Tintins skapare Georges Remi "Hergé" blir 100 år

Tintins skapare Georges Remi "Hergé"  blir 100 år I år skulle Tintins skapare Georges Remi, mera känd som Hergé, ha fyllt 100 år. Sjöhistoriska museet i Stockholm firar med utställningen "Tintin ...

Av: Mohamed Omar | 01 mars, 2007
Essäer om litteratur & böcker

TILL IRAKS FOLK och till ADONIS

Illustration: Guido ZeccolaJag är Bara Den blinde Bashshars syster Eldens teolog Bashshar från Basra har en Grå och Gömd syster   Bara det är jag   Åh, Bashshar, min bror Jag har ...

Av: Elisabeth Korndahl | 14 november, 2008
Utopiska geografier

Över Strindbergs tvångströja

Den 15 april 2012  Käre herr Strindberg!   Nu när han ska dö har jag tänkt så här, nu när de långa klumpiga gevären blänger hotfullt i halvdunklet, uniformsrocken ser ut som den ...

Av: Anne-Sofie Nielsen | 08 mars, 2012
Essäer

Petrinparken med Stefansobservatoriet i bakgrunden

Prag: en modern sagostad med svenska kopplingar

På hållplatsen för spårvagn 22 finns stora affischer med IKEA-reklam, mitt framför en staty där Tycho Brahe poserar tillsammans med sin elev Johannes Kepler.

Av: Belinda Graham, text och bilder | 30 april, 2015
Resereportage

  • Essäer
  • Publicerad:

Som ett skillingtryck med många verser




alt Handlingen är som ett gammalt skillingtryck: "Gift kvinna älskar berömd ungkarl. Han planerar en hjältemodig upptäcktsresa. De har hemliga möten. Mannen ifråga startar sin farliga färd. Den slutar tragiskt. Han dör, men kvinnan glömmer honom aldrig."

I själva verket är dessa rader en detaljerad sammanfattning av det öde som drabbade Gurli Linder sedan hon träffat polarfararen Salomon August Andrée.

Professor Lena Kåreland har skrivit en bok om detta märkliga kvinnoöde, "Ett sällsamt dubbelliv. Gurli Linders memoarer om åren med S.A. Andrée" Carlssons, 2011. Berättelsen startar på 1890-talet, den tid då upptäcktsresorna skapade hjältar och jordklotets konturer successivt landade på kartan. Samtidigt satte Ellen Key ned foten i ett traditionsbundet Stockholm där kvinnans villkor var hårda och omgärdade av strikt konvenans.

Gurli Linder, en välbeställd och bildad kvinna, gift och mamma till tre döttrar, drabbas av en häftig förälskelse. Hon faller som en fura, och föremålet är den omtalade Andrée, mannen med de högt flygande planerna. Han är populär i sällskapslivet och en ofta sedd gäst hemma hos familjen Linder. Gurli blir besatt av mannen. Hon skriver och ringer till honom, och till sist bekänner hon sin kärlek. De skickar violbuketter till varandra, plus ett och annat fotografi, och de ses i hemlighet. Men kärleken får hållas i schack, konvenansen håller greppet och bromsar parets lidelse. Gurli skriver tillkämpat att hon vill att Andrée ska fullfölja sin dröm, som är att flyga med ballong till Nordpolen. Han ska inte låta henne hejda detta hjältedåd. Vad han tänker förblir mera okänt. Han skickar inga brev till henne, förefaller något av en mussla.

När så Andrée startar ballongfärden och försvinner, uppstår ett vakuum i Gurlis liv. Hon saknar de hemliga mötena, de förstulna ögonkasten och de kyliga vintervandringarna på tu man hand. Hennes vardag blir allt svårare och äktenskapet kraschar. Hon drar sig fram som barnboksrecensent i DN. Tiden går.

Det är en skärpt kvinna som Lena Kåreland beskriver. Hon är vacker och välklädd och passar bra i Stockholms sällskapsliv. Tidsepoken är framåtblickande, tekniska uppfinningar står högt i kurs och det är ingen brist på pengar hos familjen Linder. Hela den svenska parnassen ingår i umgänget; där finns bland andra Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg och Elsa Beskow.

När man 1930 funnit lämningarna efter Andrées expedition på Vitön startar nästa sorgefas. Gurli skriver både officiella minnesanteckningar om Andrée och egna memoarer. Hon förklarar Andrées storhet och försöker ta udden av kritiken som florerar. Hon hjälteförklarar denne man som i mångas ögon gjort en dumdristig och "omöjlig" ballongfärd mot Nordpolen.

Litteraturforskaren Lena Kåreland har utifrån historiskt material skrivit en fyllig fackbok med fotnoter och redovisade källor. Förutom bilden av Gurlis liv ger den en fascinerande inblick i det stockholmska sällskapslivets glittrande välmåga runt förra sekelskiftet. Samtidigt en bild av den betydelse den omstridda Ellen Key hade som föregångare i jämställdhetsfrågor. Gurli gillade denna kvinna för att hon öppnade en irriterande glipa i konventionernas herravälde. Den vänskapen var inte populär hemma i äktenskapet med den 30 år äldre svenskläraren Nils Linder.

Gurli Linder odlade sina självständiga tankar om kvinnans likaberättigande, men hon orkade inte stå emot tidens konvenans när det gällde hennes eget liv. Den ofullbordade kärleken blev hennes olycka. I de många breven och tillbakablickarna, ymnigt redovisade i boken, redovisar den karska kvinnan sin längtan efter närhet och värme. Hennes egen familj söndras, döttrarna slutar besvara hennes sträva kärlek och det blir inga barnbarn.

Lena Kåreland har inte fallit för frestelsen att skriva en roman om Gurli, så vi får ta del av Gurlis upplevelser och tankar utan säljande broderier. Sådana grepp behövs inte; tvånget att försaka ligger tillräckligt naket beskrivet i breven som återges, och lika naket framgår den oändliga tomheten efter August i memoarerna. Citaten kan tyckas för många, men inga sammanfattningar i världen hade bättre än Gurlis egen text kunnat beskriva den sorg som i 50 år oavbrutet tryckte henne.  "Skillingtryckets" upprepade omtag är effektiva. Gurli presterade ingen litterär gestaltning, hon var ett med sin text.

Mycket har förändrats i kvinnornas och männens villkor på de hundra år som gått. Något som inte förändrats är människans livslånga behov av värme och gemenskap. Där har boken något viktigt att förmedla.

Annagreta Dyring är författare

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

En dag för kärlek sedan Romarrikets dagar

Tillägnad min älskade hustru Carolina Ek på St. Valentins dag 2014 Den 14 februari infaller den kalenderhögtid som i Sverige kallas för Alla hjärtans dag, och dagens namn ger oss det ...

Av: Carl Ek | Kulturreportage | 14 februari, 2014

Vladimir Oravsky blickar i systrarna Nina Marjavaara, Yvonne Teifell och Marie Lundströms dekolletage

Mina barn brukar fråga mig, vad har du gjort idag pappa? och jag svarar, läst en massa mail och funderat över om jag har råd att avstå från att svara ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 06 januari, 2013

Birger Norman - ett levande arv

Ett författarskap får aldrig reduceras till ett museiföremål. Litterära sällskap ska inte vara rädda att lyfta fram sina respektive skyddslingars kontroversiella och stridbara sidor. Inte minst därför att det är ...

Av: Gregor Flakierski | Litteraturens porträtt | 09 april, 2013

Stillbild ur The Flying Dutchman in Blue (2013) av Shaun Gladwell

Ett skepp kommer lastat med spöken

Det övernaturliga har alltid fascinerat människan. Självklart visar de sig även i konsthistorien, på varierande sätt i olika epoker, gärna ute på havet men även som spöksilhuetter i gamla fotografiporträtt ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 25 mars, 2015

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | Filmens porträtt | 31 mars, 2016

Författaren Kajsa Ekis Ekman

Döden i Gaza: tre böcker och en film

Kajsa Ekis Ekman om död, sexualitet, litteratur, och film i skuggan av ockupation och våld i Gaza.

Av: Kajsa Ekis Ekman | Essäer om litteratur & böcker | 26 augusti, 2017

Pilgrimresan

 När jag vandrade pilgrimsstigen på leden mot Nidaros Blåste plötsligt en vind upp vid bäcken i kröken på väg mot Rändåfallet Vinden tog i Och blåste rakt genom mig Och i vinden I vinden hörde jag rösten   Våga vara kvinna Jag ...

Av: Ragnwei Axellie | Gästkrönikör | 20 februari, 2013

Dikten – enskilt geni eller kollektiv kraft?

Hur har synen på diktandet och konsten förändrats från romantikens dagar fram till nu? Med denna essä vill jag genom tre lyriska författarskap från skilda tidsepoker jämföra tre olika diktverk: ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts