Arthur Schnitzler och hans värld

Under sin livstid var Arthur Schnitzler en så kallad skandalförfattare. Han föddes mitt emot nöjesfältet Prater på Praterstrasse 16 i Wien - Leopoldstadt för 150 år sedan som son till ...

Av: Lilian O. Montmar | 29 Maj, 2012
Litteraturens porträtt

”Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke”

Och … tänker jag, att ”sant är, att liksom många gånger formen inte stämmer med vad konstnären har avsett om materialet inte lämnar gensvar, så ses en skapad varelse inte sällan avvika från sin bana ...

Av: Göran af Gröning | 24 januari, 2014
Kulturreportage

Langsomhet

Innledning Det gis ulike slags holdninger. Med ‘holdning’ forstår jeg ‘å ha en fast innstilling over livet’. Ett eksempel på en holdning, eller en innstilling, overfor livet, er at det gjelder ...

Av: Thor Olav Olsen | 28 juli, 2014
Agora - filosofiska essäer

Läs bibeln! Eller låt bli

Samtal en sommarkväll hos en god vän i Stockholm. Jag brukar varken läsa Bibeln eller Koranen, men efter samtalet blev det till att plocka fram skrifterna ur hyllan. Vad stod ...

Av: Annakarin Svedberg | 15 juni, 2017
Kulturreportage

  • Essäer
  • Publicerad:

Feminism - befrielse eller tvångströja?



Kvinnobulletinen var organ för grupp 8. Nr 2/80Eftertankar kring 8e mars, internationella kvinnodagen
Världen är full av tvångströjor. Är det bara att välja?

Roma, du som tog vår frihet för att ge oss skydd och värn – nu, var äro dina örnar, dina legioners järn? Skrev Viktor Rydberg för mer än hundra år sedan.

Allltså: att byta ut en tvångströja mot en annan skapar inte frihet.

I den traditionella familjen levde alla kvinnor i tvångströjor. Somliga dyra, andra billiga och rentav i trasor. Jag säger medvetet ”alla” eftersom jag menar det finns anledning anta att alla säger alla kvinnor formades av patriarkala strukturer. Det fanns inte plats för undantag. Husbondens röst var lag, förmögna män hade rösträtt. Det fanns, vid förra sekelskiftet, också något som kallades ”fadermördare”. Nej, det var inte söner som konspirerade mot sina fäder. Det var en sorts stärkta kragar som stack upp mot hakan och gjorde ont. Besuttna och auktoritäre män måste bära dessa för att inte tappa i värdighet. Alltså: Patriarken hade sin alldeles egen tvångströja.

Feministisk filosofi och 8e mars

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ärligt talat är jag måttligt intresserad av 8e mars, eller av den sortens markörer över huvud taget. Däremot är jag intresserad av kvinnors situation överallt i världen, ibland omåttligt. Följaktligen är jag intresserad av feminismen som ideologi, filosofi, politik och kommunikation. Inte för att finna kvinnliga ledstjärnor, utan helt enkelt för att den tycks ha uppstått ur ett slags historisk nödvändighet, överlevnad och rättvisekamp. Inte heller för att jag tror att feminismen skulle innebära en nyckel till kvinnlig frigörelse, men att dess förekomst kan ge perspektiv på allas vår situation – kvinnors, mäns, barns.

Inom feministiska tänkesätt har många kvinnor också funnit möjlighet att uttrycka sig, funnit mod att skriva, tala, komponera, bildskapa, röra sig i dans och idrott. De har insisterat på utrymme inom politik, vetenskap, konst och forskning. Många kvinnor har där funnit ramar som givit dem långt större utrymme än patriarkatets värderingar någonsin kunde ge en föreställning om. Kvinnor har satsat på utbildning och karriärer som tidigare endast varit förbehållet ” vita heterosexuella” män. De har krävt tillgång till yrken, som länge ansågs vara olämpliga för ”det täcka” könet. De har krävt körkort. Ja, det fanns en tid då det diskuterades huruvida kvinnor alls kunde vara lämpliga som bilförare och inte förväntades kunna skilja mellan bromsen och gaspedalen samt hängde handväskan på choken. – reglaget som fanns i bilar förr i världen.

I själva brytpunkten – alltså då feminismen började insistera och sticka ut en vass haka i det patriarkala systemet, mot slutet av 1900-talet, var det inte bara männen som blev provocerade, utan också många kvinnor. Tex husmödrarna, alltså gifta kvinnor som upplevde att de hade en självklar auktoritet inom hemmets fyra väggar och berövades denna sin plats i livet.

Det fanns kvinnosakskvinnor. Min mamma gillade dem inte. Det fanns riksdagskvinnor. De kämpade mot oddsen och ansågs onaturliga och inte riktiga kvinnor. De blev förebilder, pionjärer, såväl som föraktade och bespottade. Karin Kock, Ulla Lindström med många flera. Pionjärer och något av martyrer, trots framgång.

Lika bra som männen? Kvinnlig särart?

En av många feministiska publikationer i USA (1995)Jag minns dessa diskussioner på 60-70-talet, och jag tror inte de har slutat än. Likhetsfeminism eller särartsfeminism?

-Inte skall vi väl ha makt! utropade en kvinna förskräckt när jag försökte berätta för henne om nödvändigheten av större möjligheter för kvinnor.

Kunde jag tänka mig en kvinnlig statsminister? Var en av de frågor jag kunde få av medsystrar. Den frågan kan nog ställas än i dag, med tanke på hur det ser ut i vårt land. Det blev ju ingen kvinnlig statsminister den gången – alltså när Mona Sahlin hade fått in foten i dörrspringan. Inte blev det något av för centerpartiets dåvarande ledare heller - Maud Olofson –som ju lyckades limma ihop borgerligheten till en allians, medan hon själv måste stå tillbaka för moderat-ledaren och centern för moderaterna.

Än i dag kan jag se hur f.d. jordbruksministern Margareta Winberg, S, får på pälsen för att hon framställer sig som feminist. Som ordförande för UN Women, Sverige, har hon kallats ”Chefen för fittstimmet” av några som gjort sig lustiga. Hon bör förstås ta det som en komplimang.

Bara det kan räcka. Behövs 8e mars? Vad som behövs är naturligtvis den process, som redan är på gång och kvinnor som uppmärksammar den.

Vad som inte behövs är sådant som kan förefalla vara på gränsen till sekterism eller nya tvångströjor i feminismens namn. Kvinnor som talar om för varandra vem som skall hålla upp dörren eller inte, plocka upp tappade grejer eller inte, diska, dammsuga eller inte, mm sådant som kan räknas till gammalt invant könsrollsbeteende. Jag har hört kvinnor beskylla andra kvinnor för ”mansfjäsk”, eller nära nog kräva av dem att de inte skall umgås med det motsatta könet, inte använda smink eller klä sig enligt modet och skälla ut kvinnor som sagt att de trivts i sin gamla hustru-roll.

Det fanns en sådan tid när kvinnor var totalt beroende av män för sin blotta överlevnad, och det är knappast hjälp till frigörelse att ge sig på dem som då inte kunde undgå de patriarkala rollerna. En brytningstid är svår för alla, mer eller mindre, och vi är långt ifrån färdiga. Jag anser att den med oundvikligen skapar en massa ambivalenser.

Frigörelse är inte att marschera åt samma håll och ropa samma slagord. Däremot kan det vara en nödvändig strategi vissa sammanhang, eftersom vi ges en möjlighet att gömma oss i kollektivet.

Den gränsbrytande feminismen har varit viktig, eftersom det knappast funnits några andra sätt att tillgå.

Grupp 8 och världen

Indisk feministisk tidskrift. Manushi betyder kvinna på hHur fortsätter kampen? Jag försöker skaffa mig en bild genom att läsa vad media publicerar 8e mars 2014. Det är lite mycket grupp 8-nostalgi och ”framgångsrika kvinnor” (Expressen) för min smak. Där finns emellertid också ett antal artiklar om kvinnors situation i skilda delar av världen, tex. Indien. På DNs web-upplaga finner jag ingenting i ämnet. Men några unga tjejer låter tatuera sig för att markera kampen, och därmed uppstår ett spontant nätverk via facebook. (Aftonbladet) Och, obs! utan grupp 8 hade dessa tatueringar säkert aldrig blivit av. Så egentligen håller vi på att få en ny historiesyn. Men . . . .”Sveriges historia är deras kungars” hette det när jag gick i skolan för länge sedan. Är kvinnornas historia fast i grupp 8-tänket? Hoppas inte det.

Den bild jag själv har är att kvinnor kämpar i de olika yrken som senare tid givit dem tillgång till, samtidigt som familj och barn har en stor existensiell betydelse, något som helt enkelt tär på krafterna genom det arbete som krävs.

Själv hyser jag något slags övertygelse att hela samhällsstrukturen är stadd i förändring, och att vi inte alltid lägger märke till det.

 

Annakarin Svedberg

 

 

 

 

 

indi

 

Ur arkivet

view_module reorder

Röda korset, en spännande berättelse om en folkrörelse och ett stycke kvinnohistoria

Den så kallade Röda korsdagen firas traditionellt 8 maj, i år (2013) för 150:e gången. Historien om hur schweizaren Henry Dunant tog initiativet till den freds- och sjukvårdande organisationen Röda ...

Av: Mats Myrstener | Essäer | 03 december, 2013

Trettonåring kastade sig under tåget efter nätmobbning

En vanlig grabb, en för övrigt levnadsglad österrikisk trettonåring kastade sig framför tåget i Klagenfurt. Han var på besök hos sin pappa tillsammans med sin bästa vän och skulle just gå på en ...

Av: Lilian O. Montmar | Gästkrönikör | 25 oktober, 2011

Bebådelse av Hebriana Alainentalo

Om allt det vi ännu inte kan språka och se

Förlaget Celanders har nyligen gett ut en ny bok av poeten och författaren Bo Gustavsson. "Det nya nuet" är den andra delen i en trilogi, den första heter "Det stora ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om litteratur & böcker | 04 mars, 2015

Oh! Calcutta. Foto: Wikipedia

En kulmen närmar sig

Teaterhösten närmar sig som vanligt ett slags kulmen, i takt med att senhösten närmar sig. Säsongen har i år börjat bra – med sevärda uppsättningar på Drottningholmsteatern, Dramaten och Folkoperan; ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 15 oktober, 2015

Tommy Åberg

”Drömmarnas värld”

Tommy Åberg är tillbaka med en ny krönika.

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 28 april, 2015

John O´Hara

Nu finns John O´Hara i Library of America.

Sextio av John O´Haras berättelser har nu kommit i den prestigeladdade Library of America (det närmsta en amerikansk motsvarighet till den franska Pléiade-klassikerserien man kan komma), i ett urval och ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 29 september, 2016

Som regn

Aldrig har väl regnet varit så renande, som det var, då det sakta föll ner från mitt ansikte, där jag i väntan på att få åka hem, insåg att ingenting ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 22 oktober, 2014

Res till Toscana och förlusta dig

Är du trött efter semestern och skulle behöva fly minnena av spritstinna släktträffar, solvarm midsommarsill, smältande mjukglass, snarkande svärmödrar och trängseln på stranden? Res till Toscana och förlusta dig! På planet försöker ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 09 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.