Varför firar vi jul?

Ty ett barn har fötts, en son är oss givenVäldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. (Jes. 9:6). På något sätt är ...

Av: .Lars-Erik Gardell | 24 december, 2009
Övriga porträtt

Det nya Magritte museet i Bryssel

Mitt i hjärtat av Bryssel ligger det nya René Magritte museet som invigde den 2 juni 2009. Man undrar vad Magritte själv skulle säga om placeringen vid Place Royal, det ...

Av: Mathias Jansson | 18 juni, 2009
Kulturreportage

Som en spark i arslet på varenda kotte!

  Vad är det som får folk att betala hundratals kronor, ibland mer, för en bit plast från band som knappt kan spela, än mindre sjunga, och som i låtskrivandet praktiskt ...

Av: Peter Sjöblom | 17 april, 2013
Essäer om musik

Elisabeth Hesselblad. Foto: Okänd fotograf, Skaraborgs Läns Tidning, Sept 25, 2014.

Elisabeth Hesselblad och Barmhärtighetens jubelår

Vi lever i en apokalyptisk tid. Mellanöstern slits av konflikter och mördande utan gräns. IS och andra islamistiska grupper utövar terror jorden runt. Kristna och människor av främmande religioner förföljs ...

Av: Lena Månsson | 04 januari, 2016
Essäer om religionen

Swing it magistern

Alice Babs En verklig Askungesaga: från ungdomsrebell till hovsångerska



Sveriges största jazzsångerska genom tiderna. Den första som representerade Sverige i Eurovision Song Contest. “Ungdomsrebellen” som blev hovsångerska och hade en karriär som sträckte sig över 70 år. Alice Babs liv är som en verklig Askungesaga, och det speglar även den klassresa som jazzen i Sverige gjorde: från att vara utmanande och “farlig” och lätt föraktad, till att bli älskad och folkkär och insläppt i finaste finrummet.


I briljanta biroller ser man Hjördis Petterson som sångpedagog, Viran Rydqvist som pensionatsvärdinna -- och Tollie Zellman som föreståndare för ett teatersällskap. Alla spelar alltså singelkvinnor som försörjer sig själva.

Annons:

Alice Babs var sångerskan som kunde sjunga duett med Povel Ramel eller jazza med Duke Ellington med samma självklarhet. Hon kunde joddla, jazza, sjunga swing, tolka Nils Ferlin visor eller göra rösten till Askungen, allt precis lika briljant. Och hon skapade en helt egen filmgenre utan någon som helst skådespelarutbildning.

"Vad är väl en bal på slottet?"

Alla i Sverige känner till Alice Babs röst. Det är den rösten som säger "Vad är väl en bal på slottet?" och sjunger med mössen och fåglarna som syr den fina klänningen som Askungen ska ha på sig. Det filmklippet går varenda julafton i SVT när i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Det var också som röst som Alice Babs slog igenom, på den tiden som radion var det stora mediet. Sedan blev hon filmstjärna: femton år gammal gjorde hon braksuccé i Swing it, magistern (1940). Hennes eget liv var också som en Askungesaga. Den joddlande flickan som kom till Stockholm och blev älskad av alla ... Fast hon blev inte älskad av alla på en gång.

Sveriges första tonårsidol

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Alice Babs sjöng jazz och swing. Hon blev Sveriges första tonårsidol, enormt populär och fick en egen filmgenre: Alice Babs filmgenren där Swing it, magistern bara var den första i en lång rad succéfilmer. Men som med så mycket som ungdomar gillar, så kan det utlösa en moralpanik hos den äldre generationen.

Jazz och swing sågs som syndigt och flärdfullt och skribenter förfasade sig över den där Alice Babs som förledde Sveriges ungdom, stryk skulle hon ha!
Vad hon fick var en sångkarriär som varade över 70 år, och Alice Babs blev till och med hovsångerska. "Vad är väl en bal på slottet?" suckar Askungen. Svaret kunde låta så här: superkul, om det blir jazz och swing med Alice Babs!

Filmerna reflekterar verkliga livet

Mycket i Alice Babs filmerna reflekterar saker som hände i det verkliga livet.

Swing it, magistern gjorde Alice Babs till Sveriges första tonårsidol --- men även till en symbol för ungdomlig dekadens och upprorsvilja.

Karriären fortsatte med Magistrarna på sommarlov (1941) och Alice Babs gav kritikerna svar på tal genom Hasse Ekmans svängiga text:

Tycker dom att jag en slyna e'
Så får dom gärna tycka de´
Och jag ska gärna medge
Att med glädje
Sjunger jag min swing ändå!

Mycket i Alice Babs filmer inspirerades av händelser i hennes eget liv.

Sjöng tidigt för sin försörjning

Handlingen i Swing it, magistern påminner om hennes egen tidiga karriär då hon redan som skolflicka hjälpte till med familjens försörjning och sjöng på olika nöjesetablissemang.

Den negativa kritik hon fick från den äldre generationen finns med till exempel i En trallande jänta (1942) och Vårat gäng (1942).

I En trallande jänta heter Alice Babs karaktär Inger --- men hennes artistnamn är Babs! Hon slår igenom som radiostjärna --- precis som den riktiga Alice Babs --- och är en hejare på att joddla. Alice Babs första radiohit hette förresten "Joddlarflickan". I Vårat gäng sjunger Alice Babs "Alice i Tyrolen" -- hon sjunger alltså om sig själv! Och i inledningen av En trallande jänta går Alice Babs runt på en fjälltopp och sjunger och joddlar. Det hela känns som Sound of Music, fast över två decennier för tidigt.

En trallande jänta är idag en liten filmpärla, full av fina rollprestationer av Sveriges skådespelarelit och med massor av jazz och swingmusik. Alice Babs "Swing, fula fluga, swing!" är väldigt svår att glömma när man väl fått den på hjärnan! Under filmens gång sjunger hon även på engelska och tyska.

Starka självförsörjande kvinnliga karaktärer

Något som man direkt reflekterar över i En trallande jänta är alla starka kvinnliga karaktärer i filmen. Alice Babs är huvudpersonen och hon flyttar från landet till storstaden Stockholm där hon blir stor stjärna genom att sjunga jazz och swing. När hon tjänat massor av pengar hjälper hon dem där hemma i Norrland, som har drabbats av översvämningar och stor materiell förödelse. Hon anordnar alltså en tidigt en hjälpgala för katastrofens offer.

I briljanta biroller ser man Hjördis Petterson som sångpedagog, Viran Rydqvist som pensionatsvärdinna -- och Tollie Zellman som föreståndare för ett teatersällskap. Alla spelar alltså singelkvinnor som försörjer sig själva.

Alice Babs sjunger i filmen med ett storband, där alla musiker och kapellmästaren är män --- men "konkurrensen" är ett storband med enbart kvinnliga musiker och där Annalisa Ericson spelar kapellmästaren Gerry.

Inget val mellan kärleken och karriären

Det finns alltså gott om framgångsrika yrkeskvinnor i En trallande jänta. Filmen är också befriande fri från klichéer .--- Babs behöver inte välja mellan "den syndiga staden" och "det trevliga landet" eller "kärleken" och "karriären" --- som det så ofta brukar vara, än idag, i filmer där en kvinnlig huvudperson försöker göra karriär. Man slipper också, tack och lov, någon påklistrad kärlekshistoria mellan henne och kapellmästaren. Babs och musikerna är kollegor och mer blir det inte.

Men för den som vill ha en kärlekshistoria så uppstår det ljuv musik (bokstavligen) när de båda kapellmästarna möts. Det slår gnistor mellan Nils Kihlbergs och Annalisa Ericsons karaktärer --- men hon gör hela tiden klart för honom att musikkarriären går först! Hon har ju sin egen orkester: Gerrys orkester.

Nils Ferlin i sin enda filmroll

Vilken Alice Babs film får man absolut inte missa? Därom tvista de lärde.
Men jag skulle lägga en röst på Sången om Stockholm. Hela filmen är som ett skönsjungande kärleksbrev till Stockholm. Sången om Stockholm är full av vackra visor, svängiga sånger och dikter och texter som gått till litteraturhistorien. Här gör Nils Ferlin sin enda filmroll --- han spelar sig själv i filmen och läser bland annat sin egen dikt om att tappa sitt ord och sin papperslapp, när han samtalar med en nyligen frigiven fånge, Jan (spelad av Bengt Logardt), som har svårt att få en ny chans i livet.

Jan är musiker och har svårt att komma tillbaka in i gängorna, trots kärleken från Britt, Alice Babs karaktär, och uppmuntran från Nils Ferlin, och peppande ord från vännerna i bandet. Filmen har också ett viktigt socialrealistiskt budskap. Sången om Stockholm är en ovanligt allvarlig film, de filmer som säljs på grund av sina musiknummer är ofta glada och lättsamma. Jan klarar till sist omställningen, men för hans medfånge, spelad av Elof Ahrle, går det inte lika bra. Nils Ferlin skrev två sångtexter speciellt för filmen. "Sången om Stockholm" (Men kunde vi bara få vind igen) tonsatt av Lille Bror Söderlund avslutar hela filmen, och läses även upp som dikt under filmens gång.

Svensk filmhistorias enda film om segelflygning

De gamla filmerna räddas och restaureras och en ny generation filmälskare kan nu njuta av Alice Babs och hennes röst (förutom den sånginsats hon gör i Askungen). De nyräddade filmerna ingår i Den Stora Alice Babs Boxen som innehåller 6 DVD filmer: En trallande jänta (1942), Örnungar (1944), Sången om Stockholm (1947), Resan till dej (1953), I dur och skur (1953) och Naturröstens hemlighet (2007).

Örnungar är svensk filmhistorias första och hitintills enda film som handlar om segelflygning. Alice Babs genomförde själv alla sina stunts och all segelflygning i filmen. Men det som verkligen gått till historien är hitlåten "Gå upp och pröva dina vingar", som verkar sjungas varje år på Allsång på Skansen. Fler kända allsångshits hittar man i Resan till dej: "På söndag" och "En gång jag seglar i hamn" --- och Jussi Björling, i sin enda filmroll, sjunger "Till havs"! Jussi spelar sig själv. Så klart! I filmen I dur och skur sjunger Alice Babs och Povel Ramel duett: "Vi sjunger så bra tillsammans". Både Babs och Ramel gjorde en hel del för att göra jazzen folklig och folkkär och rolig och roande!

Dokumentär om ett fascinerade liv

Naturröstens hemlighet är en dokumentärfilm som handlar om hela Alice Babs 70 år långa karriär --- som omfattar allt från en joddlande flicka i radio till hennes sista engagemang tillsammans med en svårt sjuk Duke Ellington.

Alice Babs är än idag Sveriges största jazzsångerska genom tiderna.

Men filmerna och sångerna i Den Stora Alice Babs Boxen visar att hon behärskade så mycket mer än jazz!

Belinda Graham

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Hannah Wilke. Intra Venus

Hannah Wilke dör i cancer 1993. Ett liv tillika livslångt konstprojekt når sin ände. Det identitetspolitiska i hennes konst dröjer kvar än idag. Detta politiska stoff som omgärdar subjektet kan ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 10 Maj, 2013

I världsmedborgarskapets döda vinkel

Alla instanser som på ett eller annat sätt förvaltar ett pedagogiskt uppdrag måste bidra till att fostra världsmedborgaren, menar Martha Nussbaum. Att vara världsmedborgare innebär kort sagt att ha en ...

Av: Andreas Åberg | Övriga porträtt | 12 december, 2013

Lotta Olsson, Jojje Wadenius, foto Ulrika Zwenger

Lotta Olsson, Charlotte Ramel, Jojje Wadenius 

En recension-intervju av Belinda Graham!

Av: Belinda Graham | Musikens porträtt | 09 november, 2016

Marionetter. Foto: Belinda Graham

Don Giovanni - Mozart regisserar själv sin största triumf i Prag

I Prag är Don Giovanni helt enkelt den största blockbustern! Punkt slut. Aldrig har Mozarts mästerverk gjorts så charmigt och humoristiskt, och ändå helt seriöst, som av den klassiska National ...

Av: Belinda Graham | Resereportage | 08 Maj, 2015

Leonard Baskin, Cave birds

Birdman - fågelmänniskor i New England och på Nya Zeeland

Är det inte något elementärt existentiellt med fågeln som symbol? Ivo Holmqvist knyter samman sina möten med den unge Leonard Baskin och den något äldre Mary McIntyre, två konstnärer som ...

Av: Ivo Holmqvist | Konstens porträtt | 23 februari, 2015

Ny Tid

Skörden av dagens postutdelning bestod av ett God Jul-vykort, som kom lite för tidigt om den ska glädja mig julen 2017, eftersom 2016-års julutgåva är inte bara passerad utan även ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 03 februari, 2017

Målning av Melker Garay (detalj)

Hur mycket kan man begära av en människa?

Melker Garay och svårigheten att vara människa.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 30 januari, 2016

Sartre ska vi inte heller glömma

Röken är tät. Sorlet stiger och sjunker som sjudande vågor på ett vindpinat hav. Glasen töms i rask takt. Vissa repliker i de disparata och vilda samtalen skär som slipade ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 01 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.