Bildåtervinnaren

Joachim Schmid har gjort konst av bortkastade bilder, reklam och vykort från världens alla hörn. Just nu pågår utställningen Photoworks 1982–2007 på Bildmuseet i Umeå. En utställning som vill väcka ...

Av: Marcus Sponthon | 10 mars, 2008
Allmänna reportage

Helen Schjerfbeck – Självporträttens mästarinna

Självporträtt har förekommit sedan antiken, men det var i samband med renässansen som de kom att utgöra en självständig genre. Självporträttet är en dialog mellan konstnären och den egna spegelbilden ...

Av: Lena Månsson | 18 mars, 2012
Konstens porträtt

Porträtt av fyra kraftfulla samekvinnor

En gemensam nämnare för de fyra samekvinnor som jag avbildar är att de är speciellt aktiva i samiska frågor eller har på annat sätt förtjänat att bli omnämnda. De varseblir ...

Av: Nina Michael | 24 oktober, 2013
Essäer om samhället

Foto Hugo Kuhlin

Paris (Strupen) av Hugo Kuhlin

Denna reseskildring skrevs av mig efter att jag och en vän hade besökt Paris tillsammans. Den skrevs för att jag kände för det och för att roa mig och min ...

Av: Hugo Kuhlin | 22 april, 2017
Utopiska geografier

En intervju med Aija Terauda



Aija Terauda: Många europeiska skådespelerskor har prövat lyckan i Hollywood, men ofta (med undantag möjligen av Marlene Dietrich och Greta Garbo) har de blivit kända för vissa stereotypiska roller. De mest kända europeiska skådespelerskorna har sitt ursprung i en tradition av stark filmkultur, men man kan inte säga att det gäller skådespelerskor från Lettland. Därifrån kommer Aija Terauda, en av de mest eftertraktade skådespelerskorna inom film och teater i New York.

Den lettiska filmen är ironiskt nog mest känd på grund av en i Lettland född regissör, Sergej Eisenstein, som var den store konstnären under Stalin epoken. Hur är situationen för film i dagens Lettland?

- Lettand är ett mycket litet land som producerar få bra filmer om året. Nu finns det en produktion av tre till fem långfilmer per år, men jag känner inte till dem så bra eftersom distributionen är begränsad. Tyvärr finns det stora problem för att kunna finansiera och distribuera lettisk film. Den senaste filmen med en större budget var en film 2008, ”The Guards of Riga”, en krigsfilm. Tyvärr måste alla lettiska filmare brottas med ekonomiska problem.

- Två filmer av regissören Janis Streics som har betytt mycket för mig är “Theatre” från 1978 och “Limo in Jan Day colors” från 1981. De är filmer som jag minns sen jag var barn och de var kända, älskade och populära i Sovjetunionen och i andra länder. Senare kom 1991 en komedi, “The Child of the Man”, som tävlade på Chicago International Children’s Festival och fick pris som årets bästa film. De lettiska regissörerna har försökt att få en övergång från Sovjetunionen till idag och har delvis lyckas med det.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hur var det när du gick från modevärlden till filmvärlden, och vilken är skillnaden mellan att söka arbete i dessa två branscher?

- Jag började som modell när jag var 16 år och efter att ha arbetat i Milano några år flyttade jag till New York för att studera och fortsätta karriären. Jag har en agent, Hillary Beckford, som informerade mig om att de sökte en modell för ”Spiderman 3”. Jag kom till castingen, som gick bra, och efter det tyckte jag mycket om att agera framför kameran, så jag fortsatte i branschen. Jag studerade vid HB Studio in New York City. Jag förstod att detta var min bana och åkte tillbaka till mitt hemland Lettland, där en amerikansk regissör, John Kent Harrison, arbetade med ”The Courageous Heart of Irena Sendler”. Han hade behov av en tolk och casting agent. Utan att söka fick jag rollen som den snobbiga frun till en SS-officer. Efter det fick jag en roll i en annan film, ”Molton House”, som ska spelas in i september i Florida och där kommer jag att vara en vampyr.

- Jag får vanligtvis nyheter från mina mode- och skådespelaragenter. Det är stor skillnad mellan de två världarna. Skådespeleri är mycket starkare och svårare. Jag är tvungen att använda mig av hela min själ. Jag brukar inte ta så mycket fasta på komplimanger utan snarare på kritik eftersom jag är i början av min karriär och vill förbättra mig.

Du har arbetat med både Ridley Scott och Martin Scorsese. Vilka likheter och olikheter ser du mellan de två regissörerna och hur var det att arbeta i Scorseses första 3-D film?

- Jag arbetade med Ridley Scott i ”American Gangsters” och med Martin Scorsese i ”Boardwalk Empire”. De är stora personligheter som är både regissörer och producenter. Jag lärde mig otroligt mycket av dem. Jag märkte ingen särskild skillnad mellan 3-D och annan film. Jag var otroligt rädd för att göra fel, men de lyckades att få en nästan gemytlig atmosfär. Det var de bästa stunderna i mitt liv.

Du har som vi tidigare sagt arbetat i Lettland med ”The Courageous Heart of Irena Sendler”. Kan du säga oss hur viktigt det var att arbeta i denna produktion för dig och för den lettiska filmen?

- Det var en otroligt viktig produktion eftersom det var den första film som Hollywood gjorde i Lettland, med ett mycket internationellt filmteam (där fanns medverkande från Los Angeles, Canada, London, Polen och Litauen). Det var inte lätt att anpassa sig till deras arbetsrutiner men efter ett tag blev allt naturligt. Filmen skulle utspelas under andra världskriget i Warszawa, staden blev som bekant total förstörd och tyvärr i dess förstörelse medverkade även lettiska militärer. Det skapade debatt och amerikanerna såg mycket stor likhet mellan det äldre Warszawa och den gamla staden i Riga. Det var en mycket givande erfarenhet och vi fick även studera hur människor tyckte och tänkte under denna period.

Du har också arbetat med "Spiderman 3". Hur var det, och gillar du superhjältar?

- Jag arbetade endast nattetid. Det var svårt för mig eftersom jag är en morgonmänniska. Mycket av det som man ser gjordes av datorer och vi var tvungna att föreställa oss det. Det var verkligen mycket roligt, men jag är inte en läsare av serietidningar och missar mycket av referenserna i sådana filmer.

Tycker du om någon Ingmar Bergman film?

- De är alla så intressanta tack vare hans arbete med skådespelerskorna. Tyvärr är jag född för sent, det skulle ha varit mycket givande att träffa honom.

Man har jämfört dig och Greta Garbo...

- Jag kan bara rodna och tycker inte att jag är det minsta värd att bli jämförd med en så viktig och stor skådespelerska som är en ikon och som hade både skönhet och talang. Det måhända att även jag ser skandinavisk ut eftersom jag är född nära henne rent geografiskt men man varken får eller kan jämföra mig med henne. Fast jag har blivit mycket inspirerad av hennes filmer, mest ”Drottning Kristina” och ”Camille”.

Roberto Fogelberg

 

Ur arkivet

view_module reorder

Skylden

 Innledning Nåtiden kretser om å være i bevegelse, det vil si at å flyte omkring er hva det hele er om. Karl Marx, som slettes ikke var en dumskalle, traff målet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 15 december, 2014

Gilsemans, 1642. Bildkälla: Wikimedia

Aotearoas kultur och litteratur

Maoriernas historia påbörjas på Aotearoa, någon gång för mer än 1000 år sedan. Dessförinnan fanns emellertid invånare av annat ursprung redan på plats sedan kanske ett par hundra år; en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 07 juni, 2015

Vladimir Oravsky

Man skall glädjas åt det lilla

Vem hittade på talesättet "Man skall glädjas åt det lilla"? Troligen samma multimiljonär som själv badade i glädje, och hade hur mycket råd som helst att sprida även den numera ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 05 oktober, 2016

Carl Abrahamsson och verklighetens absurda teater

Såsom en vulkan är Carl Abrahamssons hjärna, full av brinnande ädelstenar. Alla dessa idéer och projekt gör honom till en mångsysslande artist. Men Carl är också en mycket kontroversiell person ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 16 september, 2010

Om Röda korsets arbetsförhållanden och språkförbistringen i Första världskrigets Ryssland

Kärt barn har många namn. Sankt Petersburg, Petrograd, Leningrad, och nu Sankt Petersburg igen… St. Petersburg är en vacker stad med breda gator, öppna platser. I skymningsljuset mot broarnas blånande ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 29 juli, 2014

Penna och knytnäven. Om Amelie Posse

Det är en tvättäkta idyll, inte olikt ett litet hörn av Paradiset som dalat ner här på jorden. Det går inte att beskriva hennes uppväxt med bättre ord. De bor ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 december, 2012

Vladimir Oravsky av Elena Piligrim 2015

Fnitter på fullt allvar

En för den breda publiken inte helt okänd kvinnlig svensk litteraturforskare och författare överlade tillsammans med mig frågan huruvida det finns ett kvinnligt och ett manligt språk. Jag dristade mig ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 februari, 2015

Skattebefria kulturen

Jag röstar för att den svenska kulturen skattebefrias. Författare, skådespelare och musiker borde inte betala någon skatt alls på inkomst. Tänk dig själv. Vi har oregelbundna arbetstider in absurdum, våra ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 02 januari, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.