Ockulta Aurora Ljungstedt går igen

 På sin litteratur-, språk-och kulturblogg ”Månskensdans” skrev Johan Jönsson för några år sedan att han hellre läser Aurora Ljungstedt (1821-1908) än Jan Guillou. Jaha, och vem är då Aurora Ljungstedt? ...

Av: Bertil Falk | 28 april, 2013
Övriga porträtt

Den subversive Thomas Bernhard

Den österrikiska litteraturen är sällsynt rik och mångskiftande. Det finns diktare för alla temperament och preferensdispositioner; också den mest kräsmagade torde här få sitt lystmäte. Vi möter här alltifrån Grillparzer ...

Av: Simon O. Pettersson | 23 juni, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Sångaren Rickard Söderberg vill ta opera till lyssnarnas vardagsrum. Foto: Christian Andersson.

Operahuset med Rickard Söderberg

”Operan är en av de häftigaste upplevelserna man kan ha. Jag bryr mig inte om alla normer som förknippas med den, kom i skitiga kläder, sitt med din mobil om ...

Av: Linda Bönström | 04 april, 2016
Musikens porträtt

 ”Gravest Hits” – de två första singlarna i form av en tolvtums-EP

Bandet som Gud glömde men som Djävulen älskade

Med Peter Sjöblom som ciceron återvänder Tidningen Kulturen till det sista sanna rock'n'roll-bandet The Cramps.

Av: Peter Sjöblom | 09 Maj, 2015
Essäer om musik

Med Tova från Ratata till Ungern



 

Tova Magnusson-NorlingRegissören och skådespelerskan Tova Magnusson-Norling, nyss festival- och bioaktuell med filmen "Fyra år till", mötte i samband med Stockholm Filmfestival Tidningen Kulturen på Hotel Anglais i hjärtan av Östermalm i Stockholm och svarade på frågor.

Skulle du till att börja med kunna berätta om hur du fick idén till din film?

- Det var Wilhelm Behrman, manusförfattare, som berättade om en filmisk fantasi.
Det började för några år sedan.
Han skrev Citycom och arbetade som journalist på Rosenbad.
Han ville berätta om politiker ur en annorlunda vinkel, en som skulle vara både rolig och sexig.

 

Jag fick manuset för tre år sedan. Jag fastnade för den roliga och intelligenta dialogen som är så bra. Jag märkte genast att Ratatamusiken hade stor betydelse för denna historia. (Ratatas musik är lite vemodig.) Vi gav manuset till Mauro Scocco som gillade det och skrev musiken till filmen. Den stora utmaningen var att få fram det komedimässiga som finns i de lätta spirituella dialogerna med det samtidiga romantiska och sentimentala undertemat. Man skulle känna att musiken fungerade utan att tappa det roliga. Dialogen hade full fart.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Kanske är filmen inget tydligt reportage om dagens politik i Sverige, som har ändrats enormt mycket, men jag tycker att det är ganska ovanligt att man gör filmer om politiker här. Det har hänt mycket: socialdemokraterna har förändrats och numera är det politiska klimatet annorlunda. Det är så långa turer att det är svårt att vara dagsaktuell. Dessutom ville vi berätta en historia som skulle höja sig från den vanliga kontexten. Det är en kärlekshistoria i politisk miljö.

Kan du säga mig hur du valde skådespelarna

- Jag provfilmade länge. Vi ville att det skulle finns en åldersskillnad. David kommer ut och får en livskris. Det är den äldre. Björn har en komisk sida och känslighet som krävs för David. Martin skulle vara intelligent och rapp och Eric kändes perfekt.

Kan du berätta lite om hur det var att både vara skådespelerska och regissör?

- Det fungerade väl. Det tog ett tag att hitta arbetsrutiner. Vi repeterade, spelade in och kollade i monitor. Jag var nyfiken på hur det skulle gå till.

Fia (som jag spelar) är en karriärist ut i fingerspetsarna, hon är kvinnan bakom mannen och de är ett arbetsteam. Sen är hon inget monster, de tycker om varandra, men man kan säga att hon ser att David genomgår någonting. Hon försöker hålla kvar honom, men efter ett tag ser hon vad han vill och då föredrar hon att släppa honom. Hon blir inte någon annan men håller hårt på sitt. Hon har en ganska modern syn på relationer. Hon går inte i taket. Hon är mycket open minded, även om relationen med David ser ovanlig ut.

Kan du berätta lite grand om svärmoderns roll?

- När det gäller henne är den familjen frikyrklig och lever med dubbelmoral. Hon har styrt med järnhand. Ironiskt nog söker David sig till en fru som liknar modern. Mamman avskyr Fia, eftersom de är mycket lika. Vi har skämtat mycket om det.

Jag såg ganska många likheter mellan Martin och David. Håller du med mig?

- Delvis. Martin var först lite av en Homo Casanova som hade många män och har lekt mycket men sätter arbetet framför allt. Han har en skuld till sina partners, eftersom arbetet alltid kommit i första hand. David är svagare. Han är mesig. Vi får bara ett smakprov på vad han har varit i politiska sammanhang. Han genomgår en livskris under större delen av filmen som gör honom svag och bräcklig. David är en broiler, kom in i politik som tonårig. Rollen som politiker blev en tvångströja. Vi kunde ha valt att en av karaktärerna kunde ha varit vänster och den andra moderat, men det hade blivit för extremt. Det passade bra med en folkpartist. De har en del politiker med frikyrklig bakgrund.

Hur var det att spela in film i Ungern?

- Det var lite kaotiskt att filma där. Vi ändrade mycket i sista sekunden, men det var verkligen mycket intressant. Budapest är en underbar stad.

Jag gillade klippningen mycket. Hur arbetade ni med den?

- Redan innan vi spelade in pratade vi med klipparen, tillsammans med fotograferna, om hur vi skulle arbeta. Vi hade golvskisser mer än tydliga storyboards. Vi ville försöka arbeta med stora bilder i ganska långa tagningar och litade inte på klippningen för komiken. Man måste veta alla detaljer innan man spelar in.

Hur var det med det tekniska team som du hade?

- Jag kan inte säga exakt hur många vi var. Trettio stycken, om jag minns väl. Vi hade två fotografer som var med hela tiden och turades om. En sitter på monitorn medan den andra filmar. Vi var en liten grupp som arbetade mycket bra ihop.

Skulle historien ha fungerat lika bra med två kvinnor?

- Det hade fungerat även med två kvinnor, relationerna är komiska även där. Min roll, om den hade varit en mans, hade blivit komisk och mycket olik verkligheten, eftersom det inte är givet att bakom en stor kvinna finns en stor man. Det är svårt att säga hur komisk det blir, men med de olika situationerna skulle man ha skrattat på samma sätt som nu. Jag lekte med tanken.

Har du haft någon stor inspirationskälla?

- Jag har tittat mycket på romantisk komedi. De som jag gillar mest är Woddy Allens romantiska komedier. Jag har inte tänkt "komedi". Jag hade det förankrat känslomässigt.

Varför har inte filmen haft distribution under valperioden?

- Distributören tyckte inte det var lämpligt. November är en bättre biomånad och det låg så nära i tiden. Folk var mätta på politik under valet.

Nästa projekt?

- En musikal- och dansfilm nästa år. Brown skall vara koreograf för den. Vi håller på att söka finansiärer. Vi försöker hitta formen. Mycket ska spelas in i studio.

Roberto Fogelberg Rota

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Heinrich von Kleist - dödens romantiker

   Heinrich von Kleists grav. Heinrich von Kleist - dödens romantiker Romantikerna som ser metafysiken som det väsentligaste i människans tillvaro. Bo Cavefors skriver om von Kleist, Novalis och romantikernas suveräna frihet ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 07 december, 2006

Louis Ferdinand Céline,  1932.  Foto: Globd/Wikipedia

Resa till nattens ände – tre versioner, tre världar

Den franske författaren Louis-Ferdinand Céline (1894-1961) föll med sin roman "Voyage au bout de la nuit" ur ramen för den franska 1900-talslitteraturen men blev samtidigt epokgörande för denna. Hans litterära ...

Av: Elisabeth Tegelberg | Essäer om litteratur & böcker | 12 april, 2017

Emmakrönika XIV

herregud vilka åsnor sa myran. Kan hon vara oberörd som en stridsvagn vars larvfötter en pissmyra satt sin syra på, myran som tömd klev upp vidare in i röret och ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 26 mars, 2009

 Chagall

Linda Bönström. Obruten svit

Linda Bönström är statsvetare, debattör och musikredaktör för Tidningen Kulturen. Dikterna ”Obruten svit” är hennes hundrade bidrag i Tidningen Kulturen.

Av: Linda Bönström | Utopiska geografier | 24 augusti, 2015

Festival med celebra gäster

 Göran Sonnevi. Foto: Kenneth Rundberg Festival med celebra gäster Göteborgs Poesifestival bjöd på ett av de starkaste startfälten någonsin – med den experimentella franska poesin och performancekonsten i första rummet. Tidningen ...

Av: Roberth Ericsson | Kulturreportage | 27 november, 2007

Elsa Grave. En sällskapssjuk solitär och egensinnig poet

Den slutna rymden Det står en röd tegelbyggnad på Vapnö-slätten i Halland. Eller stod? Jag utgår från att den står kvar i all sin fyrkantiga, bastanta orörlighet. En dag cyklade jag dit ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 04 november, 2013

Foto: Pierre Angell

Effekter av Angered och ett Kampala med kläder i blått och gult

Reflektioner dagarna kring valet i Uganda. Geografier av platsperspektiven som byggs, valresultat och minnesbilder, kontextbyten och kursiverade verkligheter samt spelet mellan Museveni och Besigye.

Av: Pierre Angell | Reportage om politik & samhälle | 06 mars, 2016

Fri vilje. Del II

Dermed er vi klare til å ta opp spørsmålet om hvorvidt mennesket har fri vilje. La oss se på det. Jeg starter slik. Møll trekkes mot lys, mens flaggermus kvikner ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 februari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.