Italienskt examensvimmel med Papa Francesco

Alldeles före Palmsöndagen var kulturens Per-Inge Planefors på Ellen Key-seminarium i Bologna. Fredagen och lördagen var arbetsdagar för seminariets deltagare. Temat för seminariet var Ellen Key – Creating a European ...

Av: Per-Inge Planefors | 28 mars, 2013
Gästkrönikör

Queer Jihad

Queer Jihad Religionshistorikern Simon Sorgenfrei utforskar en problematik som sälla­n diskuterats i våra tidningar: homosexualitet och islam. Sedan tio år tillbaka finns det organisationer som arbetar för HBT-rättigheter inom islam.

Av: Simon Sorgenfrei | 04 augusti, 2007
Essäer om religionen

Linda Lê: Kall från det okända

Litteraturen är inte gjord för de frikända, inte heller för de utvalda. Man finner den i olycksoffrens och de försakades läger, hos de dömda, det vill säga hos alla dem som ...

Av: Camilla Lundström | 26 augusti, 2009
Litteraturens porträtt

Om banbrytaren James Frey

När James Frey gästade säsongsavslutningen av Skavlan var jag i extas. Sedan flera år tillbaka är Frey en av de författarna jag fascineras mest av. År 2005 uppmärksammades Freys debutbok ...

Av: Julie Blomberg Gudmundsson | 17 april, 2012
Gästkrönikör

Strindberg på promenad



Skovlyst i Lyngby, där familjen Strindberg bodde Foto StrindbergsmuseetMot slutet av 1880-talet bodde Strindberg med hustrun Siri von Essen en tid i Holte norr om Köpenhamn, inhyrda i den lätt förfallna villan Skovlyst som ägdes av en originell fröken von Frankenau. Där fanns också en alltiallo med exotiskt utseende, Ludvig Hansen, och dennes unga halvyster. I dessa burgna villakvarter förekom den sommaren en rad fräcka inbrott. Strindberg som fick för sig att Hansen var tjuven tjallade hos polisen. Det skulle han nu inte ha gjort. Hansen som visade sig vara oskyldig gick till motattack och spred snabbt ut att Strindberg förfört hans minderåriga halvsyster Martha Magdalene. Det var inte alldeles sant, flickan var sexton på det sjuttonde och tydligt med på noterna.

Strindberg kallades till förhör men avvek, först till Berlin och sedan till Paris: han var tvungen att se till att allt sköttes som det skulle när han teaterpjäser skulle ha premiär där. Och så spreds ryktena, och så skvallrades det i tidningarna en tid. Om denna lätt bisarra episod i hans liv har det skrivits en del, och de tilltrasslade upplevelserna lämnade sina spår i ett par betydande verk. Dels skymtar fröken von Frankenau nog bakom Fröken Julie (fast än mer en deklasserad grevedotter som blev servitris på Hasselbacken i Stockholm), och dels figurerar Hansen i den nietzscheanska romanen Tschandala.

Ur kökkenmöddingen av gamla papper fiskade jag nyss upp  en avskrift av en artikel i köpenhamnstidningen Politiken från den 24 juli 1925. Där beskrev Will Berend (vem det nu var) sitt möte med Strindberg en sommar knappt fyrtio år tidigare. Jag tror inte att denna minnesbild citerats eller refererats av Strindbergsforskningen, i alla fall minns jag mig inte ha sett den omnämnd varken hos Karin Smirnoff (Strindbergs dotter), Harry Jacobsen, Gunnar Brandell, Olof Lagercrantz eller Lennart Luthander som alla skrivit om Strindbergs tid i Danmark. Så därför denna snabböversättning av en gammal gulnad tidningsartikel: 

”En av traktens godsägare hade lärt känna Strindberg flyktigt på Holte Kro. Nu inbjöd han mig och en god vän att åka häst och vagn. Jag kommer ihåg jaktvagnen med honom framtill och vi båda där bak. I fjärran såg vi Strindberg komma långsamt spatserande mot oss, barhuvad, med hatten i hand och böjt huvud, försänkt i sina egna tankar. Godsägaren  vände sig mot oss där bak och sade:  Där kommer Strindberg, nu låter jag honom åka med, ”og så skal vi have lidt sjovt.”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han stannade vagnen framför Strindberg och erbjöd honom skjuts. Spänt stirrade vi på diktaren, och det står fortfarande oförglömligt för mig hur han långsamt höjde huvudet, med det täta svarta håret som en krona, och hur han lika långsamt riktade sin stora inträngande blick på godsägaren, varefter han efter ett ögonblicks paus bara sade: Tack, jag promenerar. 

”Svensk-høfligt. Med et stænk af hån i tonefaldet. Og som ordene kom fra en anden verden. Så gik han videre. Vi sad lidt flove tilbage i vognen. Sjov med Strindberg blev det intet af.”

Nej, Strindberg skojade man nog inte med. Och jag märker en skorrande biton i det där om att Strindberg var svenskt hövlig. I den väldiga kökkenmöddingen på Kungliga biblioteket i Humlegården i Stockholm  finns bland miljontals andra trycksaker en mapp med artiklar ur danska tidningar om Sverige och svenskarna, samlade med masochistisk iver av Valfrid Palmgren Munch-Petersen som bland mycket annat var svensk lektor i Köpenhamn. Många av klippen handlar om de stilige svenskere. Man behöver inte läsa länge för att förstå att i det sammanhanget är stilig synonymt med stroppig.  Fast om dessa stiliga svenska stroppar också var svenskt hövliga, det minns jag inte…

 Ivo Holmqvist



Ur arkivet

view_module reorder

Normbrytande unga kvinnliga författare i Europa

  Den svenska utgivningen av översatt, ny centraleuropeisk litteratur är på frammarsch. Någon menar att det beror på att nya, unga förlag skyndat att nischa sig inom genren, andra hävdar vikten ...

Av: Johanna Gredfors Ottesen | Litteraturens porträtt | 05 april, 2010

Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | Kulturreportage | 23 november, 2013

Katja guidar oss ut i världsrymden

Katja Lindbloms andra hem är Slottsskogsobservatoriet i Göteborg. Hon är astronomen, konstnären och anarkisten som guidar oss ut i såväl den verkliga som fiktiva rymden. Bakom en becksvart dörr i Slottsskogsobservatoriets ...

Av: Nicklas von Matérn | Konstens porträtt | 10 maj, 2011

Putin och den gåtfulla ryska själen

Det är få petersburgare som känner till den svenska staden Nyen som låg vid Nevans utlopp i Finska viken. Både staden och fästningen Nyenskans lät Peter den store riva innan ...

Av: Christer Nilsson | Essäer om politiken | 02 juni, 2013

Jakten efter det absoluta Om Fredrik Böök

Kristianstad hyllar inte minnet av sin en gång framgångsrike son. Det är som om Fredrik Böök aldrig har funnits. Aldrig fötts här, aldrig gått i skolan, aldrig varit en hängiven ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 20 juli, 2010

John O´Hara

Nu finns John O´Hara i Library of America.

Sextio av John O´Haras berättelser har nu kommit i den prestigeladdade Library of America (det närmsta en amerikansk motsvarighet till den franska Pléiade-klassikerserien man kan komma), i ett urval och ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 29 september, 2016

Dansen som konstform

foto: Guido Zeccola Den moderna dansen betraktas idag som en både självständig och -klar konstform. Så har det inte alltid varit. Historiskt sett har dansen varit knuten till mer etablerade konstformer, såsom ...

Av: Roberth Ericsson | Scenkonstens porträtt | 15 augusti, 2008

Klimat eller vårdkvalitet när Sahlgrenska stänger psykiatriskt akutintag

Slänger mig mot tidningsstället, inte för att Göteborgs-Posten är min främsta preferens men en gratis tidning är trots allt en gratis tidning. "Hårdare klimat för psyksjuka" skriker framsidans huvudrubrik (2010-05-03) ...

Av: Linda Bönström | Reportage om politik & samhälle | 09 maj, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.