Ernest Hemingway tillsammans med Hadley1922 Bild: Schawed

Försvunna manuskript

Ivo Holmqvist om tre mytospunna. försvunna manuskript

Av: Ivo Holmqvist | 05 december, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Å ha et globalt liv å leve, Del II

Innledning I Del II fortsetter jeg diskursen med å trekke opp skillet mellom materiell kultur og immateriell kultur. Rent tentativt skal det sies så mye at det immaterielle er om hva ...

Av: Thor Olav Olsen | 19 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

Tarja Salmi-Jacobson

En dikt av Tarja Salmi-Jacobson

Kom alla sagoberättare och visa mig era ljuva konster strö flor över mina ögon som ständigt vänds mot marterpålen

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 20 augusti, 2016
Utopiska geografier

Flödande kulturliv i New York

New York är mer än Broadway och Times Square. För att uppleva en lugnare och kulturellare del av staden är Upper East Side väl värt ett besök. Redan kring sekelskiftet flyttade ...

Av: Lena Andersson | 15 april, 2014
Resereportage

Om Lars Wivallius Klagevisa över denna torra och kalla vår



Wivallius Andelighe Wijsor.Gott majregn giv, lät dugga tätt ner,

lät varm dagg örterna fukta.
Oss torkan bortdriv, lät frosten ej mer
De späda blomsteren tukta.
Var nådig, var rådig!
För dem jag ber,
Som Herran tjäna och frukta.
Ur Klagevisa över denna torra och kalla vår
Av Lars Wivallius (1605-1669)

Gott majregn.
Tidigt på pingstdagens morgon den 19 maj i nådens år 2013 går jag ut på min förstutrapp och ser ut över trädgården. Regnet under natten har gett allt en sådan lyster att poeten Lars Wivallius får ge ord åt underverket. Han skrev sin ”Klagevisa” vid den tid då han blev fri från sin fängelsevistelse (1634-1641) på Kajaneborg. Den var både en fästning och ett fängelse, byggt på en holme omgiven av forsande vatten. Borgen låg i Finland som då var i union med

Sverige - alltifrån Birger Jarls korståg på 1250-talet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Korstågen var egentligen erövringskrig

och har så förblivit men med skiftande innebörd,
beroende på hur och när man använder ordet.

Glad som en unghäst på vårbete fylls poeten av stormande känslor och hans ”Klagevisa över denna torra och kalla vår” är trots titeln fylld av glädje. Ovanstående strof är den andra i dikten. Jag har utgått från Dikt och tanke I, Tideström/Tarschys (1967) där utelämnade strofer betecknas med tre tankstreck. Den fullständiga dikten kan läsas i Projekt Runeberg och titeln lyder där: ”Klage-Wijsa Öfver Thenna torra och kalla Wååhr.”

Det gäller att hålla isär vers som är en versrad och en strof, som i dagligt tal kallas vers.

Vi som bara behöver ta oss till en butik för att köpa mat har svårt att förstå hur ödesdiger en torr och kall vår kunde vara förr. På många håll i världen är det så fortfarande, om man byter ut ordet kall mot het och när höstregnen uteblir. Våren 2013 lär på våra breddgrader ha varit cirka trettio dagar senare än vanligt. Men det tar naturen snart igen. Det visar ett gott ”majregn” och särskilt i år kom sommaren ”med jättesprång”, som det står i en annan visa.

Skalden växlar elegant med stigande rytm i rimmen kort, bort och torrt i första strofen. Rimflätningen följer mönstret a b a b, därefter inrimmet, och slutligen a b igen. ”Sol varma, förbarma!” är exempel på inrim.

Versmått kan förslagsvis studeras i ”Verskonstens ABC” av Alf Henrikson med illustrationer av Björn Berg, roliga och kvicktänkta båda två. Även i Den Svenska Litteraturhistorien del I. finns en översikt om versmått.

Hela dikten är en bön med den första strofen som en introduktion såväl som en invokation, en åkallan, med orden ”Gud hjälpe, som rår!” Första strofen lyder:

En torr och kall vår gör sommaren kort
Och vintrens föda fördriver.
Gud hjälpe, som rår! Si, våren går bort
och liten glädje oss giver.
Sol varma, förbarma!
Nu kölden sommaren river.

Uppmaningen ”lät” står för ”låt”. Ordet återkommer gång på gång och ger dikten ett drag av besvärjelse.

I den tredje strofen ger skalden en poetisk bild av regnet och samtidigt är den en elegant upprepning: ”Lät himmelens port utvidga sin gång” och ”hjälp molnen högre uppstiga”.

I sin helhet lyder den:

Lät himmelens port utvidga sin gång,
hjälp molnen högre uppstiga.
Lät höra oss fort skön näktergalssång,
som kölden tvingar att tiga.
Lät sjunga de unga
med stämmor mång,
lät barnen dantsa och niga!

Näktergalssången minns han nog från sina vandringar söderut, även om den även kan höras i Mälardalen. Vidare i dikten samsas steglitsor, lärkor, göken och ”granna svenska sädsärlor”.

De många imperativen ger framåtdriv åt dikten och givetvis den upprepade bönen ”Lät”.

Han är en mästare på inrim som ”Sol varma, förbarma!” ”Var nådig, var rådig!” ”Lät sjunga de unga.”. Han varierar med livfulla verb som att det dansas och kransas, att daggdroppar tillrar och vindarna fläktar.

I åttonde strofen ber han:

På ängen giv sängen
i gräset grön
åt dem som färdas om natten.

Klage Wijsa  Den sortens säng har skalden fått pröva på många gånger men sanningen att säga blir det väldigt fuktigt frampå natten. Det vet var och en som övernattat i ett vindskydd – även med en bra sovsäck.

Nionde strofen slår an en allvarligare ton. Den vänder sig till ämbetsmän och köpmän som även de hör till de som skalden haft att göra med, kanhända en understucken förhoppning om att blidka dem.

Ännu allvarligare blir han i elfte strofen, där han ber:

På blomster och löv lät stimma de bi,
som draga honungen söta!
Men luften blir döv av buller och skri,
där sig två krigshärar möta.
Still vreden, giv freden!
Gud statt oss bi,
Som bäst kan fienden stöta.

Tilltalet är direkt i tolfte strofen:

Du råder om krig, du råder om allt,
du rår om himmelens fäste.
Ty vill jag och dig allt hava befallt.
Hjälp oss till fots och till häste!
Gör frodigt, frimodigt
vad nu är kallt.
Du vest allena vårt bäste.

Syndabekännelse och bön om förlåtelse kommer i trettonde strofen.

Den kan jämföras med syndabekännelsen i Den svenska evangelieboken (1937) och hittas lättast i senare delen av Den svenska psalmboken (1937).

I den fjortonde strofen ber han:

Dämp vällusten ner, din’ gåvor oss lär
alltid rätt nyttja och bruka,
och äntlig jag ber, hjälp deras besvär
som tuktigt sina bord duka
och hjälpa, ej stjälpa,
den hand, som bär
en tom och söndrigan kruka.

I den sista versraden tonar ekot av Gustav II Adolfs berömda tal innan han (och Sverige) år 1630 begav sig ut i trettioåriga kriget:

krukan bäres så länge till vatten, att hon slutligen brister.

Slutstrofen i ”Klagevisa” låter som följer:

Giv dem ett gott år, dem lyse din sol,
som årsens tider vet dela,
dem månen ock gå, i år som i fjol,
att ny och nedan ej fela!
De andra lät vandra
till tomma bol,
som aldrig hjälpa sjukt hela.

Tyckte Lars Wivallius.

Birgitta Milits

 

En essä om den barocke poeten följer i sinom tid.

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Carol Rama. Ögon

Med språkets flöde. Tankarna. Upphöjda.

Det ser ut som det blir en tidig morgonskrivarstund. Klockan är ställd på 03.30. Och jag känner redan de första tankens trötthet men med lite starkt kaffe och öppnandet av ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 09 juli, 2017

8. Jenny

Lund var en trygg stad. En plats där ingenting hände. Inget farligt i varje fall. Det var i Malmö de sköt folk, inte här. Till och med årstiderna var ovanligt ...

Av: Jenny | Lund har allt utom vatten | 03 februari, 2012

Skolan i Athen (1511) av Rafael..

Den matematiska konsten

Det finns dem som anser att matematik är en konst och att siffrorna speglar skönheten i Universum. Den brittiska filosofen och matematikern Bertrand Russel gick så långt att han menade ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 21 Maj, 2016

The truth is not yet to be revealed

Det finns människor som berör mer andra. Människor som tatuerar in sig i ens minne. Och det fantastiska är att man kan möta de människorna var som helst, när som ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 03 februari, 2012

Är höga klackar och chica fransyskor förenliga med den gröna vägen?

Det var en av frågorna jag ställde mig under denna miljövänliga vår vi har haft i Paris, med utställningar, konferenser och mässor. Miljöfrågorna verkar ha blivit trendiga i Frankrike. Att ...

Av: Anne Edelstam | Reportage om politik & samhälle | 12 juni, 2009

Stefan Lekbergs havsgård… Ett konstnärshem som berör

Skönheten är begärlig. För dem som tvingas leva bortom naturen, i bostadsområden skapade endast för förvaring kan skönheten bli som en hägring. Många människor lever till synes helt utan omgivande ...

Av: Boel Schenlær | Konstens porträtt | 25 juli, 2013

Simone Weil: ängelns öde

Mystiken har fått en renässans, den har blivit ett populärt sätt att söka sin andlighet. Vare sig man studerar medeltida mystiker och helgon, går på pilgrimsvandring eller åker på ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 15 februari, 2010

Hänt i skvättet 11

 

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 09 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.