Om det moderne. Del I

Innledning Artikkelen min bygger på følgende tese: at for de aller fleste begrepsord gjelder det at det ikke er helt opplagt/innlysende hva for betydning og mening de aktuelle begrepsordene har, eller ...

Av: Thor Olav Olsen | 27 november, 2011
Agora - filosofiska essäer

Dr Krabba 9

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 02 december, 2011
Kulturen strippar

Jag, Buddenbrooks och julmarknad i Lübeck

Nordtyska Lübeck – handelscentrum och drottning i det medeltida Hanseförbundet – har alltsedan staden grundades på 1100-talet lockat till sig svenskar. 1519 kom Gustav Vasa dit, på flykt från danskarna ...

Av: Johan Werkmäster | 20 december, 2012
Resereportage

Till Natanya A Pemberton + andra Rapport från filmregissörens besök här för Hammarén-film

Slafsigt skriven rapport här, men mötte regissören, begåvningen, personligheten, röksvampen, som skall göra hammarénbokbaserad långfilm. Jag kommer fram i tid till Skatudden, han kommer med vikingfärjan. Min synska förmåga säger ...

Av: Stefan Hammarén | 28 augusti, 2011
Stefan Hammarén

  • Essäer
  • Publicerad:

Bland tomtar, troll och mylingar: Har nordiska oknytt en chans mot amerikanska vampyrer?



Folktro och väsen i NordenAmanda Hellberg blev uppmanad av självaste Philip Pullman, den brittiske Astrid Lindgren pristagaren 2005 (ALMA priset), att skriva ”Jag väntar under mossan”, en ungdomsbok som handlar om Matilda som kommer från England till Sverige och tillbringar en sommar med sin morfar i ett ensligt hus i skogen. Skogen är mycket mer hotfull än Matilda tror, men samtidigt också mycket vackrare.

Det här är en ”sommarrysare”, men nu i vintermörkret passar det också bra med ”Bland tomtar och troll”, ”Hobbiten” och en rysare som är baserad på svensk folktro.

Under bokmässan i Göteborg i år fick Amanda många svåra frågor när det gäller svensk folktro – bland annat om man kan tänka sig en kärlekshistoria mellan en hustomte och en bondmora … Hon verkade lite tveksam till idén.

Precis hur mycket nordisk folktro innehåller – förutom de klassiska tomtar och troll – blir uppenbart när man läser den pinfärska boken ”Lyktgubben, skogsfrun och andra väsen” (Berghs förlag). Vår natur är fylld av fantastiska väsen. Vi behöver inte gå utomlands efter fantasyvarelser, de svenska skogarna kryllar av dem! Och de är dessutom tjusiga att måla av.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hjälpsamma tomtar och fantastiska väsen

Det är intressant att läsa om ljusalver (Tolkien var den främsta experten på dem!), svartalver, vättar, älvor, varulvar, brunnsgubben och mycket mer … Varje varelse presenteras med otroligt vackra bilder och text om var man kan hitta dem, vilka man ska akta sig för och varför ... och hur man kanske kan komma överens med dem och dra nytta av dem 

ÄlvaHustomtar hjälper gärna till om man inte förolämpar dem. Vättar kan dela med sig av sitt guld om man gör dem en tjänst och är väldigt artig – för i deras värld ser guldet bara ut som sågspån. Vår natur är fylld av fantastiska väsen. Människor i alla tider har hittat på berättelser för att förklara det oförklarliga, för att varna och för att underhålla … Skogen, vattnet, berget och jorden har alla sina egna varelser. För att inte tala om begravningsplatser.

Bröderna Jäger är uppväxta i Ångermanlands skogar bland vittror och troll. Tor Jäger illustrerar barn- och ungdomsböcker. Mytologins och folktrons färgstarka karaktärer är en av hans största inspirationskällor. Jan Jäger jobbar som illustratör och har illustrerat ett tjugotal barnböcker. Som barn fängslades han av berättelser om naturväsen och sällsamma ting.

Amanda Hellberg påpekar att det finns egentligen bara ett svenskt väsen som kan ta upp kampen om titeln som ”sexigaste fantasyvarelse” med vampyren och det är näcken. Som också kan förvandla sig till en vacker vit häst vid behov. Det övernaturliga väsen som figurerar mest i Amanda Hellberg Jag väntar under mossan (Bonnier Carlsen förlag) är mylingen.

Amanda Hellberg är mest känd som skräck- och deckardrottning för vuxna läsare. Hon debuterade med Styggelsen (h:ström förlag) som utnämndes av DN boklördag till bästa debut. Detta var första boken om Maja Grå, en ung tjej som löser mysterier med hjälp av övernaturliga förmågor. Den tredje boken i serien har precis kommit ut i pocket, den lagom ruggiga Tistelblomman, som mest utspelar sig i ett övergivet spökhus i Skottland. När Amanda Hellberg ger sig på ungdomsgenren och den svenska sommarstugan visar det sig att det spökar där också!!!

Omslaget till Amandas nya bok ”Jag väntar under mossan” är härligt somrigt och det är även beskrivningarna av miljön och stämningen och den svenska sommaren.

Bauers trollHuvudpersonen Tilda kommer från England (men har svensk mamma och alltså en morfar att bo hos i Sverige) och allt är exotiskt för henne, det här är som Änglagård för barn. Visst, vi snackar ett Sverige som de flesta aldrig sett annat än på film, men det är det som är grejen.

Som läsare känner man i alla fall till Sverige – landet och svensk mytologi bättre än Tilda – mylingar och varulvar finns ju i Emilböckerna, häxor finns idag överallt, från Jan Guillous serier till Harry Potter-böckerna, och historien om dödsdansen finns på gamla pepparkaksburkar. Detta gör att man ligger steget före hela tiden medan Tilda måste tänka efter och låna böcker och läsa en massa och tänka efter ännu mera.

Kärlek och trygghet

Den för ungdomsböcker obligatoriska kärlekshistorien finns med, och det avslöjas också att Tilda är en häxa. (Som det ofta brukar vara i fantasyromaner idag: minst en häxa eller en vampyr ska vara med, som i ”Cirkeln” eller ”Låt den rätte komma in”). Detta har Tilda ärvt av sin försvunna mormor.

Det här är en väldigt trygg barn- och ungdomsbok där verkligheten i England känns mycket farligare, gillar t. ex. när Tilda tänker på övergivna barn i soptunnor, som i Jacqueline Wilsons ”Dustbin Baby”, en engelsk barn- och ungdomsbok avsett för samma ålder, som är betydligt hemskare utan att använda sig av skräck- och fantasygrepp. Sagohot kan inte bli speciellt farliga i en svensk barnbok. Engelska barnhem / fosterhem / soptunnor etc. är värre – för att inte nämna pedofiler, föräldrar som begår självmord och det speciella helvete som bara andra barn kan utsätta barn för.

Men detta är inte en bok som är skriven för att skrämma barn, det här är lagom myspys mysrys i maklig takt som förmodligen ska passa i en svensk sommarstuga (för de som har en att åka till) eller i en svensk soffa under vinterhalvåret då många längtar till sommaren. Den är också väldigt utbildande i svensk mytologi.

Sensmoral – verkligheten är mycket värre. Och passa dig för bibliotekarier med fotriktiga sandaler!

spökerier och andeväsenAtt hålla sagorna och den nordiska mytologin vid liv

Både ”Lyktgubben, skogsfrun och andra väsen” … och ”Jag väntar under mossan” passar väl in i ett svenskt sagobibliotek, lika självklart som ”Bland tomtar och troll”. Det behövs en nygammal blandning för att hålla vid de nordiska knytten och oknytten vid liv.

För övrigt är en stor del av den nordiska mytologin internationell, varulvar finns i många mytologier utanför den nordiska, opålitliga lyktgubbar (eller irrbloss) fanns nu senast med i den amerikanska filmen ”Brave” (Modig), ljusalverna har blivit internationellt kända tack vare Tolkien (som lånade friskt från nordisk mytologi som han älskade) … Det enda som inte tycks komma från nordisk mytologi är faktiskt just vampyrer – enligt boken ”Lyktgubben, skogsfrun och andra väsen”. Allt annat som finns idag har en motsvarighet i våra gamla folksagor, från häxor och älvor till gengångare och gastar... Till och med den stora svarta hunden (the Grim) i Harry Potter-böckerna har en svensk förlaga, enligt folkmytologin tyckte djävulen om att förvandla sig till just en stor svart hund.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Varför olika rum för konsten?

Konstverk visas ofta upp för en större publik i utställningar på museer, konsthallar eller konstgallerier. Hur påverkar utställningsrummet egentligen konstverket, har det någon betydelse var och hur det ställs ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 20 augusti, 2010

Curved Cosmos Seen as Virtually Flat in the Universe: A Scaling Agreeing with…

  Truth spirit, enlighten and guide our researchOh Mary conceived without sin pray for us that have recourse to you A metaphysical geometrical representation of a curved cosmos seen through a flat ...

Av: Piero Benazzo | Essäer | 13 december, 2010

Belvy Methan

Slutet eller en ny början?

Om någon om 70 år lyckas läsa detta innebär det att mänskligheten lyckades besinna sig och förenas i en aldrig tidigare skådad kamp för överlevnad mot naturens krafter. Naturens hämnd ...

Av: Richard Conricus | Reportage om politik & samhälle | 17 maj, 2017

Till försvar för fantasins frihet

Under några månader har jag vistats i Charlotte Brontës universum. Det räckte med några sidor, ja egentligen med bara inledningsmeningen i Villette för att jag skulle fastna: ”Min gudmor bodde ...

Av: Marie Tonkin | Essäer om litteratur & böcker | 04 februari, 2017

Illustration Hebriana Alainentalo

Onåbar del 3 av Gabriella Olsson

Morgonen före förmiddagen då hon på pendeltåget sparkade ihjäl mannen som ofredade henne på Gare de Lyon hade hon på bussen till stationen sett en familj om tre personer. Mamma ...

Av: Gabriella Olsson | Utopiska geografier | 20 juli, 2015

Philip Tafdrup

Philip Tafdrup Jørgensen - en dansk Piraten

Ivo Holmqvist skriver om den danske författaren Philip Tafdrup Jørgensen, en av många marina hjältar i Danmark.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 16 november, 2015

Fødsel og død, livsmening og livstid

Forord Vårt liv i verden begynner med fødselen og ender med døden. Således er hvert enkelt liv tilmålt, skjønt ingen av oss kjenner dagen og timen for vår utgang. I videre ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 oktober, 2014

lunanuova. Foto: Gilda Melodia

Bortom det tänkta i en tankes poetik

”… men förhållandet kvarstod: han blev aldrig sig själv, aldrig frigjord, aldrig en avslutad individ. Han förblev en mistel, som icke kunde växa utan att bäras upp av ett träd; ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 05 november, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.