Gregorius Magnus

Mer än hälften av riksdagsledamöterna som slutade efter valet i höstas försörjs fortfarande av riksdagen. En granskning som Svt har gjort visar att 77 av 122 tidigare riksdagsledamöter fortfarande nu ...

Av: Gregor Flakierski | 12 juni, 2011
Veckans titt i hyllan

Håller Vilhelm Moberg på att bli ett varumärke?

Håller Vilhelm Moberg på att bli en bortglömd författare? I hans rika författarskap har de stora romanerna allt mer kommit att dominera. Inte minst utvandrarsviten riskerar idag att bli ett ...

Av: Mikael Löwegren | 03 november, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Whilde Stefan. Foto: Samuel Dante

Anteckningar om shoppingbordeller, bortgjordhet, D-vitamin och Einsteins mirakel

En ny månadskrönika av Stefan Whilde som berättar i 4 punkter om mycket och om inget.

Av: Stefan Whilde | 01 mars, 2015
Stefan Whilde

Tre tusendelar

Vi har lagt ytterligare ett OS till handlingarna, 2012 i London. Rätteligen ska också Wales och Skottland nämnas, de olika sporterna har varit utspridda över olika delar av Storbritannien. Eller ...

Av: Per-Inge Planefors | 14 augusti, 2012
Gästkrönikör

Ivo Holmqvist om Folke Isaksson



Folke Isaksson“Eldflugorna har slocknat, askflagorna yr över jorden.” Så vackert och så dystert avslutade Folke Isaksson titeldikten i den samling som kom 1998 och som hette just ”Eldflugorna”. Den apokalyptiska slutraden förankrade han, det förklarade han i en avslutande fotnot, i ett citat från Pasolini som påstod att de italienska eldflugorna hade försvunnit fyrtio år tidigare på grund av avgaser och förorenat vatten. Fast kanske gick de flesta åt samtidigt med malariamyggorna redan på trettiotalet när Mussolini dikade ut de pontinska träsken?

Eldflugorna var dessutom, dets sägs redan i dikten, en läsefrukt från Nordisk Familjeboks gediget inaktuella men alltid lika läsvärda uggleupplaga som vet berätta att de används på Kuba “af männen i st. för halsduksnål”, och att “infödingarna i tropikerna använder eldflugor som lykta under nattliga vandringar” eller som “belysningmedel inuti husen.” Det låter otroligt, men Folke Isaksson citerar också en entomologs vittnesmål från 1911 som bevittnat eldflugors dans på Ischia. Och dansken Wilhelm Bergsøe som dog just det året och som är känd bara för en enda bok, romanen ”Fra Piazza del Popolo”, hade sett fenomenet på annat håll i Italien och tyckte att flugan liknade “en svavelsticka som fosforescerar i gräset.”

Hade Folke Isaksson sett denna exotiska syn eller bara läst om den? Eldflugor har slocknat på vissa håll, men inte överallt. En tropiskt varm och fuktig julikväll för en del år sedan landade vi i New York och tog en taxi ut på Long Island, till Forest Hill där tennisturneringarna brukar hållas. Den minimala gräsplanen framför det välhållna hyreshuset där gästfria goda vänner lät oss bo lyste ettrigt ljusgrön, upplyst av tusentals vajande neonljus i miniatyr. Det var underligt och underbart: eldflugor i gräset! Fast nästa kväll var de jagade på flykten – kanske av avgaser, kanske av askflagor? 

Diktsamlingen om eldflugorna köpte jag i Greenwich Village på nedre Manhattan, på antikvariatet Strand som är nästan lika stort som Foyles på Charing Cross i London. Där brukar man ha vagnar fulla av billiga böcker ute på trottoaren, den gången var en av dem fylld med svenska böcker, som säkert inte varit kuranta varor om inte en svensk råkat gå förbi. Boken jag hittade har en dedikation från Folke Isaksson, inskriven på försättsbladet i mars året efter utgivningen, till en av hans amerikanska bekanta: ”Några eldflugor under det mörka himlavalvet. Men nu ljusnar det… Varma tankar, Folke.” (Varför himlen var mörk och varför det nu ljusnade har jag ingen aning om, och det kan ju också få förbli privat). Och så den röda prislappen från Strand: ”Price $ 1.00”. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det var ett fynd till facilt pris, särskilt för dedikationens skull. Inte mycket mer betalade jag för några år sedan på ett antikvariat i Strängnäs för hans första diktsamling ”Vinterresa” på vars baksida han beskrivs som helt ung. Det var han också den gången, 1951. Hans ”Dikter från ett årtionde” som kom elva år senare har jag haft god nytta av när jag utsatt elever för lyrikläsning och dikttolkning samman med annat av Tranströmer och Aspenström, alla tre poeter vars poesi har hög specifik vikt. Man får en bra överblick över Folke Isakssons lyrik (de senare samlingarna är ofta prosadikter) i Håkan Sandgrens doktorsavhandling ”Landskap på jorden och i drömmen” från 1999.

Under en rad somrar diskuterade jag nyare svensk litteratur med utländska studenter på Svenska Institutets sommarkurser på Tjörn, det var luft i luckan och alltid lika trevligt. Dit kom ofta författarna själva och gästföreläste. Till de mest fängslande sådana framträdandena hörde Torgny Lindgren (som kanske fortfarande uppträder i de sammanhangen), Göran Tunström som inte hann bli särskilt gammal och Folke Isaksson som nu gått bort, vid 85 års ålder. Efter en sådan kvällssession vandrade jag och en kollega samman med Folke Isaksson länge längs havet, i den vita svenska sommarnatten. Vad han sade har jag glömt, men inte stämningen, och inte heller hans eftertänksamma tonfall med skorrande r (trots att han kom från Norrland, inte Skåne). Han var lika lågmält sympatisk i det privata som i sin diktning.

Då hade jag redan läst mycket av honom. Hans artiklar på Dagens Nyheters kultursida hörde till det jag genast kastade mig över, liksom hans många reportage från Kina, Vietnam, Indien, Warszawa men också från verkstadsgolvet i svenska gjuterier och metallindustrier. ”De fjärran ländernas närhet” är en träffande titel på hans läsvärda bok om resor i många väderstreck. I ”Dubbelliv” blandade han intryck från Polen med sina möten med Samuel Beckett och Dag Hammarskjöld, och i ”Gnistor under himlavalvet” ssamlade han tjugofem kunskapsrika kapitel om svensk och utländsk poesi. Och han var tidigt ute med sin nyläsning och nydanande uppskattning av Almqvist, en av hans många valfrändskaper.

Han företog några medryckande poesivandringar till skilda författarmiljöer i Europa och USA i en serie sevärda tv-program, och han var en bra översättare av både Wallace Stevens och William Blake. Samtidigt med denna iver att utforska främmande länder och utländsk litteratur höll han liv i sina kontakter till hemtrakten både i diktsamlingarna och i fotoreportage om Älven och om en kyrkby vid Lule älv, något av det skrivet samman med brodern Olov, museimannen som besökte nästan alla öar i Atlanten och skrev böcker om de flesta. För tio år sedan ägnade Folke Isaksson dessutom en hel diktsamling åt gotländska medeltida stenmästare och deras dopfuntar och reliefer.

Bland det dryga dussin böcker av honom som jag har tagit ner från bokhyllan nu när dödsbudet nått mig finns också hans andra bok som blev hans enda roman. ”Irrfärder” har en lite oblyg baksidestext som påstår att ”denna ytterst sammansatta berättelse med sin utsökta prosastil, sin infallsrikedom och lågmälda lidelse, sitt envetna kretsande kring Skönheten, Ensamheten och Döden för tanken till Rilkes berömda självporträtt i 'Malte Laurids Brigge'”. Jag har inte läst den men nu ska jag se om den klarat av tidens gnagande tand under de sextio år som gått sedan den gavs ut. Folke Isakssons många dikter om humlor, bondsyrener och drängkammare liksom porträtten av Gilgamesj, Linné, Almqvist och Dylan Thomas och mycket annat har i alla fall gjort det.

 

Ivo Holmqvist

 

Ur arkivet

view_module reorder

Kulturmarxismen och staten

Kulturmarxism är ett ord som ständigt återkommer hos personer som intresserar sig för relationen mellan vänstern, den vänstervridna liberalismen och de senaste årtiondenas politiska utveckling. En utveckling som i allt ...

Av: Anton Stigermark | Agora - filosofiska essäer | 24 april, 2014

Rebellerna förstör Syriens kultur

Ända sedan konflikten i Syrien bröt ut har jag pekat på wahhabismens inflytande i rebellrörelsen. I början var det få som lyssnade och många som tvivlade. Dessutom var och är ...

Av: Mohamed Omar | Gästkrönikör | 11 januari, 2014

Jeremiah Karlsson

Akvariecaféet

En ny novell av författaren Jeremiah Karlsson

Av: Jeremiah Karlsson | Utopiska geografier | 23 november, 2017

Orientalism – västs syn på Öst

Foto: Simon Amarcord TEMA ÖST-VÄST Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi beskriver hur den västerländska självbilden vuxit fram i kontrast till ett, mer eller mindre, konstruerat Öst. Resor till fjärran länder i syfte att upptäcka ...

Av: Mohammad Fazlhashemi | Essäer om samhället | 30 april, 2008

Takfresk i Camera degli Sposi, detalj

Det är bara att lyssna i tystnad

Femhundratio år efter Andrea Mantegnas död - ett litet porträtt genom några av konstnärens verk. Den 13 september 1506 dog en av renässansen mest betydande konstnärer: Andrea Mantegna. Vem var ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 06 januari, 2016

Nätet. Foto: Sunna Nordgren

Papper eller skärm?

Ett fotografi från ett fullsatt persontåg på 1950-talet visar hur varenda passagerare läser dagstidningen. Bilden har nyligen spridits på så kallade sociala medier – under den ironiska titeln ”All den ...

Av: Tidningen Kulturen | Björn Gustavsson | 10 september, 2015

Elvis Graceland - i Danmark

Danmark har fått sitt eget Graceland. På en åker vid södra infarten till staden Randers på Jylland, knappt 15 mil söder om Fredrikshavn, har en kopia av Elvis Presleys legendariska ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 19 Maj, 2011

Andalusien, i toleransens namn

Foto: Anne Edelstam Den mest befolkade av Spaniens regioner med Sevilla som huvudstad, vackert belägen i den södra delen av landet, är ett smycke i morisk arkitektur sedan dess arabiska ...

Av: Anne Edelstam | Resereportage | 30 november, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.