Brudparet

Kunde Indiens tredje Premiärminister ha hetat Feroze Gandhi?

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund ...

Av: Annakarin Svedberg | 17 september, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Panpsykism - en annan världsbild

David Skrbina, född och uppvuxen i Detroit och universitetslektor i filosofi vid University of Michigan i Dearborn gav 2005 ut en bok på över 300 välfyllda sidor, Panpsychism in the ...

Av: Erland Lagerroth | 25 februari, 2011
Essäer

1989, Kommunismens nedgång

Jag minns 1989 års politiska händelser som ganska omtumlande - särskilt som jag till viss del fick uppleva dem på ort och ställe. I början av 1989 styrdes många länder av ...

Av: Björn Gustavsson | 21 september, 2009
Reportage om politik & samhälle

Ett liv i vår tid

”Som liten i Ravlund prästgård” är titeln på Elof Stoltz idylliska minnen om hur det var att växa upp på Österlen inte långt från Kivik. Numera är kyrkogården i Ravlunda ...

Av: Ivo Holmqvist | 27 september, 2013
Essäer om litteratur & böcker

  • Essäer
  • Publicerad:

Drängsmarks såg – en bit levande kultur



Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en kultur värd att bevara , tycker Industriminnesföreningen.

De flesta tycker att gamla slott och bondgårdar är värda att bevara.

Men hur förhåller vi oss till en tom fabrik eller en gammal maskinell anläggning? Är det värt att bevaras? Ja, det tycker medlemmarna i Industriminnesföreningen. Till ”Årets industriminne” korades ett sågverk, från slutet av 1800-talet, som fortfarande lever, tack var eldsjälar.

Få av oss skulle vara där vi är idag om inte arbetande människor inom den tidigare industrin hade lagt grunden med sitt arbete. På 1860- och 1870-talet satte den svenska industrialiseringen fart. Det var inte bara i städerna som fabriker och industriella anläggningar började byggas – utan i hela landet. I Industriminnesföreningen försöker man hålla reda på alla de skatter som finns, och varje år delar man ut ett pris – Årets industriminne.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I år var det sågen i Drängsmark, Västerbotten, som fick priset. Denna såg byggdes 1896. Innan dess fanns det flera andra sågar i byn, sågverk har drivits i byn sedan 1700-talet. Den såg som nu finns slutade drivas affärsmässigt år 1965. Den kan drivas med både ånga och vatten, berättar  Carl-Magnus Gagge, vice ordförande i svenska Industriminnesföreningen. Han arbetar till vardags på Västmanlands museum, och är med och väljer ut årets industriminne.

– Vi skickar ut en uppmaning till landets museer, länsstyrelser, och till alla medlemmar att de ska ge oss förslag. Föreningen har ett par hundra medlemmar. Det är museer och organisationer, men även enskilda personer. Men vem som helst kan skicka in ett förslag till oss, berättar Carl-Magnus.

Föreningen har funnits sedan år 1989. Intresset för industriminnen har ökat mycket under senare år, menar Carl-Magnus. Varför valde man i år Drängsmarks såg i Västerbotten?

– Vi ville uppmärksamma den svenska sågverksbranschen, som var så viktig för den svenska industrialiseringen. Vi ville också uppmärksamma någon av de mindre industrierna, utanför städerna. Man tror ofta att industrialiseringen var något som bara skedde i städerna. Men landsbygdsindustrin, där bönder var delägare, var vanlig förr. Det ville vi lyfta fram, säger Carl-Magnus.

Det finns idag en del ideella krafter som arbetar med att bevara vårt industriarv.

I Drängsmark finns en förening som även väckt upp gammal praktisk kunskap. Detta har också bidragit till att Drängsmarks såg fick priset.

– Ja, i Drängsmark har man, förutom att man bevarat sågen, lyckats överföra gammal kunskap, och det är väldigt ovanligt. Det hoppas vi ska bli en inspiration för andra, säger Carl-Magnus.

Att blåsa liv i en gammal ång- och vattensåg är inte gjort i en handvändning. Hur gick man till väga? En av eldsjälarna i kulturföreningen i Drängsmark, Per-Gösta Persson, berättar om projektet, som bygger på ideellt arbete:

– Vi började med att sätta oss in i hur sågen fungerade. Vi bjöd hit en expert på gamla ångmaskiner: Gunnar Jonsson från Munktells museum i Eskilstuna. Sedan anlitade vi de äldre män som bor i byn, som hade jobbat med sågen i sin ungdom. Så startade vi en kurs. Vi annonserade efter frivilliga och fick in över 25 intresserade. Idag är vi en kärntrupp på 15 stycken som arbetar med det här. Vi är mitt inne i det projektet, och det kan nog aldrig avslutas, det måste fortgå hela tiden, säger Per-Gösta.

Kan ni driva den med både ånga och vatten?

- Ja, ånga eller vatten – eller både och! Det är det som är grejen med den här sågen; den körs med miljövänlig energi. Det behövs sex personer för att driva sågen, fyra vid sågen och två vid maskinen, berättar Per-Gösta.

Finns det chans för allmänheten att få se hur ni driver sågen?

– Ja, i sommar! Under två tillfällen i juli kommer vi att visa sågning, säger Per-Gösta.

Under juli månad har du alltså möjlighet att se en bit svenskt industriarv, i Västerbotten. Kanske du också ska börja se dig omkring. Finns det något minnesmärke från svensk industri i din närhet? Skicka gärna in ett förslag till nästa års industriminne.        

 Signe Rudberg
 Läs mer
www.drangsmark.se
www.industriminnesforeningen.se

Ur arkivet

view_module reorder

Komplexitet som inte låter sig styras

Melanie Mitchell är professor i datorvetenskap i Portland, Oregon, och ”external professor” vid Santa Fé-institutet i New Mexico. Vid det senare utsågs hon att ge en föresläsningsserie, som hon kallade ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 03 augusti, 2012

Forsoningen

Forord Når en krig er over, er det forsoningen som står for tur. I slike sammenhenger, der det er med henvisning til krig blir forsoningen forstått som ‘forlik’, ‘pakt’, ‘avtale’, det ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Ivan Tokin, två berättelser

Ivan Tokin (42) bor och arbetar i Belgrad, Serbien och hoppas trots allt på bättre tider. Han skriver kolumner i City Magazine (http://www.citymagazine.rs/) och är, enligt vad han själv säger ...

Av: Ivan Tokin | Kulturreportage | 29 december, 2013

Ladogas ishästar

Myten om Ladogas ishästar lever

Under krigstiden i Finland användes över 70 000 hästar av armén. Hästarna var nödvändiga för transporter av utrustning som proviant, ammunition, vapen. Hästarna drog tunga kanoner. Man uppskattar att 15 ...

Av: Rolf Karlman | Kulturreportage | 29 oktober, 2016

Fri vilje. Del I

Innledning Livet har mange aspekt, der ett av disse er av overordentlig stor betydning, nemlig viljen vår. Det betyr at én av viljens sentrale funksjoner er å holde styr på affekt ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 24 februari, 2014

Klassängslighetens dialektik

Nu talar vi kulturellt kapital. Klass. Klyftor. Vi är medelklassen. Vi är osäkra, men vi vet hur man är fel eller rätt. Vi är den osäkra medelvägen. Vi skäms. Vi ...

Av: Nina Ahlzén | Kulturreportage | 13 december, 2012

Mannens råstyrka och visuella skönhet

Jag hade svårt att hitta till Bergsjön, helt ärligt, fastän jag är en infödd Göteborgare, så har jag aldrig någonsin satt min fot i denna stadsdel, söndermärkt av fördomar och ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 23 Maj, 2009

Ett kort meddelande till mina muslimska vänner

Hösten 1900 fick vår förste svenske socialistiske agitator, August Palm, ta emot en inbjudan att besöka Amerika för en föredragsturné. Resan beskrev han i boken Ögonblicksbilder från en tripp till ...

Av: Mohamed Omar | Gästkrönikör | 19 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.