Den mänskiliga galenskapen har inga gränser

Nåväl undflyr mitt öde ett slag, ett det tillfälliga ödet, samt därav trippar till köksregiona, äter inte ihjäl mig på varken krydda salt eller sötningsmedel i Pepsi eller ens socker ...

Av: Stefan Hammarén | 28 december, 2011
Stefan Hammarén

Telegramstil från James Ellroy till snabba cash. (Under en samtida betraktelse)

Förstår om en del av det jag skriver kan ses som osammanhängande och uppdelat i för många brottstycken men det är oftast en mycket medveten metod. Jag vill skriva om/som ...

Av: Göran af Gröning | 20 januari, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Knausgård igen

Vad är det egentligen som är nytt med denne Knausgård? Många jämförelser har gjorts med andra självbiografer eller romanskrivare som bygger på minnesmaterial: det har varit allt från Rousseau, Proust ...

Av: Enel Melberg | 25 september, 2013
Litteraturens porträtt

Friedrich Nietzsche killed Jim Morrison

Ett nytt band spelar på nattklubben Whiskey a Go Go. Året är 1966 i Kalifornien. Tiden präglas av flower power. Peace, love and understanding. Men bandet som spelar levererar något ...

Av: Johan Sidén | 20 augusti, 2014
Musikens porträtt

  • Essäer
  • Publicerad:

Röda korset, en spännande berättelse om en folkrörelse och ett stycke kvinnohistoria



Henry Dunant bild WikipediaDen så kallade Röda korsdagen firas traditionellt 8 maj, i år (2013) för 150:e gången. Historien om hur schweizaren Henry Dunant tog initiativet till den freds- och sjukvårdande organisationen Röda korset är spännande. Organisationen är idag etablerad i 188 länder och har 97 miljoner medlemmar.

Dunant, som från början var affärsman, ville uppsöka den franske kejsaren Napoleon III för att få stöd för sina affärsplaner i franska Algeriet. Så kom det sig, av en ren tillfällighet, att han sammanträffade med Napoleon 24 juni 1859 i Solferino i norra Italien, platsen för ett av seklets blodigaste slag mellan tre väldiga arméer: Österrike-Ungerns, Frankrikes och dess italienska allierade.

Åsynen av grymheterna på slagfältet, där majoriteten av de sårade soldaterna dog genom avsaknaden av sjukvård, väckte Dunants harm.

Dunant organiserade själv i Solferino sjukvården av de många skakade, med hjälp av ortens män, kvinnor och barn. Han inhandlade med privata medel förnödenheter och mediciner. Bl.a. fick han de sjuka och personalen att röka cigarrer för att hålla flugorna borta! Han organiserade läkare och sjukvårdare och fick den franske marskalken MacMahon att acceptera att alla soldater, oavsett nationalitet, skulle ges vård. I Brescia ordnade han omhändertagande av 20.000 skadade och sårade.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Dunant insåg snabbt vikten av utbildning av sjukvårdare i krig. Sammanlagt dog över 80.000 man i slaget vid Solferino, varav hälften i olika sjukdomar på grund av bristande sjukvård.

Henry Dunant var under resten av sitt liv febrilt aktiv för att starta en organisation för att ta hand om ”sjuke och sårade i fält”. 1863 grundade han och några idealistiska vänner inom bank- och affärsvärlden i Schweiz det internationella Röda Korset. Att flaggan ser ut som en omvänd schweizisk flagga är därför ingen tillfällighet. Året efter togs den s.k. Genève-konventionen om sårades behandling i krig, till vilken flera länder, bland annat Sverige, anslöt sig.

Grundandet av Röda Korset sammanföll lyckligtvis med Florence Nightingales introducerande av den moderna sjukvården, presenterad i boken Notes on Nursing 1859. Hon hade deltagit som sjukvårdare vid Krimkriget mellan Ryssland och Turkiet på 1850-talet. Några år senare startade hon en sjuksköterskeskola i London.

Friherrinnan Karin Sofie Adlersparre Foto Leijonhufvud Nordiska Museet WikipediaFrågan om kvinnans ställning i arbetslivet var dock inte självklar, men under 1860-talet skedde en rad liberala reformer i Sverige, inte minst inom skolväsendet, påskyndat av monarken Karl XV. En flitig debattör i kvinnofrågor var adelsfröken Sophie Adlersparre (mer känd under sin pennpseudonym ”esselde”). 1864 publicerade hon artikeln ”Qvinnan och sjukvården” i sin tidskrift Tidskrift för hemmet, som propagerade för kvinnans arbete utanför hemmet.

Sophie Adlersparre var med och startade Fredrika Bremer-förbundet och Handarbetets vänner, hon stödde Selma Lagerlöfs författarskap, kvinnlig rösträtt, och hennes namn dyker upp överallt där kvinnofrågor diskuterades under andra hälften av 1800-talet.

Hon och väninnan Rosalie Olivecrona engagerades snart i Svenska röda korsets s.k. ”damkommitté”, och det var denna som skickade godsägardottern Emmy Rappe 1865 till Nightingales skola i London, Rappe blev därmed den första professionellt utbildade sjuksköterskan i Sverige.

Hon anställdes två år senare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där Svenska Röda korsets första sjuksköterskeutbildning under tio år leddes av henne.

Dunant och Nightingale var inte helt överens i alla sakfrågor, hon avböjde till exempel att engagera sig inom Röda korset på grund av dess som hon tyckte patriarkala struktur. Hon var också en uttalad pacifist.

Dunant kom ända till slutet av sitt liv att ägna sig åt fredsfrågan, för vilket han fick Nobels fredspris 1901. Han bodde då, utfattig, på ett pensionat i den schweiziska kantonen Appenzell. Men de gamla takterna satt i! I Lindesbühl, vid Bodensjön bildade han genast en lokal RK-grupp, och sammanställde dess festprogram med sig själv som talare. Han slutade sitt liv på asylen i Heiden, bortglömd av de flesta. Han besöktes där av fredsaktivisten Bertha von Suttner, Alfred Nobels väninna, några år innan han avled 1910.

1885 hade Sophie Adlersparre gjort ett nytt inlägg i Tidskrift för hemmet. ”Gifves det en värnplikt för qvinnan?” undrar hon, och svaret är ja. Den vårdande och tjänande kvinnan passade bra för sjukvårdens organisation menade hon; den låga lönen var också ett argument för att inte anställa män som sjukvårdare - men här framträder också den militära strukturen sjukvården fick, det kristna kärleksbudskapet, vikten av renlighet , både inre (moralisk) och yttre (vad gällde sjukhusets och patienternas hygien).

Rosalie OlivecronaKvinnofrågan fick en ytterligare skjuts av Ellen Keys föredragsturneer kring sekelskiftet 1900. Den kvinnliga ”samhällsmodern” var även hennes ideal, i familjens centrum, och den tidens sjukvård har av forskare jämförts med den heliga familjen med läkaren (fadern), sjuksköterskan (modern), och patienten (barnet).

Röda korset kom under 1900-talet att utvecklas till en mindre folkrörelse. 1965 nådde man en topp i Sverige med närmare 600.000 medlemmar! Under de två stora världskrigen 1914-1918 och 1939-1945 var Röda korset verksamt över hela världen för att ta hand om krigsskadade på slagfälten. Men verksamheten utvecklades också till att omfatta nödhjälp över huvud taget. Lokala föreningar (s.k. ”kretsar”) av kvinnor sydde kläder och stickade vantar, som sedan skeppades till länder som drabbats av katastrofer eller krig.

Traktens kvinnor (inte minst på landsbygden) samlades ofta på söndagarna efter gudstjänsten för att sticka och sy kläder i så kallade syjuntor. Min mormor i Småland var, som jag minns, en av dessa flitiga stickerskor (hon hade själv varit sjuksköterska men slutat, som var regeln, när hon gift sig.) De första svenska rödakorssystrarna som skickades utomlands var med ambulanser till kriget i Grekland 1912. En av dessa pionjärer hette Hilma Trägårdh, hennes dagbok finns bevarad på Nordiska museet i Stockholm. Den kände läkaren Axel Munthe har också skildrat sina år som Röda kors-läkare i Frankrike under första världskriget i boken Med Röda korset och Järnkorset.

Stor uppmärksamhet fick hjälparbetet i och med Elsa Brändströms arbete i det sönderfallande Ryssland 1919-1920, där hon kom att kallas ”Sibiriens ängel”. 63.000 soldatinvalider från de olika krigförande länderna utväxlades då under Röda korsets överinseende, och tonvis med mat och förnödenheter transporterades till den europeiska kontinenten och till Ryssland.

Berömd blev också den svenska Röda korsambulans som skickades till Etiopien 1935, i samband med att Italien ockuperade landet. Ambulansen besköts av italienskt flyg, och svensk personal, både kvinnor och män, sårades och dödades.

Sabbatsbergs sjukhusDet svenska Röda Korset hade stöd från högsta ort. Oscar II:s son prins Carl var i många år ordförande, och under andra världskrigets slut gjorde greve Folke Bernadotte en remarkabel insats för att rädda nordiska fångar ur de nazistiska koncentrationslägren, som 1945 höll på att utrymmas inför den sovjetiska invasionen. De så kallade ”vita bussarna” blev omskrivna när de från Danmark i skytteltrafik färdades till Tyskland där under hårda förhandlingar fångar utväxlades, ofta mot mutor i form av sprit och cigaretter.

Bernadotte förde parallellt förhandlingar med Heinrich Himmler, och lyckades utverka (under utpressning) att judar skulle få medtas. Det var ett högt spel, där Bernadotte, enligt Sune Persson som skrivit en bok om de vita bussarna, skickligt utnyttjade den allt mer prekära situationen. När transporterna väl kom igång var allt så kaotiskt att vem som helst i stort sett kunde följa med bara det fanns plats.

Under finska vinterkriget 1939-40 skickades flera Röda korsambulanser med personal, som här tvingades arbeta i den fyrtiogradiga kölden. På grund av bombhotet försiggick arbetet dessutom ofta på natten. Tre ambulanser och över etthundra sjukvårdare skickades, och de många så kallade Finlandsbarnen mottogs sedan i Sverige efter den finsk-ryska freden.

Efter kriget följde katastrofer som också kom att engagera Röda korset. Jordbävningen i Agadir i Marocko var en sådan (som Artur Lundkvist beskrivit), jordbävningen i Chile en annan. 1948 togs en ny konvention i Röda korset, den om civilbefolkningens skydd i krigstid. I Sverige startade RK kurser i hemsjukvård, sjukstationer i Lappland, förlossningshem och ambulansflyg upprättades. Röda korset var pionjär för vårdarbetet, sedan tog staten över verksamheten.

konstmedaljIdag ser vi tecken på att tidsvågen har vänt. Ideella organisationer som svenska kyrkan börjar ta över verksamheter (de som inte privatiserats) som tidigare stat och kommun ombesörjde. Det kanske åter ger en plats för en organisation som Röda korset, som idag har gett namn åt den sjuksköterskeskola, Sveriges äldsta icke-religiösa, som i drygt 140 år haft sin plats i Stockholm.

Den skola som Emmy Rappe startade i Uppsala 1867 flyttade sedan under några år till Göteborg för att 1891 flyttas till Stockholm och det nybyggda Sabbatsbergs sjukhus, där elevhemmet under många år var i verksamhet. De många eleverna som gått där, varav många kom från Norrland, har säkert goda eller mindre goda minnen av de stränga husmödrarna och avdelningsföreståndarinnorna på skolan. 1949-1974 hade Röda korsets utbildning en norrbottnisk filial i Boden.

Först på 1980-talet lättades internatsmiljön, och de stränga (om än inte alltid efterföljda) reglerna om dräkt, krage, klädsel, öppettider och förbud av manligt besök på rummen försvann. Idag tillhör Röda korsets högskoleutbildning med sin internationella inriktning den mest eftersökta i hela Sverige.

Mats Myrstener

Referenslitteratur

Sten Söderberg: Svenska Röda Korset 1865-1965, de hundra första åren (1965)

Barbro Holmdahl: Sjuksköterskans historia: från siukwakterska till omvårdnadsdoktor (1994)

Anna Götlind: Svensk sjuksköterskeförening 100 år, 1910-2010 (2010)

Pelle Olsson: Kallet, döden, kärleken: en sjuksköterskas livsberättelse(2006)

Ur arkivet

view_module reorder
Jenny Berggren Keljevic

Nu vill du dricka kaffe , säger du.

En brun handväska, två röda gummistövlar, tre täckjackor i samma färg. Någon som köper korv på sibylla, en tant tänder en cigarett. Ett par grälar om parkeringen, deras lilla pojke ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 06 april, 2015

Själens alkemi – H D:s Trilogy

Hilda Doolittle som bland annat tillsammans med Ezra Pound grundade diktargruppen Imagisterna, är en av USA:s mest ”underliga” poeter. Bo Gustavsson porträtterar hennes diktande i den sista av två artiklar. Då ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 29 oktober, 2011

Lina Sandell – barnatrons poet

Skön är naturen, stor dess Herre är, Som lif och näring åt hvar ört beskär.Från eken, som sin krona stolt upphöjerOch med sin skugga trötta vandraren förnöjer,Till minsta blomma, som i ...

Av: Thomas Notini | Övriga porträtt | 04 april, 2013

Klädda i löpartights

Nuförtiden syns de överallt. De skuttar, trippar och hasar sig förbi. På morgonen då du är på väg till jobbet möter de dig längs trottoaren. Under lunchen syns de som ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 04 juli, 2010

Supermarket: En upplevelsestad i världsklass?

Visionen om en världsberömd upplevelsestad förverkligas en aning när Stockholm för första gången arrangerar Stockholm Art Week. Två huvudinslag under Stockholm Art Week är de två konstmässorna Market på Konstakademin ...

Av: Henrik Örnlind | Essäer om konst | 04 mars, 2013

Edgar Allan Poe som kosmologisk profet

Illustration: Ida Thunström Edgar Allan Poe som kosmologisk profet Edgar Allan Poe var en påläst amatör och en självständig och kreativ människa – vilket bland annat öppnar upp för hans teorier ...

Av: Rickard Berghorn | Essäer om litteratur & böcker | 30 oktober, 2007

Frågor sprungna ur en nedsvärtning

En nedsvärtning, ett brus: Hon dansar. Eller dör hon? Kropp, vetenskap, rum. Efter föreställningen träder hon med en i krassa ordalag vanlig människas steg fram till en av Atalantes personal ...

Av: Frida Sandström | Reportage om scenkonst | 22 mars, 2013

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.