Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | 11 juni, 2013
Essäer om samhället

20. Ingrid

Det hade hänt så mycket de sista veckorna. Jobbiga saker, men också fina saker. Det är så livet är lilla Mia, hade Ines sagt med ett litet leende på läpparna ...

Av: Ingrind | 27 april, 2012
Lund har allt utom vatten

Från tjejer till killar och allt däremellan

Från tjejer till killar och allt däremellan - En massa glitter, skägg och politik, svarar Kristin på frågan om vad vi har att vänta oss i Gallerian på Pride.

Av: Sara Degerhammar | 04 augusti, 2007
Reportage om politik & samhälle

Omöjliga intervjuer – Milla-Elina Bylund-Lepistö intervjuar Jesus

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Milla-Elina Bylund-Lepistö | 22 Maj, 2012
Essäer

Sickan Carlsson i Filmstaden

Sickan Carlsson och kvinnorollens klassresa i svensk film



Sickan Carlsson personifierar andemeningen av ordet “folkkär”. Hennes filmkarriär stäckte sig över 69 år. När hon gick bort 96 år gammal var hon fortfarande en högt aktad kulturpersonlighet. Sickan Carlssons filmografi kan mer än någon annan svensk filmstjärnas användas för att illustrera det forna svenska klassamhället och kvinnans frigörelse och väg mot attraktiva högstatusyrken.

 


Sickan Carlsson är förresten ett smeknamn, som den unga Anna-Greta fick eftersom hennes pappas favoritartist var den finlandssvenska sångerskan Sickan Castegren. Smeknamnet stannande kvar och blev artistnamn. Och har ingenting alls att göra med det smeknamn som Hasse Ekmans son Gösta Ekman får i Jönssonligan filmerna

Annons:

Glittrande glad och populär

"Jag är så glittrande glad!" Denna populära sång blev genom åren till något av Sickan Carlssons signaturmelodi. Privat var hon lika glad och vänlig och populär som personerna hon spelade på vita dukten. Hon fick under sin filmkarriär möjlighet att vara medskapare till nya kvinnliga ideal och hennes roller följer med tidens strömningar.

Vanligtvis är det helt olika typer av filmstjärnor som marknadsförs gentemot den manliga respektive den kvinnliga biopubliken. Se bara på det amerikanska stjärnsystemet. Men Sickan Carlsson gick hem hos både män och kvinnor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Män ville ha en flickvän som Sickan, kvinnor ville vara henne!

En positiv kvinnlig förebild

Redan under 1940-talet var Sickan en av de mest populära personerna i hela Sverige. När män fick lista sina favoritskådespelare var Sickan alltid med i toppen --- skulle de bara välja en favorit så valde de Sickan. Hon slog den amerikanska konkurrensen med hästlängder.

Sickan Carlsson var också en positiv kvinnlig förebild, och i de roller hon fick på vita duken ser man både hur Sickan blir en allt starkare stjärna och hur fler och fler yrken öppnas för kvinnor.

Sickan Carlssons filmografi kan mer än någon annan svensk filmstjärnas användas för att illustrera det forna svenska klassamhället och kvinnans frigörelse och väg mot attraktiva högstatusyrken.

Hembiträde, lotta och manikyrist

Sickan Carlssons första lilla roll var som hembiträde i pilsnerfilmen Jag gifta mig - aldrig (1932). Rollen var okrediterad. Hennes sjunde filmroll, den i folklustspelet Smålänningar (1935), gav henne lysande recensioner som förutspådde att den här unga aktrisen skulle bli något stort.

Det stora publikgenomslaget för Sickan kom i och med Landstormens lilla Lotta (1939) och Landstormens lilla argbigga (1941). Fortfarande kretsar mycket av handlingen kring livet på landet, och med Sickan som glad lotta oroar man sig inte så mycket över att Sverige kanske kunde ha blivit invaderat av fienden.

I filmen Smålänningar (1935) räddas en lantlig idyll genom driftighet och en ny industri. Alla hugger i tillsammans! Men faktum är att urbaniseringen av Sverige fortsatte, vilket också syns i Sickan Carlsson filmerna. Mindre lantlig idyll, mera stadsliv.

Men bara för att en tjej flyttar till stan, innebär det inte automatiskt att hon får tag på ett högstatusyrke ...

I Pappa sökes (1947) spelar Sickan Carlsson en hårt arbetande manikyrist på ett varuhus --- och hon ger en rik äldre man svar på tal när han tror att manikyrister bara är sådana som flirtar med kunderna och försöker gifta sig rikt. Sickans rollkaraktär har charm och skinn på näsan. Och detta ger henne drömprinsen i form av Karl-Arne Holmstens karaktär --- en rikemansson som hon snabbt får fason på. Hennes andra kärleksintresse i filmen spelas av Gunnar Björnstrand, och det är hans rollkaraktär som är på jakt efter en pappa i filmen.

Återkommande filmpartners

Sickan Carlsson hade många återkommande filmpartners: hon är ofta som allra roligast tillsammans med göteborgaren och revyartisten Åke Söderblom eller regissören och manusförfattaren Hasse Ekman.

003 Sickan Carlsson i Smålänningar

Sickan Carlsson i Smålänningar

Sickan Carlsson hävdade själv att det var Schamyl Bauman som hade upptäckt henne "på riktigt" och insett att hon kunde göra något mer än att stå vid en grind och se ljuvlig ut.

Tillsammans med Schamyl Bauman gjorde hon många minnesvärda filmer,
nio stycken mellan 1949 och 1955, bland andra Puck heter jag (1951) och Älskling på vågen (1956).

Hasse Ekman tog Sickan Carlsson och hennes rollkaraktärer till nya höjder. I hans filmer fick hon på 1950-talet ha den tidens högstatusyrken som läkare och lärare i Sjunde himlen (1956) och Fröken Chic (1959). Hon spelade karriärkvinnor som blev feministiska förebilder. Dessutom var hon fortfarande rolig, söt och glad. Men hon kunde ge sin manlige motspelare (Hasse Ekman) svar på tal!

Eftersom Sickan under en lång tid var Sveriges populäraste filmstjärna ville så klart många regissörer jobba med henne. En ny film med Sickan marknadsfördes mycket riktigt som en ny Sickan Carlsson film --- man använde inte regissörens namn som dragplåster. Inte ens när det gällde Bauman eller Ekman!

Lärare, läkare och känd sångerska

Idag är knappast lärare och läkare några högstatusyrken som unga tjejer strävar efter. Vad som är eftertraktat (enligt mätningar i skolor) är att bli berömd och känd (och gärna rik). Men den typen av högstatusyrken har också Sickan Carlsson haft på film. Som i Gentleman att hyra (1940). Här spelar hon en internationellt berömd kabarésångerska, Claire Wanner, som kommer hem till Sverige igen. Är hon en för stor stjärna för Sverige eller ska kärleken hålla henne kvar?

De som konkurrerar om Sickans rollkaraktärs hand i filmen är den tidens stora flickfavorit George Fant, den gladlynte norrmannen Georg Lökkeberg och den charmige göteborgaren Åke Söderblom. Även om George Fants karaktär drar det längsta strået, känner man ofta att Sickan Carlsson och Åke Söderblom är de som är allra roligast tillsammans! Båda två har kombinationen humor, charm, sång och dans.

Åke Söderbloms karaktär får trösta sig med Eva Henning, som i Gentleman att hyra gör sin första lilla filmroll. Hon fick också lysande kritik och blev senare en av svensk films stora filmstjärnor - och gift med Hasse Ekman.

Förväxlingskomedi med dubbel dos Sickan

Min syster och jag (1950) är en klassisk förväxlingskomedi där Sickan spelar två roller --- en rik godsägare som är modern, tuff och framåt och hennes syster som är gammeldags romantisk och ljuv. Men egentligen är den romantiska systern bara ett påhitt, de är en och samma person ... Man får i alla fall dubbelt upp av Sickan Carlsson, hon sjunger i båda rollerna, och som den romantiska systern får hon även en ny, musikalisk bästa kompis spelad av Cécile Ossbahr, som slog igenom i musikalfilmen Blåjackor, tillsammans med Nils Poppe och Annalisa Ericson. Alla dessa skådespelare blev över 92 år ... det verkar som om ett liv med sång och dans och glädje är verkligt nyttigt!

Flera av Sickan Carlssons filmer har nyligen restaurerats och sampackats i Den Stora Sickan Carlsson Boxen. Här finns Å, en sån grabb (1934), Gentleman att hyra (1940), Pappa sökes (1947) och Min syster och jag (1950).

Lysande, Sickan!

2015 var ett stort jubileumsår inom svensk film: Ingrid Bergman, Hasse Ekman och Sickan Carlsson hade alla sitt 100 års jubileum. Av dessa tre storheter blev Sickan mest folkkär i Sverige.

Sickan Carlsson är förresten ett smeknamn, som den unga Anna-Greta fick eftersom hennes pappas favoritartist var den finlandssvenska sångerskan Sickan Castegren. Smeknamnet stannande kvar och blev artistnamn. Och har ingenting alls att göra med det smeknamn som Hasse Ekmans son Gösta Ekman får i Jönssonligan filmerna.

Men om den äkta Sickan Carlssons filminsatser kan man bara säga: "Lysande Sickan, lysande!"

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder
Thorilds aforism över dörren till Uppsala Universitets stora aula. foto Ann-Sofi CUllhed

Att tänka fritt eller rätt?

Thomas Thorilds sentens "Tänka fritt är stort, tänka rätt är större" kan synas märklig och liknar en uppmaning till följsamhet och politisk korrekthet. Detta kunde dock knappast vara rektor Carl ...

Av: Kjell-Åke Forsgren | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2017

Minnets deformationer och transformationer

Bonniers konsthall utgör navet för utställningen ”Minneskonst” som för närvarande presenteras på flera institutioner och platser runt om i Stockholm. Ambitionen att överskrida gränser mellan kulturella uttryck, utställningsformer och aktuell ...

Av: Henrik Örnlind | Essäer om konst | 15 september, 2013

Buss 171 mellan Malmö-Lund

 Vid min sida, på bussen mellan Malmö och Lund, sitter en kvinna som jag misstänker är ifrån östasien, möjligtvis den koreanska halvön, fast jag gissar egentligen bara, hon skulle lika ...

Av: Henrik Johansson | Gästkrönikör | 24 Maj, 2012

November

Nu sugs människorna in i sina inre novembervirvlar igen. Avstånden och skuggorna växer. Parabolantennerna lyser utanför husfönstren som receptiva jättesnäckor. Ovanför ruvar kråkkraxhimlen.

Av: Bruno Franzon | Utopiska geografier | 29 juni, 2009

Den avtrubbade framtiden är redan här

Förhållandet mellan fiktion och verklighet tycks mer och mer glida in i en gråzon av “transparens”. Jag menar inte i mitt eget huvud, även om det säkert stämmer där också ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 26 augusti, 2011

Lindsay Bottos,

På trolljakt i samtidskonsten

Troll. Nej, det är inte John Bauers sagotroll som står och lurar bland träden i den svenska skogsidyllen som jag tänker på, utan på nättrollen. De som sprider sina hatiska ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 28 oktober, 2015

Når det gode livet er om å kjenne seg lykkelig hver eneste dag

Innledning. Å ha et helt liv å føre betyr ikke det samme som å snakke om og kjenne at livet har i seg en form for helhet, e.g. at begrepsliggjøringen av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 05 mars, 2012

Hett som i helvetet

Notting Hill Carnival 2006: Hett som i helvetet Tidningen Kulturens Carl Abrahamsson besöker Notting Hill Carnival i London och trängs bland hundratusentals människor. Välkommen till Notting Hill...

Av: Tidningen Kulturen | Bildreportage | 08 september, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts