Petra Mölstad- Det

Petra Mölstad – Betraktar fåglar smyger på rådjur skrubbar mig mot folk och tjyvar. Samlar. Gillar inte almsjuka och rävskabb. Krafsar in och ut och försöker gnaga genom barriärer. Går ...

Av: Petra Mölstad | 06 augusti, 2012
Utopiska geografier

JK Rowling

Hogwarts är inte någon idyll i det nya Harry Potter äventyret

Harry Potter and the Cursed Child. Vill du se den nya Harry Potter pjäsen och ha bra biljetter, så kostar det ungefär 55 - 70 pund per biljett och kväll ...

Av: Belinda Graham | 16 oktober, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Apollo Musagete. Foto: Nicolai Lund.

En stråkkvartett och ett tumult

Nyligen hade vi i Skinnskattebergs kammarmusikförening besök av en ung polsk stråkkvartett, Apollo Musagete, som spelade gudomligt. Apollon måste glädjas i sin hellenska himmel.

Av: Ulf Stenberg | 25 januari, 2016
Musikens porträtt

Författaren och vänstertwitterpöbeln

Författaren satt i aftonsolskenet och läppjade på ett glas portvin. Han hade vant till sig med det på sista tiden, då cognacen bet för mycket på honom – alltför mycket ...

Av: Simon O. Pettersson | 18 augusti, 2014
Utopiska geografier

  • Essäer
  • Publicerad:

Vegetarianism – Om vördnad för livet



VegetarianskornaEn nations storhet och dess moraliska utveckling kan bedömas utifrån hur deras djur behandlas. (Ghandi)

Mänskligheten tycks idag stå vid ett vägskäl. Den stora välfärdsökningen i västvärlden har tveklöst andra mindre goda sidor. En av de största utmaningarna är den globala fattigdomen och den ökande ojämlikheten mellan fattiga och rika länder. En annan är hur vi behandlar alla de djur som används i den industriella produktionen. Denna hantering är förknippad med så stort lidande att den måste upphöra i sin nuvarande form. Det finns inget bra försvar för dagens industriella djurhållning- det finns ingen moraliskt relevant skillnad mellan människa och djur som berättigar att vi behandlar djuren som vi gör och denna hantering måste därför betraktas som fullständigt oacceptabel.

Huvudgestalter i den moderna djuretiska diskussionen är den australiensiske moralfilosofen Peter Singer och den amerikanske djurrättsfilosofen Tom Regan. Deras tankar har inte bara fått genomslag i den amerikanska djuretiska diskussionen utan även påverkat djurrättsrörelsen i Sverige och internationellt. De hävdar att djur har precis lika stark moralisk ställning som människor. Förmågan att känna lidande är, menar de, något som är gemensamt för både djur och människor. Djurrättsfilosofernas tanke är att vi bryr oss lika mycket om djuren för deras egen skull alternativt att deras väl och ve bör räknas lika mycket som människans.

”Vegetarianism är en näringslära enligt vilken endast vegetabiliska livsmedel bör ätas, vilket innebär att en person som är vegetarian av etiska, religiösa, estetiska, miljörelaterade, hälsogrundande eller andra skäl inte intar animaliska produkter.” (Wikipedia)

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Djurrätt och vegetarianism är ingen ny företeelse. Grekerna levde från äldsta tid och genom hela antiken på vegetabilisk kost, ett förhållande som har naturlig förklaring. Greklands karga landskap lämpar sig bäst för spannmål och grönsaksproduktion. De breda folklagren var av nödtvång hänvisade till i huvudsakligen vegetabilisk kost. Några gjorde en dygd av nödvändigheten och tog principiellt avstånd från att äta kött. Idéerna om vegetarianism lanserades först av filosoferna Pythagoras vid slutet av 500- talet och Empedokles i början av 400 f.kr med själavandringsläran som viktigaste motivering sannolikt inspirerade av indiskt tänkande. Pythagoreerna tillskrev djuren själsförmögenheter på hög nivå, utrustade med intelligens och känsloliv.

Plutarchos Plutarchos (ca 45-125 e.kr) var en annan framstående filosof vars grundläggande etiska begrepp är philanthropia som kanske bäst kan översättas med människokärlek. Detta begrepp har ett brett betydelsecentrum av gott beteende alltifrån allmänt god social kompetens till djupare engagemang för medmänniskor. Plutarchos menar i sina skrifter att denna princip omfattar alla människor även slavar och djur. Han var dock starkt påverkad av Pythagoras tro på själavandring och använde denna lära som skäl för att inte döda djur. För övrigt använde han sig i sina skrifter till största delen av samma argument som de som vi i vår tid anför för djurrätt och vegetarianism. Han anger djurens väsenslikhet med människan; att den fysiska, psykiska och mentala konstitutionen och funktionen uppvisar stora överensstämmelser. Vidare menar han att de är utrustade med intelligens och känsloliv, vilket kan iakttas i beteenden och reaktioner. Han hävdar att liksom människa har rätt till sitt liv bör även djur ha det och får därför inte saklöst dödas.

Dessutom anser han att kött är onaturligt för människan, att det kan skada hennes fysiska hälsa samt att animalisk föda avtrubbar hennes mentala funktion. Sista argumentet är att human behandling av djur innebar en träning i att behandla människor humant och bygger sålunda upp en god social kompetens och minskar benägenheten till våld. Det fanns gott om tidiga kristna som avstod från att äta kött. Det var dock ofta en strävan efter förnekelse av den egna kroppen inte omtanke om andra arter.

Den helige Franciskus (1181-1226), djurens skyddshelgon, var ett lysande undantag, vilket framgår av följande citat: ” Att inte göra illa våra anspråkslösa medvarelser, är vår första plikt, gentemot dem, men nöja sig med det är inte tillräckligt. Vi har en högre uppgift att stå dem till tjänst varhelst de behöver det”. När den kristna läran tagit form försvann avståndstagandet från kött från kyrkans dagordning. Men det fanns en grupp de. s.k. manekeisterna som var vegetarianer utifrån tanken att köttätande gör den goda mänskliga själen än mer bunden till den onda materien. Det har också  funnits en kontinuerlig historia av kätterska eller frikyrkliga grupper som upprätthållit idén om att inte äta kött. Utmärkande för den mystika kristna traditionen är att relationen med Gud upplevs som en sammansmältning, där alla levande varelser förenas med Gud.

Franciskus och vargenFlera av renässansens humanister brännmärkte det barbariska handlandet gentemot djur. Thomas Moore verksam under tidigt 1500-tal och författare till idealstatenUtopia pekade på det oekonomiska i att föda upp djur i stället för att äta det gröna själv, ett argument som fått förnyad aktualitet idag.

Den franske upplysningsfilosofen Descartes (1596-1650) betraktade både djurs och människors kroppar som maskiner, och hävdade att endast människor har medvetande. Enligt kristendomen är människan skapad till Guds avbild och människan allena har en odödlig själ. Därför menade han, kan djur inte vara medvetna varelser utan de är maskiner som varken känner lust eller smärta. Detta tänkande gjorde att vivisektion (djurförsök) påbörjades i Italien och blev alltmer omfattande under kommande århundraden, även om det fanns människor som bekämpade detta vetenskapliga djurplågeri. Men det var först under 1700-talet som tillräckligt många av tidens mest kända tänkare menade att djuren också måste omfattas av moralen. Både Voltaire och Rousseau förde fram en sådan syn, men det var utilitarismens fader, Jeremy Bentham som framhöll människans skyldigheter mot djuren. Frågan är inte, skrev han om de kan tänka, eller om de kan tala, utan kan de lida?

I kväkartraditioner talar man om att det är Gud i varje människa och varje varelse. Denna livssyn tycks ha påverkat kväkarnas sätt till människor. De har ofta återfunnits i arbete för sociala reformer, slaveriets avskaffande, humanare fångvård, bättre behandling av psykiskt sjuka. De tillhör den lilla minoritet kristna samfund som har anslutit sig till Kyrkans pacifism. Benjamin Franklin (1706-1790), en liberal vetenskapsman och politiker var starkt påverkad av kväkarrörelsen. Han var en etisk vegetarian som enligt sin biografi ibland syndade och åt fisk. Han menade att vegetarianismen är ett stort framsteg. Tankens klarhet och snabbare uppfattningsförmåga motiverade människan till att bli vegetarian. Köttätande är enligt honom oprovocerat mord.

Tagore och Ghandi Idén om vegetarianismen är djupt ingrodd i hinduiska och jainitiska traditioner. Det hänger ihop med ahimsa- ickevåldsidealet. Även en del buddhister avstår från att äta kött av samma skäl. Mahatma Ghandi (1869-1948) var politiker och centralgestalt för den hinduiska delen av den indiska befolkningen under självständighetskampen mot det engelska kolonialväldet i Indien. Han påstod sig vara mycket starkt influerad av Bergspredikan och Tolstoj och skrev: ”För att göra andliga framsteg krävs det att vi vid ett visst skede slutar upp att döda våra medvarelser för tillfredsställande av våra kroppsliga behov”.  Han fällde även det minnesvärda yttrandet att vi själv måste bli den förändring som vi vill se i världen.

 Många av pionjärerna inom djurskydds – och djurrättsrörelsen var också aktiva i arbete mot slaveriet och inte minst för barns rätt och kvinnlig rösträtt. Dessutom var många av dem kvinnor, Ellen Key och Fredrika Bremer var två av dessa förkämpar. Den moderna svenska djurrättsrörelsen brukar dateras till mitten av 1970-talet. Rörelsen har framför allt inriktat sig på att avskaffa industriell djurhållning, plågsamma djurförsök och pälsdjursuppfödning. Lagstiftning för att begränsa djurförsöken har införts och människors syn på djuren har börjat förändras. Framför allt är dagens ungdomsgeneration ett levande bevis för att djuren inte längre står utanför omsorgen.

En svensk som betraktas som föregångare till vegetarianismen var Emmanuel Swedenborg (1688-1772) som genom sin religiösa uppfattning betraktade köttätandet som en manifestation av människans förfall ur paradiset, ändå åt han bevisligen fisk. Den första moderna vegetariska rörelsen bildades i Storbritannien 1847. Grundarna kom från två håll. Dels från den swedenborgianska Bible Christian Church som såg köttätandet som ett tecken på människans syndafall. Dels från mer världsligt inriktade reformer som hade tidstypiska ideal där kärnpunkten var att förändra samhället, inte bara ta avstånd från det. Denna förändring skulle börja med förändringen av den egna livsstilen och kroppen. Den moderna vegetariska rörelsen spreds förhållandevis snabbt från Storbritannien till USA men sedan också  över Europa.

Husdjuret som inte ska ätas Genom historien har människan frivilligt avstått från at äta kött. Gemensamt har varit någon form av samhällskritik. Svenska vegetariska föreningen bildades först 1903, men hade föregångare i föreningar som Samfundet för befrämjandet av ett naturligt levnadssätt. Grundaren av den svenska vegetariska föreningen var Johan Lindstöm Saxon och drivande blev även hälsopedagogen Are Waerland några årtionden senare. För Saxon var den vegetariska maten ett medel att reformera samhället genom personlig livsföring medan Waerland lade större tonvikt på den starka och friska kroppen. Nu blev vegetarianismen aldrig en folkrörelse utan sågs som något löjligt och udda av etablissemanget. Även om inslagen av etiskt och idealistiskt tänkande inte hade försvunnit så blev inriktningen på hälsokost allt starkare. Att leva naturligt, som var ett slagord, kombinerades med friskvård och kroppskultur.

Redan 1944 hade Vegan Society bildats i Storbritannien som en utbrytning från den vegetariska rörelsen, i Sverige följde samma splittring på 1970-talet. Medan den vegetariska rörelsen riktade sig mot köttätandet var veganerna emot alla former av utnyttjandet av djur. Djurskydd avlöstes av djurrätt. När det gäller den etiska frågan om att förvandla djur till mat är djurrättsförespråkarnas position radikal. Vi bör, enligt dem, sluta att äta djurkroppar (kött) men också alla djurprodukter. Kommersiell uppfödning av lantbruksdjur kränker djurens rätt till en respektfull behandling. Vi kan aldrig rättfärdiga att vi skadar dem, inskränker deras frihet eller tar deras liv med hänvisning till att det kommer människor till godo. Framväxten av den radikala veganianismen tog fart på 1960-talet tillsammans med kritiken av kommersialism och kapitalism. Veganismen för till viss del fram nya argument mot köttätande, vilka bygger på nya företeelser.

 Ett exempel är framväxten av köttindustrin och den moderna fabriksliknande djurhållningen. Två andra företeelser är viktiga för veganismen. För det första den som kräver allt större global rättvisa och som ser Västerlandets köttkonsumtion som bov i dramat. För det andra den framväxande miljörörelsen där köttproduktion spelar samma roll. Vi människor måste lära oss att samverka med naturen i stället för att exploatera den och varandra. Djurrättsaktivisten Tom Regan menar att hans grundläggande djuretiska budskap är att om vi tillskriver oss människor rättigheter oberoende av vår förmåga att agera rationellt, bör vi också tillskriva djuren rättigheter. Vad människor i grunden har gemensamt, säger Regan, är inte rationalitet, utan att våra liv har betydelse för oss, att det som sker med oss angår oss oavsett om det angår någon annan eller inte - vi är livsobjekt. Detsamma gäller djur och inga livsobjekt bör behandlas som medel för andras syften, allt enligt hans djuretiska filosofi.

Donald Watson veganismens far I ett inledande artikel till sin bok Tomma burar skriver Tom Regan att en del barn är födda med det som kallas djurmedvetande. Vid tidig ålder har vissa barn förmågan att göra andras liv till en del av sitt eget så mycket att de känner verkligt frändskap med djuren. De vet mer än de kan säga. Banden som förenar dessa barn och djur är en speciell sorts vänskap, en vänskap som uttrycker sig i respekt och lojalitet. Förhållandet mellan barnet och djuret blir för att använda Martin Bubers språk; jag – du och inte jag-det. För dessa barn är djuren deras vänner. Att ta död på en vän är otänkbart. Att äta en död vän är något de aldrig vill göra (vilket inte betyder att deras föräldrar kanske ändå försöker). Regan kallar dessa barn för davincianer efter Leonardo da Vinci (1452-1519) det största geniet under den italienska renässansen, berömd för några av världens mest magnifika målningar bl. Nattvarden och Mona Lisa, sitt omfattande intellekt som tog in allt som var känt medan han levde; astronomi, anatomi, matematik och naturhistoria. Mindre känt men högst relevant i det här sammanhanget är Leonardos naturliga kärlek till djur. Tidigt i livet valde han att bli vegetarian och hans tankar om människors ondska kommer fram i följande citat: ”Människan är i sanning vilddjurens konung, ty hennes grymhet överträffar deras. Vi lever genom deras död. Vi är begravningsplatser! Men det kommer en tid, då människan skall betrakta dödandet av djur på samma sätt som hon nu betraktar dödandet av människor”.

Det finns troligen hos vissa barn en naturlig solidaritet hos med djur som tyvärr övas bort med tiden. Vi anpassar vår moral och agerar efter normen i det sociala sammanhang som vi lever i. För många av oss har det inte varit ett aktivt val att äta kött. Det har setts som naturligt, nödvändigt och normalt. Att människor ätit kött under lång tid betyder inte att det behöver vara rätt. Slaveri och våld mot kvinnor är företeelser som också funnits länge i samhället, men vi inser att bara för att de funnits länge rättfärdigar det dem inte idag. De flesta människor som i övrigt är klarsynta och rättrådiga äter kött för att det anses normalt, det är vegetarianer och veganer som avviker. Det fordras att man bryter med majoritetens uppfattning och levnadssätt och ansvaret ligger hos oss som individer. När vi ställs till svars för våra liv kan vi inte hänvisa till hur andra levt.

Jonathan Safran Foer

Ett flertal politiska ledare har dragit slutsatsen att förutsättningarna för världsfred kommer att öka om fler människor blir vegetarianer. U Nu, tidigare premiärminister i Burma, säger: ”Världsfred och all annan form av fred är i stor utsträckning beroende av sinnets attityd. Vegetarianismen kan medföra den rätta mentaliteten för fred. Den förfäktar en bättre livsstil, vilken om den tillämpas universellt kan leda till ett bättre, rättvisare och fridfullare förhållande mellan nationerna”. Överallt i det moderna samhället ökar brottsligheten, de internationella spänningarna och krigen. Kan vi okänsligt blunda för den smärta och fruktan som orsakas av den teknologiska slakten av miljontals oskyldiga djur, eller ska vi våga erkänna att det är frågan om en av de största faktorerna när det gäller samhällets moraliska och andliga förfall? När djur dödas för föda, undertrycker vi människor i sig själva förmågan att känna sympati och medlidande för andra levande varelser. Om vi inte kan respektera djurens liv förlorar vi gradvis respekten också för människolivet.   

I Jonathan Foers faktabok Äta djur är det den moraliska och kulturella aspekten som står i fokus. Han frågar varför vi inte sätter den moraliskt grundläggande frågan av att inte vilja skada levande varelser och natur i relation till den plågsamma behandling som söndagssteken innebär och hur det kommer sig att smaken är undantagen från de etiska regler som styr andra impulser. Boken består av hårda fakta kring hur illa levande varelser mår i de djurfabriker som skapats för att möta en industrialiserad världs efterfrågan på paketerat kött i diskarna. Författaren bidrar med insikter kring slaktmetoder och sätter ständigt djurens emotionella och fysiska lidande i relation till människans. Han menar att det som gör oss till människor är just att kunna avstå. Som Foer visar är det alltför obekvämt att se konsekvensen mellan maten på tallriken och plågade varelser, döda hav och världsekologiskt haveri.

Det finns ett flertal etiska skäl till att inte äta kött. Från begynnelsen av den dokumenterade historien kan vi se att grönsaker var den naturliga födan för människan. Det finns även styrkt i Bibeln: ”Och Gud sade: ”Se jag giver eder alla fröbärande örter på  hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt, detta skolen I hava till föda”.

Människor med religiös inriktning speciellt kristna fundamentalister som läser bibeln bokstavligt menar att Gud gav oss herravälde över djuren. Där framgår tydligt, säger man, att djur skapades för vår skull att användas och att vi därför inte gör något fel när vi begränsar deras frihet, skadar eller tar deras liv för att tillfredsställa våra behov och uppfylla våra önskningar. Detta är inte hur jag läser Bibeln. Att få herravälde av Gud är inte att få oinskränkt makt, att tillfredsställa våra behov och uppfylla våra önskningar. Tvärtom det är att bli ålagd ansvaret att vara skaparens förvaltare inom skapelsen. Människan har en särskild uppgift att ta hand om skapelsen och inte undertrycka den. Djur har ett egenvärde i sig och är inte en resurs för människan att utnyttja. Det är inte bara i mänskliga relationer som medkänsla väcks i oss. Någonstans innerst inne anar vi att i allt väsentligt är människor och djur ganska lika. Vi människor har en speciell egenskap i det att vi lätt också kan identifiera oss med andra typer av levande varelser. Vi är kallade av Gud att vara lika kärleksfulla och omtänksamma i förhållande till det Gud skapat som Gud själv när han skapade det. Man kan fundera över om det finns någon gräns mellan religiösa och etiska ideal för vegetarianismen. Medkänsla, empati eller omsorg om andra levande varelser verkar vara en gemensam tråd.

Framtiden?Hinduismens respekt för allt levande och icke-materiella ideal kan ställas som kontrast till masskonsumtion och jakt på tillväxt i västvärlden. Ahimsa- Icke-våld är ett sätt bland flera att uttrycka vördnad för livet. Vår behandling av djuren kan mycket väl vara samtidens största etiska problem, åtminstone om man ser till det lidande som denna hantering ger upphov till. Alla djur har ett egenvärde oavsett deras nyttighet för människan. Att äta djur är ett beteende som kräver att vi förtränger det vi gör. Vi människor måste lära oss att samverka med resten av naturen i stället för att exploatera den och varandra.

 Jag hoppas och tror att vi befinner oss vid en ny tidpunkt historiskt sett. Det finns så mycket mer medvetenhet nu, så mycket mer information tillgänglig att jag tror att världen är mer redo att äta vegetariskt idag än vad som var fallet för tio år sen. Argumenten är starka både när det gäller djurens lidande, miljö och hälsa. För att nästkommande generation ska kunna ha någon planet kvar att vandra på är det hög tid att börja handla nu. Vi bör värna om miljön även för djurens skull och se till att alla kännande varelser har det bra och inte bara människan. Vi har moraliska skyldigheter gentemot de fattiga, djuren och naturen.

Vegetarisk föda ger en djup fördelaktig verkan på det mänskliga temperamentet. Om hela världen anammade vegetarianismen skulle det påverka mänskligheten och livets överlevnad på Jorden på ett ytterst välgörande sätt. ( Albert Einstein)

Lena Månsson

Ur arkivet

view_module reorder

Ett världens ljus av is och blått fett

Stefan Whilde om Vladimir Sorokins prosa och en livrädd verklighet. Vad är moral om inte statsmaktens och religionernas pistol mot massans tinning? Dra ner byxorna ute på stan och du ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 02 september, 2008

Goebbels - den intelligente fanatikern

  Goebbels bland gymnasiekamrater 1916. Goebbels - den intelligente fanatikern Kejsardömet står i full blomning när Paul Joseph Goebbels föds 1897 i småstaden Rheydt strax nordväst om Köln. Efter segern över Frankrike drygt ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om samhället | 25 januari, 2007

Musiken, minnet, muserna och madeleinkakan

Musiken är den av konstarterna som är mest okontrollerbar och gränslös i sina möjligheter och mest vild i betydelserna abstrakt, hållningslös och oberäknelig i sina kapaciteter och i sina strängars ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om musik | 12 februari, 2010

Överlever Nancy Botwin, överlever jag

Hur sunt är det att jämföra sitt eget liv med en amerikansk före detta hemmafru som langar gräs? Jag gör det hela tiden – använder tv-serier som terapi. I barndomen ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 23 januari, 2013

dr Krabba

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 03 oktober, 2011

Brödfödesförfattarnas glömda skatt

Brödfödesförfattarnas glömda skatt Skatter finns gömda och glömda i obskyra tidningar och tidskrifters publicistiska historia. Många av våra stora författare förtjänade brödfödan genom att skriva för just exempelvis veckotidningar. Bertil Falk ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 23 november, 2006

Illustration:  Hebriana Alainentalo

Raka vägen in i musikens blödande hjärta

När musikskribenten Lennart Persson avled i maj 2009 lämnade han efter sig en stor mängd texter från ett ansenligt antal musik- och nöjestidningar. Allt det han skrev för Sonic från ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om litteratur & böcker | 07 augusti, 2015

Äntligen sex års forskning gått till sin ände,

 resultatet rörande osvikligt: bokstaven C blev T när jag föddes, och fortsatt som loserförfattare.   Ni några minns kanské mina små rapporter under årens lopp från Loserförfattarfabriken om eller till blodläkarna. Från ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 10 maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.