Från utställningen 24 Spaces – en kakafoni på Malmö Konsthall 2013

Illusioner av föränderlighet inom konstens ramar

Vad är konst? Vem skapar den? Benny Holmberg diskuterar konstverkets tillblivelse genom de tre aktörerna konstnär, konstverk och betraktare. Föränderlighet, identitet, rörelse och tid, svaret som ständigt glider undan, men ...

Av: Benny Holmberg | 08 mars, 2015
Essäer om konst

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | 11 november, 2013
Essäer om konst

Poul Bjerre av Carl Milles

Om skapandets läkande kraft

Eva-Karin Josefson om allkonstnären Viking Dahl och samhället omkring honom.

Av: Eva-Karin Josefson | 18 november, 2015
Övriga porträtt

Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | 24 mars, 2008
Konstens porträtt

  • Essäer
  • Publicerad:

Bland tomtar, troll och mylingar: Har nordiska oknytt en chans mot amerikanska vampyrer?



Folktro och väsen i NordenAmanda Hellberg blev uppmanad av självaste Philip Pullman, den brittiske Astrid Lindgren pristagaren 2005 (ALMA priset), att skriva ”Jag väntar under mossan”, en ungdomsbok som handlar om Matilda som kommer från England till Sverige och tillbringar en sommar med sin morfar i ett ensligt hus i skogen. Skogen är mycket mer hotfull än Matilda tror, men samtidigt också mycket vackrare.

Det här är en ”sommarrysare”, men nu i vintermörkret passar det också bra med ”Bland tomtar och troll”, ”Hobbiten” och en rysare som är baserad på svensk folktro.

Under bokmässan i Göteborg i år fick Amanda många svåra frågor när det gäller svensk folktro – bland annat om man kan tänka sig en kärlekshistoria mellan en hustomte och en bondmora … Hon verkade lite tveksam till idén.

Precis hur mycket nordisk folktro innehåller – förutom de klassiska tomtar och troll – blir uppenbart när man läser den pinfärska boken ”Lyktgubben, skogsfrun och andra väsen” (Berghs förlag). Vår natur är fylld av fantastiska väsen. Vi behöver inte gå utomlands efter fantasyvarelser, de svenska skogarna kryllar av dem! Och de är dessutom tjusiga att måla av.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hjälpsamma tomtar och fantastiska väsen

Det är intressant att läsa om ljusalver (Tolkien var den främsta experten på dem!), svartalver, vättar, älvor, varulvar, brunnsgubben och mycket mer … Varje varelse presenteras med otroligt vackra bilder och text om var man kan hitta dem, vilka man ska akta sig för och varför ... och hur man kanske kan komma överens med dem och dra nytta av dem 

ÄlvaHustomtar hjälper gärna till om man inte förolämpar dem. Vättar kan dela med sig av sitt guld om man gör dem en tjänst och är väldigt artig – för i deras värld ser guldet bara ut som sågspån. Vår natur är fylld av fantastiska väsen. Människor i alla tider har hittat på berättelser för att förklara det oförklarliga, för att varna och för att underhålla … Skogen, vattnet, berget och jorden har alla sina egna varelser. För att inte tala om begravningsplatser.

Bröderna Jäger är uppväxta i Ångermanlands skogar bland vittror och troll. Tor Jäger illustrerar barn- och ungdomsböcker. Mytologins och folktrons färgstarka karaktärer är en av hans största inspirationskällor. Jan Jäger jobbar som illustratör och har illustrerat ett tjugotal barnböcker. Som barn fängslades han av berättelser om naturväsen och sällsamma ting.

Amanda Hellberg påpekar att det finns egentligen bara ett svenskt väsen som kan ta upp kampen om titeln som ”sexigaste fantasyvarelse” med vampyren och det är näcken. Som också kan förvandla sig till en vacker vit häst vid behov. Det övernaturliga väsen som figurerar mest i Amanda Hellberg Jag väntar under mossan (Bonnier Carlsen förlag) är mylingen.

Amanda Hellberg är mest känd som skräck- och deckardrottning för vuxna läsare. Hon debuterade med Styggelsen (h:ström förlag) som utnämndes av DN boklördag till bästa debut. Detta var första boken om Maja Grå, en ung tjej som löser mysterier med hjälp av övernaturliga förmågor. Den tredje boken i serien har precis kommit ut i pocket, den lagom ruggiga Tistelblomman, som mest utspelar sig i ett övergivet spökhus i Skottland. När Amanda Hellberg ger sig på ungdomsgenren och den svenska sommarstugan visar det sig att det spökar där också!!!

Omslaget till Amandas nya bok ”Jag väntar under mossan” är härligt somrigt och det är även beskrivningarna av miljön och stämningen och den svenska sommaren.

Bauers trollHuvudpersonen Tilda kommer från England (men har svensk mamma och alltså en morfar att bo hos i Sverige) och allt är exotiskt för henne, det här är som Änglagård för barn. Visst, vi snackar ett Sverige som de flesta aldrig sett annat än på film, men det är det som är grejen.

Som läsare känner man i alla fall till Sverige – landet och svensk mytologi bättre än Tilda – mylingar och varulvar finns ju i Emilböckerna, häxor finns idag överallt, från Jan Guillous serier till Harry Potter-böckerna, och historien om dödsdansen finns på gamla pepparkaksburkar. Detta gör att man ligger steget före hela tiden medan Tilda måste tänka efter och låna böcker och läsa en massa och tänka efter ännu mera.

Kärlek och trygghet

Den för ungdomsböcker obligatoriska kärlekshistorien finns med, och det avslöjas också att Tilda är en häxa. (Som det ofta brukar vara i fantasyromaner idag: minst en häxa eller en vampyr ska vara med, som i ”Cirkeln” eller ”Låt den rätte komma in”). Detta har Tilda ärvt av sin försvunna mormor.

Det här är en väldigt trygg barn- och ungdomsbok där verkligheten i England känns mycket farligare, gillar t. ex. när Tilda tänker på övergivna barn i soptunnor, som i Jacqueline Wilsons ”Dustbin Baby”, en engelsk barn- och ungdomsbok avsett för samma ålder, som är betydligt hemskare utan att använda sig av skräck- och fantasygrepp. Sagohot kan inte bli speciellt farliga i en svensk barnbok. Engelska barnhem / fosterhem / soptunnor etc. är värre – för att inte nämna pedofiler, föräldrar som begår självmord och det speciella helvete som bara andra barn kan utsätta barn för.

Men detta är inte en bok som är skriven för att skrämma barn, det här är lagom myspys mysrys i maklig takt som förmodligen ska passa i en svensk sommarstuga (för de som har en att åka till) eller i en svensk soffa under vinterhalvåret då många längtar till sommaren. Den är också väldigt utbildande i svensk mytologi.

Sensmoral – verkligheten är mycket värre. Och passa dig för bibliotekarier med fotriktiga sandaler!

spökerier och andeväsenAtt hålla sagorna och den nordiska mytologin vid liv

Både ”Lyktgubben, skogsfrun och andra väsen” … och ”Jag väntar under mossan” passar väl in i ett svenskt sagobibliotek, lika självklart som ”Bland tomtar och troll”. Det behövs en nygammal blandning för att hålla vid de nordiska knytten och oknytten vid liv.

För övrigt är en stor del av den nordiska mytologin internationell, varulvar finns i många mytologier utanför den nordiska, opålitliga lyktgubbar (eller irrbloss) fanns nu senast med i den amerikanska filmen ”Brave” (Modig), ljusalverna har blivit internationellt kända tack vare Tolkien (som lånade friskt från nordisk mytologi som han älskade) … Det enda som inte tycks komma från nordisk mytologi är faktiskt just vampyrer – enligt boken ”Lyktgubben, skogsfrun och andra väsen”. Allt annat som finns idag har en motsvarighet i våra gamla folksagor, från häxor och älvor till gengångare och gastar... Till och med den stora svarta hunden (the Grim) i Harry Potter-böckerna har en svensk förlaga, enligt folkmytologin tyckte djävulen om att förvandla sig till just en stor svart hund.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

nu var det 1947

Bok: Elisabeth Åsbrink. 1947. Natur & Kultur. 2017.

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer om litteratur & böcker | 31 oktober, 2017

Anteckning rörande höger- och vänsteresoterism

Traditionalismen är en religionsfilosofisk skola, vuxen ur den västerländska esoterismen, som grundades på 1920-talet av den franske esoterikern René Guénon (1886-1951). Skolan vidareutvecklades i olika riktningar av andra esoteriska tänkare ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om religionen | 04 oktober, 2012

Den förbannade dumheten

Man slutar aldrig att förvånas, förvånas över människans dumhet. Men mänsklig dumhet har alltid funnits och kommer sannolikt så att göra även framöver. Vad som förvånar än mer och vad ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 25 februari, 2012

Att följa brinnande ord

 I det tysta har det skett en kulturhändelse i Sverige. På Alhambra förlag har al-Niffaris Anhalternas bok kommit ut. Översättningen står Öjevind Lång för i samarbete med Hesham Bahari. Ett informativt förord ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om religionen | 11 maj, 2014

Ebba Witt-Brattström på Bokmässan 2014.. Foto: Vogler, Wikipedia

Strindbergs otippade fans

I vår tid är det populärt att hedra August Strindberg i egenskap av litterärt geni. Men såsom Ebba Witt-Brattström påpekat i Om Strindberg, red. Lena Einhorn (2010) och senast Ulrika ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om litteratur & böcker | 07 maj, 2012

Od Óðr, den extatiskt rasande, är i nordisk mytologi en gåtfull version av Oden.

Helgande och extas

Söker man inspiration i det absurda, surrealistiska och skämtsamma har man större chans att utveckla en originell eller intressant idé, än om man skulle arbeta helt mekaniskt med ett platt ...

Av: Eirik Storesund | Essäer om religionen | 22 april, 2017

Att bita huvudet av skammen

Det är nog inte bara jag som tyckt det vara genant att gå tillbaka och läsa egna, tidigare skrivna texter. Man skall ju gå framåt – Sökandet är vårt stora ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 31 mars, 2012

Det där med tajming

Somliga påstår att allt sker när det är meningen det ska ske. Andra påstår att vi själva fattar beslut, och konsekvenserna, goda som onda, får vi således som ett resultat ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 15 maj, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts