Sånglösa. Spelar på mer än bara känslor

En gråtande flicka som inte kan sjunga, så lyder sammanfattningen av nyoperaföreställningen Sånglösa, som under måndagen hade nypremiär på Atalante i Göteborg. Med nyopera menas att en operaform tas upp ...

Av: Frida Sandström | 03 december, 2013
Reportage om scenkonst

”Att göra goda verk, det vare vårt begär…”. Om de italienska valdenserna igår…

Italien – påvedömets land och en pålitlig, urgammal bastion för den katolska tron. Så framstår förmodligen Italien för de flesta människor i frågor som rör kyrka och kristendom. Kanske ligger ...

Av: Thomas Notini | 25 augusti, 2013
Essäer om religionen

Burma, Isolationism eller "engagerad" turism?

Burma - utav militärerna kallat Myanmar - ligger strategiskt inflikt mellan Kina, Indien, Thailand och Laos. Det är ett land rikt på naturtillgångar och hade kunnat vara ett av världens ...

Av: Anne Edelstam | 01 april, 2010
Kulturreportage

Paret Myrdal på resa.

Rasbiologin och de goda svinslagen

Vad är en perfekt människa? Något om 20:e seklets syn på människa, växter och djur.

Av: Annakarin Svedberg | 05 februari, 2015
Porträtt om politik & samhälle

Strindberg på promenad



Skovlyst i Lyngby, där familjen Strindberg bodde Foto StrindbergsmuseetMot slutet av 1880-talet bodde Strindberg med hustrun Siri von Essen en tid i Holte norr om Köpenhamn, inhyrda i den lätt förfallna villan Skovlyst som ägdes av en originell fröken von Frankenau. Där fanns också en alltiallo med exotiskt utseende, Ludvig Hansen, och dennes unga halvyster. I dessa burgna villakvarter förekom den sommaren en rad fräcka inbrott. Strindberg som fick för sig att Hansen var tjuven tjallade hos polisen. Det skulle han nu inte ha gjort. Hansen som visade sig vara oskyldig gick till motattack och spred snabbt ut att Strindberg förfört hans minderåriga halvsyster Martha Magdalene. Det var inte alldeles sant, flickan var sexton på det sjuttonde och tydligt med på noterna.

Strindberg kallades till förhör men avvek, först till Berlin och sedan till Paris: han var tvungen att se till att allt sköttes som det skulle när han teaterpjäser skulle ha premiär där. Och så spreds ryktena, och så skvallrades det i tidningarna en tid. Om denna lätt bisarra episod i hans liv har det skrivits en del, och de tilltrasslade upplevelserna lämnade sina spår i ett par betydande verk. Dels skymtar fröken von Frankenau nog bakom Fröken Julie (fast än mer en deklasserad grevedotter som blev servitris på Hasselbacken i Stockholm), och dels figurerar Hansen i den nietzscheanska romanen Tschandala.

Ur kökkenmöddingen av gamla papper fiskade jag nyss upp  en avskrift av en artikel i köpenhamnstidningen Politiken från den 24 juli 1925. Där beskrev Will Berend (vem det nu var) sitt möte med Strindberg en sommar knappt fyrtio år tidigare. Jag tror inte att denna minnesbild citerats eller refererats av Strindbergsforskningen, i alla fall minns jag mig inte ha sett den omnämnd varken hos Karin Smirnoff (Strindbergs dotter), Harry Jacobsen, Gunnar Brandell, Olof Lagercrantz eller Lennart Luthander som alla skrivit om Strindbergs tid i Danmark. Så därför denna snabböversättning av en gammal gulnad tidningsartikel: 

”En av traktens godsägare hade lärt känna Strindberg flyktigt på Holte Kro. Nu inbjöd han mig och en god vän att åka häst och vagn. Jag kommer ihåg jaktvagnen med honom framtill och vi båda där bak. I fjärran såg vi Strindberg komma långsamt spatserande mot oss, barhuvad, med hatten i hand och böjt huvud, försänkt i sina egna tankar. Godsägaren  vände sig mot oss där bak och sade:  Där kommer Strindberg, nu låter jag honom åka med, ”og så skal vi have lidt sjovt.”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han stannade vagnen framför Strindberg och erbjöd honom skjuts. Spänt stirrade vi på diktaren, och det står fortfarande oförglömligt för mig hur han långsamt höjde huvudet, med det täta svarta håret som en krona, och hur han lika långsamt riktade sin stora inträngande blick på godsägaren, varefter han efter ett ögonblicks paus bara sade: Tack, jag promenerar. 

”Svensk-høfligt. Med et stænk af hån i tonefaldet. Og som ordene kom fra en anden verden. Så gik han videre. Vi sad lidt flove tilbage i vognen. Sjov med Strindberg blev det intet af.”

Nej, Strindberg skojade man nog inte med. Och jag märker en skorrande biton i det där om att Strindberg var svenskt hövlig. I den väldiga kökkenmöddingen på Kungliga biblioteket i Humlegården i Stockholm  finns bland miljontals andra trycksaker en mapp med artiklar ur danska tidningar om Sverige och svenskarna, samlade med masochistisk iver av Valfrid Palmgren Munch-Petersen som bland mycket annat var svensk lektor i Köpenhamn. Många av klippen handlar om de stilige svenskere. Man behöver inte läsa länge för att förstå att i det sammanhanget är stilig synonymt med stroppig.  Fast om dessa stiliga svenska stroppar också var svenskt hövliga, det minns jag inte…

 Ivo Holmqvist



Ur arkivet

view_module reorder

Sonic Boom: "Jag har verkligen ett bra jobb"

Pete "Sonic Boom" Kember är ett fenomen och en engelsk nationalklenod. Från begynnelsen i legendariska psych-drone-rockbandet Spacemen 3 i mitten av 80-talet och framöver via egna bandet Spectrum och sidoprojekt ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 28 oktober, 2010

51. Underifrån

Om man kommer under Lund med livet öppnar sig en hel värld av möjligheter. En undre värld. Drippetidropp. Ett lösenord lika välfungerande som något annat. För de med tänder – ...

Av: Underifrån | Lund har allt utom vatten | 14 december, 2012

Evolution och längtan. Om Abraham Maslows behovstrappa

Vad har en längtan efter något mer för betydelse i ett vårt moderna svenska samhälle där vi allting har men ändå känner att något substantiellt saknas? Det den här artikeln syftar ...

Av: Henrik Friman | Essäer om samhället | 05 augusti, 2010

Stig Dagerman

Frånvaron, saknaden och det outtalade. Nära Stig Dagerman

Platsen är bredvid den ensamme. Den av samvetet ofredade. Den odefinierat skuldtyngde. Den som i sin själs djupaste vatten benämndes som den oönskade. Denna människa som till slut trädde ut ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 oktober, 2014

Tre tusendelar

Vi har lagt ytterligare ett OS till handlingarna, 2012 i London. Rätteligen ska också Wales och Skottland nämnas, de olika sporterna har varit utspridda över olika delar av Storbritannien. Eller ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 14 augusti, 2012

Temperament och verklighet: angående psykoser och utveckling

Hos en konstnär med drivkraften att verkligen nå igenom bilden, att spränga något, spelar motivet mindre roll. Det blir endast som en ram inom vilken man väljer att uttrycka sig ...

Av: Ida Thunström | Essäer om konst | 04 mars, 2012

Tevekoma med Zentropa

 ”Skavlan har blivit en perfekt avslutning på arbetsveckan med sin proffsiga mix av underhållning och aktualitet”, utlovar ett pressmeddelande om det som kallas Nordens största talkshow. Lagom slätstruken, den mixen? ...

Av: kristian carlsson | Gästkrönikör | 19 september, 2013

benjamin 33

   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 31 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.