Sagan om det lilla hotellet

Det var en gång ett hotell. Det låg inte centralt men inte heller så långt bort från allting. Det var inte stort, men man kunde inte säga att det var ...

Av: Gregor Flakierski | 23 september, 2008
Utopiska geografier

Niklas Aurgrunn Ögonblick av skräckslagen nåd

Niklas Aurgrunn (tidigare Erixon), född 1962, debuterade i Grupp 84 (W&W) och har vid sidan av otaliga helt misslyckade projekt, en handfull romaner och barnböcker på eget förlag och nåt ...

Av: Niklas Aurgrunn | 10 juni, 2013
Utopiska geografier

Phang Dang Di skildrar världen i symboler och med en pojkes ögon

I likhet med det som hände i Japan från 1600-talet till andra hälften av 1800-talet, stängde Vietman, efter sina vinster i kriget mot USA och Kina, dörrarna mot omvärlden. För ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 12 december, 2010
Filmens porträtt

TILL IRAKS FOLK och till ADONIS

Illustration: Guido ZeccolaJag är Bara Den blinde Bashshars syster Eldens teolog Bashshar från Basra har en Grå och Gömd syster   Bara det är jag   Åh, Bashshar, min bror Jag har ...

Av: Elisabeth Korndahl | 14 november, 2008
Utopiska geografier

  • Essäer
  • Publicerad:

Som ett skillingtryck med många verser




alt Handlingen är som ett gammalt skillingtryck: "Gift kvinna älskar berömd ungkarl. Han planerar en hjältemodig upptäcktsresa. De har hemliga möten. Mannen ifråga startar sin farliga färd. Den slutar tragiskt. Han dör, men kvinnan glömmer honom aldrig."

I själva verket är dessa rader en detaljerad sammanfattning av det öde som drabbade Gurli Linder sedan hon träffat polarfararen Salomon August Andrée.

Professor Lena Kåreland har skrivit en bok om detta märkliga kvinnoöde, "Ett sällsamt dubbelliv. Gurli Linders memoarer om åren med S.A. Andrée" Carlssons, 2011. Berättelsen startar på 1890-talet, den tid då upptäcktsresorna skapade hjältar och jordklotets konturer successivt landade på kartan. Samtidigt satte Ellen Key ned foten i ett traditionsbundet Stockholm där kvinnans villkor var hårda och omgärdade av strikt konvenans.

Gurli Linder, en välbeställd och bildad kvinna, gift och mamma till tre döttrar, drabbas av en häftig förälskelse. Hon faller som en fura, och föremålet är den omtalade Andrée, mannen med de högt flygande planerna. Han är populär i sällskapslivet och en ofta sedd gäst hemma hos familjen Linder. Gurli blir besatt av mannen. Hon skriver och ringer till honom, och till sist bekänner hon sin kärlek. De skickar violbuketter till varandra, plus ett och annat fotografi, och de ses i hemlighet. Men kärleken får hållas i schack, konvenansen håller greppet och bromsar parets lidelse. Gurli skriver tillkämpat att hon vill att Andrée ska fullfölja sin dröm, som är att flyga med ballong till Nordpolen. Han ska inte låta henne hejda detta hjältedåd. Vad han tänker förblir mera okänt. Han skickar inga brev till henne, förefaller något av en mussla.

När så Andrée startar ballongfärden och försvinner, uppstår ett vakuum i Gurlis liv. Hon saknar de hemliga mötena, de förstulna ögonkasten och de kyliga vintervandringarna på tu man hand. Hennes vardag blir allt svårare och äktenskapet kraschar. Hon drar sig fram som barnboksrecensent i DN. Tiden går.

Det är en skärpt kvinna som Lena Kåreland beskriver. Hon är vacker och välklädd och passar bra i Stockholms sällskapsliv. Tidsepoken är framåtblickande, tekniska uppfinningar står högt i kurs och det är ingen brist på pengar hos familjen Linder. Hela den svenska parnassen ingår i umgänget; där finns bland andra Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg och Elsa Beskow.

När man 1930 funnit lämningarna efter Andrées expedition på Vitön startar nästa sorgefas. Gurli skriver både officiella minnesanteckningar om Andrée och egna memoarer. Hon förklarar Andrées storhet och försöker ta udden av kritiken som florerar. Hon hjälteförklarar denne man som i mångas ögon gjort en dumdristig och "omöjlig" ballongfärd mot Nordpolen.

Litteraturforskaren Lena Kåreland har utifrån historiskt material skrivit en fyllig fackbok med fotnoter och redovisade källor. Förutom bilden av Gurlis liv ger den en fascinerande inblick i det stockholmska sällskapslivets glittrande välmåga runt förra sekelskiftet. Samtidigt en bild av den betydelse den omstridda Ellen Key hade som föregångare i jämställdhetsfrågor. Gurli gillade denna kvinna för att hon öppnade en irriterande glipa i konventionernas herravälde. Den vänskapen var inte populär hemma i äktenskapet med den 30 år äldre svenskläraren Nils Linder.

Gurli Linder odlade sina självständiga tankar om kvinnans likaberättigande, men hon orkade inte stå emot tidens konvenans när det gällde hennes eget liv. Den ofullbordade kärleken blev hennes olycka. I de många breven och tillbakablickarna, ymnigt redovisade i boken, redovisar den karska kvinnan sin längtan efter närhet och värme. Hennes egen familj söndras, döttrarna slutar besvara hennes sträva kärlek och det blir inga barnbarn.

Lena Kåreland har inte fallit för frestelsen att skriva en roman om Gurli, så vi får ta del av Gurlis upplevelser och tankar utan säljande broderier. Sådana grepp behövs inte; tvånget att försaka ligger tillräckligt naket beskrivet i breven som återges, och lika naket framgår den oändliga tomheten efter August i memoarerna. Citaten kan tyckas för många, men inga sammanfattningar i världen hade bättre än Gurlis egen text kunnat beskriva den sorg som i 50 år oavbrutet tryckte henne.  "Skillingtryckets" upprepade omtag är effektiva. Gurli presterade ingen litterär gestaltning, hon var ett med sin text.

Mycket har förändrats i kvinnornas och männens villkor på de hundra år som gått. Något som inte förändrats är människans livslånga behov av värme och gemenskap. Där har boken något viktigt att förmedla.

Annagreta Dyring är författare

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Jag kommer!!!!! - kvinnlig orgasm och utlösning

Det skrivs och pratas en hel del om den kvinnliga orgasmen, dock mer sällan om kvinnlig utlösning. Jag har funderat på det där ett tag nu och ställer mig frågan ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 15 augusti, 2014

En jordisk pilgrim

Ordet pilgrim väcker tankar på ett sökande efter en annan värld, efter något hinsides. Så dock inte i fallet Satish Kumar. Han har skrivit en liten bok som heter Earth ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 21 augusti, 2012

Thomas Wiberg. (...och Guden är Jag!)

Jag: 36. (Wow!) Yrke: Livet. Döden. Och ganska mycket där emellan... Om vi kommer att ses? Tids nog.       (...och Guden är Jag!)   1. Länge var det svart. Känslan av fångenskap. Krävande slem och stank omgav, och ...

Av: Thomas Wiberg | Utopiska geografier | 31 oktober, 2011

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Leila Aboulela  Foto CC BY SA 3.0 Wikipedia

En afrikansk röst att lyssna till

Den afrikanska litteraturen har äntligen börjat få sitt rätta värde. Visst har det funnits en rad afrikanska författare, framförallt från senare halvan av förra seklet, som nått erkännande och berömmelse ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 27 april, 2016

Häxjakt, inkvisition och Camus - afrikanen

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 16 december, 2013

Teater Sláva visar Inannas mod

Katabasis. Foto: Daniel Rudholm Den 7 november är det urpremiär för Katabasis - The Best of Hell i Teater Slávas uppförande. Spelet handlar om och kretsar runt Inannas nedstigning i underjorden. Inanna ...

Av: János Deák | Scenkonstens porträtt | 03 november, 2008

A truly peaceloving people?

Snart är det dags för Oscarsgala. Den iranska filmen ”Nader och Simin – en separation” har då chans att vinna två priser – bästa originalmanus och bästa utländska film. Både ...

Av: Maria Rasmussen | Gästkrönikör | 18 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts