Den bortglömde Strindberg

I våra dagar är poeten August Strindberg helt bortglömd. En orsak kan vara att hans genomslagskraft som romanförfattare och dramatiker har fått överskugga lyriken. En annan orsak kan vara att ...

Av: Bo Gustavsson | 09 september, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tanke Ord av Benny Holmberg

Två nya dikter av Benny Holmberg

Av: Benny Holmberg | 11 februari, 2017
Utopiska geografier

Cirklar

Strindberg föreställde sig samhället bestående av cirklar; inom varje cirkel ett sällskap, och människorna i en cirkel begrep sig föga på människorna i en annan. Ofta är det en märklig ...

Av: Gunnar Lundin | 24 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Brott och straff 4 Jordabalkens potens - köpekontraktets konsistens

När fast egendom står på spel blir arma människor som förbytta och antar paragrafiska skepnader. I egendomens förbannelse blir lagarna till magiska redskap, hävstänger för trollkonster och förklädnader och möjliga ...

Av: Benny Holmberg, | 17 november, 2009
Essäer om konst

  • Essäer
  • Publicerad:

Tankar kring begreppen Identitet och identifikation



Carl Gustaf JungKänner du till lösenordet till ditt eget inre? (Stanislav Jercy Lec)

Att finna sin inre kärna, sin sanna identitet, är enligt min favoritpsykolog den mångsidiga psykoanalytikern Carl G. Jung ett livsmål och slutresulatet i en livslång utveckling. Här går jag in på några olika uppfattningar om detta begrepp.

Wolf Büntig (läkare och psykoterapeut) har analyserat förhållandet mellan begreppen identitet och identifikation i artikeln ”Die Seinsdimension in der potentialorintierten Psychotherapie” (Varandedimensionerna i den potentialorienterade psykoterapin) i den vetenskapliga tidskriften ”Transpersonale Psychologie und Psychotherapie” (2/2006). Büntig säger att identitet betyder: ”Jag är den jag är - jag är den, som du utan att ha förutfattade meningar om i detta ögonblick, ser och den som jag just nu upplever mig själv att vara. Det som man därutöver tror sig veta om mig är identifikation: Född den ... och i ... dotter till den och den ...syster till ...ägare av ...ledare för och grundare av ... allt detta är identifikation”. Identifikation är nödvändig för socialiseringsprocessen men kan leda till att man blir främmande inför sig själv och sin inre kärna samt att man börjar leva enligt omvärldens förväntningar (ty. fremdbestimmt).

Att utplåna sin personliga historia

Nyshamanen, bestsellerförfattaren och antropologen Carlos Castaneda är mycket omdiskuterad inom antropologin bland annat av den orsaken att han aldrig nämnde vad hans läromästare, shamanen don Juan Matus, i verkligheten hette och varifrån han kom. Don Juan förklarade i boken Journey to Ixtlan (sv. Resan till Ixtlan) för Castaneda att det är viktigt att utplåna sin personliga historia för att befria sig ifrån belastande tankar om vad andra människor tänker då de får höra ett par nyckelord: ”bor i, dotter till, studerat det och det”. Att uppge ett par data om en person leder till generaliseringar och identifikation, men inte till att man får en uppfattning om dennes identitet. Castaneda höll sig till sin lärares anvisningar fram till sin död 1998 (Castaneda 1975). Journey to Ixtlan erkändes trots detta som en dissertation i antropologi.

To stop the world”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Don Juan definierade inre stillhet som ett tillstånd där tankeprocessen upphör så att den dialog som vi ständigt för i vårt inre är avbruten. Ifrån denna inre stillhet börjar allting i shamanismen. Man agerar då inte i det alldagliga medvetandet, något som de gamla shamanetna i Mexiko kallade att ”stanna världen”. Det är då inte möjligt att tolka intryck med hjälp av sinnena och förmågan att bedöma sätts ur kraft. Detta är det ögonblick då allt omkring oss upphör att vara det som det alltid varit vilket innebär att återvända till sitt sanna väsen.

Verkligheten-är-en-beskrivning”

Jung säger i sin bok Psychologische Typen (sv. Psykologiska typer) att subjektet kan förlora sig i objektet i processen att bli antingen introvert eller extrovert, begrepp som han själv har grundat (Jung 1995). Antropologen Edvard Westermarck, som började sin bana som filosof, ser det även så. Westermarck säger i sin bok Etisk relativism att vuxna alltid säger åt barnen vad som är rätt i stället för att säga jag anser det vara rätt att ... Det finns enligt Westermarck inga objektivt rådande värderingar om vad som är rätt eller fel utan moralisk medvetenhet grundar sig på subjektiva känslor. Människor blir därigenom främmande för sig själva, sitt innersta väsen och sanna jag, sin identitet, då de alltid som barn får höra vuxna beskriva ”verkligheten” på olika sätt (Westermarck 1949). Dessa beskrivningar av vad-som-är-rätt kallar don Juan därför skenverklighet.

Att upptäcka sin identitet i en ny eller annan omgiving

Robert Crocket beskriver i sin bok Am Rande der Tundra (sv. Vid tundrans utkanter) en italiensk turist i Lappland som på författarens fråga vad han tyckte om landet svarade att han gjorde denna resa för att lära känna ett annat land. Resultatet blev att han inte lärde känna ett nytt land utan sig själv ”Lappland har hjälpt mig att upptäcka vad som finns inom mig”. Möjligheten att, i kontrasten till det helt annorlunda, upptäcka sin egen kulturella identitet är troligen en orsak till att människor söker sig till det främmande och exotiska på sina semesterresor som nuförtiden för dem allt längre bort (Crocket 1966). – Endast i relation till andra kan man uppleva sig själv som olik.

Wolf BüntigMin egen kulturella identitet

Eftersom jag är medveten om att man alltid ger en subjektiv prägel på det man skriver och gör beskriver jag här min egen kulturella identitet. Jag är född 1940 i Pargas och känner mit tillhörig till den finlandssvenska skärgårdsbefolkningen och miljön. Då jag var barn måste familjen på grund av min fars yrke flytta varje år i den södra kustregionen till år 1952 då han fick fast anställning i Åbo.

Medan jag bodde i Finland tillbringade jag oftast semestrarna i Åbolands skärgård. Sedan 1977 är jag bosatt i Tyskland, men mitt egentliga ”Heimat” (sv. hembygd) är nog inte där, vilket förvånar mina tyska vänner som anser att jag är ”nästan tyska”. Jag brukar förklara att det finns en finlandssvensk barnramsa som säger att ”zebran är ett randigt djur, ränderna går aldrig ur” och att jag är just precis en sådan zebra!

Hur blir man en sann människa?
Ingen blir vis som inte känner mörkret. (Hermann Hesse)

Filosofen Karl Waggerl beskriver hur man kan bli en sann människa: ”Någon vis man har en gång sagt att den sanna människan alltid är ledsen till mods. Då dessa ord första gången nådde mig var jag ung och allt annat än tungsinnt. Men just detta faktum gav mig huvudbry eftersom jag - vid sidan om – hyste avsikten att bli en äkta sann människa. Alltså ägnade jag mig en tid åt att försaka nöjesvärldens utbud, jag tog avstånd till mina gladlynnta vänner och sade till och med adjö till min första kärlek – på försök! På detta sätt lyckades jag att tidvis vara sorgmodig, men ändå inte alltid. Egentligen hade jag endast långtråkigt och därför beslöt jag att vänta litet med det där att bli en verklig människa. Inte en lång tid därefter kom jag av mig själv på insikten att den sannfärdiga människan inte alls alltid är nedslagen utan snarare ständigt är en narr så att hon har narrens förmåga att emellanåt vara lycklig. Ty förståndet stöter överallt på gränser och endast för hjärtat står allt mellan himmel och jord obegränsat till förfogande!”

Drömmen om att äntligen komma hem

Castaneda har i den ovan nämnda boken även förklarat att allt som vi älskar, hatar eller önskar ligger bakom oss. Don Juan sade att människans känslor inte dör eller förändras utan hon försöker bege sig tillbaka hem men hon vet att hon aldrig kan ankomma dit emedan ingen makt i världen, inte ens döden, kan återföra henne till den ort och det jordiska som hon älskade, till Ixtlan . Ixtlan är för mig kobbarna, skären och havet i den åboländska skärgården. Där är mina rötter och detta faktum har inga senare upplevelser förmått ändra på.

Nina Michael

 

CastanedaDichos de Luz y Amor

San Juan de la Cruz

 

Den ensamma fågeln har fem förutsättningar:

Den första är att den flyger till den högsta punkten;

den andra är att den inte längtar efter sällskap;

- inte ens utav sin egen art;

den tredje är att den riktar näbben mot skyn;

den fjärde är att den saknar en bestämd färg;

den femte är att den sjunger mycket lågt.

 

Översättning från tyskan: Nina Michael

 

 

 

Källor

- Büntig, Wolf: ”Die Seinsdimension in der potentialorientierten Psychotherapie” (Varandedimensionerna i den potentialorienterade psykoterapin )- „Transpersonale Psychologie und Psychotherapie“ Vetenskaplig tidskrift. Via Nova. 2/2006

- Castaneda, Carlos: Reise nach Ixtlan. 1975

- Castaneda, Carlos: The Active Side of Infinity. 1998

- Crocket, Robert: Am Rande der Tundra:. 1966

-Waggerl, Karl Heinrich: ALLES WARE IST EINFACH (Allt som är sant är enkelt) Utgiven av Lutz Besch. Otto Müller Verlag. Salzburg 1979. Bestellnummer 041780

- Westermarck, Edvard: Etisk relativism: 1949

 

Ur arkivet

view_module reorder

Enbusken och apelsinträdet – en omläsning av Vilhelm Mobergs “din stund på jorden”

Under fyra månader på sensommaren och framåt hösten i sitt sextiofjärde år gör svensk-amerikanen Albert Carlson upp bokslutet över sitt liv. Han utvandrade från Småland 1920 (redan året därpå blev ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 17 augusti, 2012

Lillian Ross

Lillian Ross 1918-2017

”Tell you what, Huston said, in his amazed tone. I´m going to show you how we make a picture! And then come out to Hollywood and you can see everything ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 september, 2017

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 december, 2012

Kvinna, 1969. Foto: Anne Edelstam

Det sprakar av färger på Waldemarsudde

Vardagslivets poesi kallas utställningen (t.o.m 4 juni 2017) med verk av den spanske surrealisten Joan Miró - en av 1900-talets mest uppmärksammade konstnärer. Besökaren möter skulpturer, tavlor och affischer med ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 03 mars, 2017

Abdel-Qader Yassine

”Vi vill inte ha er här...!!”

”Vart är du på väg?” frågar han mig och kommer helt nära. Baksmällan kommer tidigare än väntat.

Av: Abdel-Qader Yassine | Gästkrönikör | 06 december, 2017

BRYT

En person jag känner har varit utbränd och sjukskriven i många år. Nu har regeringen ändrat reglerna för fas 3, vilket drabbar henne. Efter att ha gått på vad hon ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 16 juni, 2011

Bild av Anikó Bodoni Lind

Den fria rörligheten

Under Naturmorgons tidiga timmar i P 1 kunde man häromdagen lyssna till den önskade fria rörligheten. Det handlade då om djur det vill säga. vargar. En specialist önskade sig en ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2016

Årskrönika av Crister Enander

Det blir bara ytligare. Det blir mindre betydande. Halten sjunker i snabb takt och det som kan kallas för bestående förvandlas alltmer till något mossigt och absurt antikvariskt. Men var ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 24 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.